- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
477-478

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emeritus - Emers - Emersion - Emerson, William - Emerson, John - Emerson, Ralph Waldo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

benämningen intill sista tiden användts om f. d. tjänstemän
vid universiteten och elementarläroverken. -
Emeritilöner funnos före 1840 till ett antal af två
vid universitetet i Uppsala; nämnda år beviljade
riksdagen ytterligare 6 emeritilöner, hvardera
å 1,600 rdr b:ko, däraf 4 för universitetet
i Lund och 2 för universitetet i Uppsala. De
förbehöllos åt professorer, bibliotekarier och
räntmästare. Emedan antalet visade sig vara
alldeles otillräckligt och tjänstemännen således
måste kvarstå till en oskäligt hög ålder i väntan
på ledighet bland emeritiplatserna, medgafs i
stället, genom k. br. 6 juni 1873, rättighet till
pension å allmänna indragningsstaten åt nyssnämnda
tjänstemän äfvensom åt adjunkter. Däremot bestämdes,
att de anslag till emeritilöner, som utgingo
från statsverket till universiteten, skulle vid
inträffande ledighet upphöra. - Emeritikassor hafva
ej funnits vid universiteten, men däremot vid
elementarläroverken. Genom 1820 års skolordning
stadgades, att hvarje stift skulle, utom andra
skolkassor, ha "en Cassa emeritorum, ur hvilken
förtjänte skollärare, sedan de undfått afsked,
samt de, hvilka deras tjänster innehafva, njuta
fyllnad, till och med hela beloppet för hvarje,
uti den sysslan tillhörande lön, i mån af kassans
tillgångar". Vidare bestämdes, att denna kassa skulle
inrättas, "så snart någon fond därtill blefve af
statsverket anslagen eller därtill nödiga medel kunde
annorstädes ifrån af hvarje consistorium uppgifvas",
hvarjämte konsistorium fick rättighet att, sedan dess
förslag blifvit af K. M:t gilladt, mellan de särskilda
för elementarläroverken afsedda kassorna fördela alla
behållna inkomster vid ecklesiastik- och lärarsysslor,
hvilka genom tvist eller af andra skäl komme att öfver
den lagliga tillträdestiden stå lediga, samt vederlag
under extra nådår. Några andra inkomster än de, som
kunde blifva en följd af sistnämnda medgifvande, synas
ej ha blifvit åt emeritikassorna anslagna. Likväl
inrättades sådana kassor i alla stift, med undantag af
Uppsala, Lunds och Karlstads samt Stockholm. De voro
emellertid alldeles för svaga för att kunna i någon
väsentligare grad uppfylla det afsedda ändamålet. De
blefvo äfven obehöfliga, sedan, genom k. br. 23 april
1858, lärarna vid elementarläroverken fingo rätt till
pension å allmänna indragningsstaten. I sammanhang
därmed bestämdes, att något anslag till emeritilöner
vid dessa läroverk ej vidare komme att å riksstaten
uppföras. Slutligen delades emeritikassorna mellan
"Prästerskapets änke- och pupillkassa" (k. reglemente
6 nov. 1874) samt "Lärarnes vid elementarläroverken
änke- och pupillkassa" (k. reglemente 11 okt. 1878)
på sådant sätt, att den förra erhöll tre fjärdedelar
och den senare återstoden. Vid 1858 års slut uppgick
emeritikassornas sammanlagda belopp till omkr. 460,000
kr. samt vid tiden för delningen till ung. 1 mill. kr.
S. N.*

Emers (af lat. emergere, dyka upp), bot., säges om de
organ af en vatten- eller sumpväxt, som befinna sig
ofvan vattenytan; motsatsen är submers, nedsänkt
(se Eufyter). Jfr Benthos.

Emersion (af lat. emergere, komma fram), astron.,
en himlakropps utgående ur en annans skugga (dess
synligblifvande efter en förmörkelse) eller, vid
en stjärnbetäckning, framträdande vid randen af
den betäckande himlakroppen, vanligen månen. Jfr
Immersion.

Emerson [Vmesen], William, engelsk matematiker,
f. 1701, d. 1782, var en tid skollärare och lefde
sedan såsom privatman. Han utgaf omkr. trettio
arbeten i ren och använd matematik, af hvilka det
mest bekanta är The method of increments (1763),
en för sin tid ganska förtjänstfull framställning
af differenskalkylen. G. E.*

Emerson [Vmesan], John, amerikansk missionär, f. i New
Hampshire 1800, d. 1867, graduerades vid Dartmouth
college och utsändes efter teologiska studier vid
Andovers seminarium som missionär till Sanchvichöarna,
där han verkade på Oahu nästan oafbrutet ända till
sin död. Tillsammans med några andra missionärer
utarbetade han ett engelsk-hawaiiskt lexikon,
omfattande 16,000 ord. A. K.

illustration placeholder

Emerson [e’moson], Ralph Waldo, amerikansk
författare och Amerikas största filosofiska
snille, f. 25 maj 1803 i Boston, d. 27 april 1882 i
Concord. 1821 graduerades han vid Harvard college,
studerade sedermera teologi och blef predikant vid
en unitarisk kyrka i sin födelsestad. Emellertid
lämnade han 1832 den prästerliga banan och efter en
europeisk resa, under hvilken han gjorde bekantskap
med Carlyle, slog han sig 1835 ned i Concord
(Massachusetts), där han lefde som privatman. Tiden
för Ers uppträdande som skriftställare sammanföll
med början af den rörelse, som i Amerika är känd
under namnet "transcendentalism". Den påverkades
visserligen af europeiska kulturströmningar,
i synnerhet af tysk filosofi (Kant, Schelling,
Hegel), modern teologi (Schleiermacher), engelsk
individualism (Thomas Carlyle) och fransk socialism
(Charles Fourier), men antog snart en själfständig
amerikansk prägel och gjorde förnuftet gällande såsom
den högsta auktoriteten i både religiösa och sociala
frågor. Ur denna rörelse framgick den "nya skolan"
bland unitarierna, hvilken satte förnuftet eller det
i människonaturen inneboende gudsmedvetandet öfver
bibeln. I nära samband med "transcendentalismen"
stodo de filantropiska sträfvanden, hvilka sedermera
ledde till slafveriets afskaffande. E. blef på
tänkandets område den förnämste representanten
för denna rörelse. De första resultaten af hans
studier öfver människonaturen voro Nature (1836;
"Naturen", 1855), Man thinking (1838) och Literary
ethics
(s. å.). Den förstnämnda är en högstämd och
formfulländad framställning af hans idealistiska
uppfattning af människans förhållande till naturen
och ger nyckeln till hans världsåskådning. - Gemensamt
med Margarethe Fuller (grefvinnan Ossoli) redigerade
han 1840-44 tidskriften "The dial", ett organ för
ofvannämnda rörelse, hvilket mäktigt bidrog till
nedbrytandet af många fördomar och till utbredandet
af en högre uppfattning af människolifvets viktigaste
frågor. 1841 utgaf E. The method of nature och 1844
Man the reformer, i hvilket senare arbete han gifver
ett storartadt uttryck åt sin tro på personlighetens
rätt och plikt samt på dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:03:13 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free