- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
485-486

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emissionsteorien - Emittera - E M K - Emma - Emma, Aselaide E. Vilhelmina Teresia - Emma - Emmaboda - Emmaljunga - Emmantelera - Emmat - Emmaus - Emme - Emmenagoga - Emmendingen - Emmengruppen l. Emmental-(Luzern-)alperna - Emmental - Emmentalalperna - Emmeram (Emmeran)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1800-talet) undanträngd af vibrationsteorien (se
Ljus). På visst sätt kan emissionsteorien
sägas ha återväckts uti läran, om katod- och
Becquerelstrålar (se d. o.), hvilka anses
bero på små elektriskt laddade partiklar, som
med stor häftighet utstötas från katoden i ett
luftförtunnadt rum och från radioaktiva kroppar.
S. A-s.

Emittera (lat. emittere), hand., utsläppa i
marknaden, sätta i omlopp (statspapper, aktier). Jfr
Emission.

E M K, fys. och elektrot., förkortning för
elektromotorisk kraft.

Emma, engelsk-dansk drottning, hertig Rikard I:s
af Normandie dotter, förmäldes 1002 med engelske
konungen Ethelred II. Efter dennes död (1016) äktade
hon i juli 1017 hans besegrare, Knut den store. I sitt
första äktenskap blef hon moder till Edvard Bekännaren
(engelsk konung 1042–66); med Knut hade hon en son,
Hardeknut (konung i Danmark 1035, i England 1039,
d. 1042), och en dotter, Gunhild, som blef gift
med kejsar Henrik III. E., som i England vanligen
kallades Ælfgifu, skildras som en vacker och klok
kvinna samt torde ha utöfvat ej ringa inflytande på
Knuts angelsaxiska politik samt påverkade, kyrkan
varmt tillgifven som hon var, honom äfven till
förmån för kristendomens fullständiga införande i
Danmark. Efter sin son Hardeknuts död beröfvades hon
af Edvard Bekännaren alla sina egendomar, måhända enär
hon gynnat Sven Estridssons planer på Englands krona,
och fick draga sig tillbaka till Winchester, där hon
vid omkr. 70 års ålder afled, 6 mars 1052. Hon begrofs
därstädes vid konung Knuts sida. En hennes samtida
har öfver henne författat en lefvernesbeskrifning,
"Encomium Emmæ" (tr. i Langebeks "Scriptores
rerum danicarum", II). Jfr Freeman, "The norman
conquest", I (1867), och Steenstrup, "Normannerne",
III (1882). (V. S-g.)

illustration placeholder

Emma, Adelaide E. Vilhelmina
Teresia
, regentinna af Nederländerna, dotter af
prins Georg Viktor af Waldeck och hans gemål Helena
af Nassau, f. 2 aug. 1858 i Arolsen, förmäldes
i nämnda stad 7 jan. 1879 med den nära 62-årige
konung Vilhelm III af Nederländerna, hvilken hon 31
aug. 1880 skänkte en dotter. 20 nov. 1890 förordnades
hon till regentinna, och efter sin gemåls död, 23
s. m., förestod hon styrelsen till 31 aug. 1898,
då hennes dotter öfvertog regeringen.

Emma, en omkr. midten af 1800-talet i Sverige
uppkommen benämning på ett slags då på modet blifna,
öfverstoppade länstolar, så pass höga i ryggen,
att man kunde luta hufvudet däremot.

Emmaboda, järnvägsstation i Vissefjärda socken, Kalmar
län, på Växjö–Karlskronabanan, 511 km. från Stockholm,
57 km. från Växjö och 57 km. från Karlskrona. Från
E. utgår en 57 km. lång bibana till Kalmar.

Emmaljunga, järnvägsstation inom Vittsjö socken,
Kristianstads län, vid Hessleholm–Markaryds
järnväg. Dit var 1903–05 förlagd en torfskola, som
af K. M:t fått årligt statsunderstöd, 3,000 kr., men
denna har nu (provisoriskt) förlagts till Markaryd.

Emmantelera (fr. emmanteler, af en, i, och mantel,
ringmur), befästningsk., omgifva en ort med en
sammanhängande befästning. L. W:son M.

Emmat. Se Emme.

Emmaus. 1. Ort, enl. Luk. 24: 13, på 60 stadiers
afstånd från Jerusalem (Codex Sinaiticus’ uppgift:
160 stadier är troligen blott en senare konjektur,
sedan man förlorat minnet af den ursprungliga
ortens läge). Detta E. söka några i det nutida
Kalonije (en rest af ett romerskt
Colonia, grundadt af Vespasianus), beläget utefter
Jafavägen, men detta ligger endast 34 stadier från
Jerusalem. Därför förlägger man numera med bättre
skäl det nytestamentliga E. till det nuv. El-Kubebe
utefter den gamla vägen (öfver Lydda) mellan
Jafa och Jerusalem. Dess afstånd från Jerusalem:
62–64 stadier stämmer med uppgiften i Luk. 24 (60
stadier), och där funno redan korsfararna 1099 ett
castellum Emmaus. El-Kubebe är en by med ett präktigt
franciskankloster, n. v. om Jerusalem. – 2. Ett annat
E. (Ammaus) omtalas bl. a. i makkabeern Judas
historia såsom det ställe, där han tillfogade den
syriske fältherren Gorgias ett afgörande nederlag
166 l. 165 f. Kr. (jfr 1 Makk. 3: 40 ff.). Denna ort
är säkert densamma, som ännu i dag heter ʿAmvas (med
hvilken några med orätt sammanställt den i Luk. 24
omnämnda), en by 33 km. från Jerusalem på vägen till
Jafa. Romarna gåfvo i 3:e årh. e. Kr. staden namnet
Nicopolis till minne af Titus’ seger öfver judarna.
E. S-e.

Emme, två floder i Schweiz. 1. Grosse E. l.
Emmat, biflod till Aar, rinner upp i Berner Oberland
mellan Hohgant och Brienzergrat, n. om Brienzsjön,
på omkr. 1,600 m. höjd, strömmar genom den natursköna
och för sin ostberedning bekanta Emmental samt
faller ut i Aar 3 km. nedanför staden Solothurn. Längd
73 km. – 2. Kleine E. l. Wald-E., biflod till
Reuss, rinner upp på Nesselstock i kant. Luzern samt
förenar sig med Reuss nedanför staden Luzern. Längd 60
km. En del af dess dal heter Entlebuch (se d. o.).
(J. F. N.)

Emmenagoga (af grek. emmenia, månadsrening, och
agogos, medförande), medel att framkalla felande
menstruation eller att förstärka densamma, om den är
för sparsam. Se Menstruation. (C. G. S.)

Emmendingen, stad i badensiska kretsen Freiburg,
i Schwarzwald, vid floden Elz och järnvägen
Mannheim–Konstanz. 7,535 inv. (1905). Här hölls 1590
ett religionssamtal mellan katoliker och protestanter
(Colloquium Emmendingense). 19 och 20 okt. 1796
bekämpade österrikarna med framgång fransmännen vid E.
J. F. N.

Emmengruppen l. Emmental- (Luzern-) alperna, norra
zonen af Bernalperna mellan Thun- och Brienzsjöarna i
s., Brünigpasset, Sarn- och Vierwaldstättersjöarna i
ö. De högsta topparna äro Rothorn (2,351 m.), Tannhorn
(2,223 m.), Hohgant (2,199 m.) och Pilatus (2,133
m.). De viktigaste dalarna äro Emmental och Entlebuch.

Emmental. Se Emme 1.

Emmentalalperna. Se Emmengruppen.

Emmeram (Emmeran), missionär i Syd-Tyskland,
mördad omkr. 715. E. synes ha varit en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:45 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free