Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emser, Hieronymus - Emsfors - Ems-Jade-kanalen - Emskanalen - Emskongressen - Emspastiljer - Emspunktationerna - Emssalt - Emsvatten - Ems-Vechte-kanalen - Emsvärjar - Emtervik - Emtio - Emtuleva - Emu - Emulgendum - Emulgens - Emulsin - Emulsion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motöfversättning. Denna har hämtat allt sitt bästa från
Luthers och saknar själfständigt värde, men har dock
varit af ej ringa betydelse genom den stora spridning,
som den - visserligen mot E:s egna varningar - vann
i katolska lekmannakretsar. Jfr Enders, "Luther und
E." (2 bd, 1890-92), och Kawerau, "H. E." (1898).
E. Bg.
Emsfors, ett aktiebolaget Emsfors nya pappersfabriker
tillhörigt pappersbruk i Döderhults socken, Kalmar
län, med 2 pappersmaskiner, 2 sulfitkokare och 2
slipverk. 1905 tillverkades 2,800,000 kg. papp och
papper till ett värde af 415,000 kr. och 200,000
kg. trämassa till ett värde af 12,000 kr. Antalet
arbetare var s. å. 105 män och 46 kvinnor.
Ems-Jade-kanalen. Se Ems.
Emskanalen. Se Ems.
Emskongressen, en sammankomst i Ems mellan
ombud för de tre andlige kurfurstarna af Mainz,
Trier, Köln och ärkebiskopen af Salzburg sommaren
1786. Kongressen gick ut på att häfda de tyske
ärkebiskoparnas ställning i förhållande till den
påfliga kurians ingrepp. Kongressens resultat blef
de s. k. Emspunktationerna, i hvilka, med en viss
anslutning till ett 1763 af Nikolaus Hontheim
("Justinus Febronius") framställdt program,
rent af proklamerades det katolska Tysklands
emancipation från Rom. Ärkebiskoparna utgingo i
sina påståenden från den grundsatsen, att hvarje
biskops myndighet vore lika mycket af Gudi som den
romerske biskopens l. påfvens. Pius VI lät utarbeta
en vederläggning (Responsio super nuntiaturas,
1789) af Emspunktationerna, och saken förföll,
då kurfursten af Bajern afgjordt ställde sig på
påfvens sida, kejsar Josef II ej gaf punktationerna
det påräknade understödet och de tyske biskoparna
förhöllo sig afvisande mot ett program, som hotade dem
med besvärligt beroende af ärkebiskoparna i stället
för af påfvens aflägsnare och därför lättare fördragna
myndighet. (V. S-g.)
Emspastiljer, farm., ett slags små pressade
hvita kakor, innehållande de salter, som
ingå i emsvatten, med eller utan tillsats
af något aromatiskt medel, samt socker och
bindeämne. Dessa pastiljer begagnas vid heshet,
hosta, slembildning i svalget o. s. v. Äfven finnes
i handeln s. k. emssalt, som löses i lämplig
mängd vatten och drickes som naturligt emsvatten.
C.*
Emspunktationerna. Se Emskongressen.
Emssalt. Se Emspastiljer.
Emsvatten, ett varmt, koksalthaltigt, alkaliskt
hälsovatten från flera mineralkällor i Ems
(Bad Ems), förnämligast från "Krähnchen"-
och "Victoria"-källorna samt den varma
"Kesselbrunnen". Det tillhör den grupp af
s. k. koksalthaltigt alkaliska (eller "muriatiskt
alkaliska") mineralvatten, för hvilken seltersvattnet
är en bekant representant. Med en temperatur
växlande från 28° till 47° innehåller det på 1,000
gr. 1,4 gr. kolsyradt natron, 1 gr. koksalt jämte
små mängder kolsyrad kalk och magnesia med en
jämförelsevis stor mängd fri kolsyra (600 kbcm. på
1,000) och är således ett mildt kolsyrevatten af
måttlig salthalt. Till sin sammansättning står det
emellan vichy- och seltersvattnen, med ung. hälften
så stor natriumkarbonathalt, men dubbelt så stor
koksalthalt som det förra, och med dubbelt så stor
natriumkarbonathalt, men endast hälften så mycket
koksalt och kolsyra som det senare. Såsom invärtes
medel har emsvattnet,
alltifrån den i midten af 1700-talet gjorda upptäckten
af "natronvattnets" alkaliska natur, kanske varit
det mest ansedda och kända alkaliska hälsovattnet. I
allmänhet välgörande vid katarrala åkommor inom såväl
respirations- som digestionsorganen, är det dock i
synnerhet vid strup- och lungkatarrer som emsvattnet
åtnjuter sitt mest stadgade anseende, och källornas
olika värmegrad och kolsyrehalt tillåta ett växlande
bruk, alltefter katarrens art. Äfven till lokalt
bruk, medelst inandning i pulveriserad form, egnar
sig emsvattnet väl till dessa sjukdomar. Vid lungsot
har man dock ansett en emskur vara snarare skadlig än
gagnande. - Oaktadt detta vatten icke, i likhet med
selters, kan räknas till läskedryckerna, exporteras
årligen öfver 1 mill. krus, i synnerhet från de
ofvannämnda svalare och kolsyrerikare källorna. I
stället för att, vid användning å främmande ort,
ånyo uppvärmas i vattenbad, drickes det oftast
försatt med kokhet mjölk. Till bad brukas vatten
från andra, hetare källor, t. ex. från den i äldre
tider berömda "Bubenquelle". - Genom afdunstning af
det naturliga emsvattnet beredes ett källsalt, dels
i fast, dels i flytande form, hvilket sistnämnda,
i tjugufaldig koncentration, mycket användts till
inandning vid svalg- och strupkatarrer. Artificiellt
emsvatten användes ofta i stället för naturligt.
C.»
Ems-Vechte-kanalen [-fechte-]. Se Ems.
Emsvärjar. Se Ampsivarier.
Emtervik, socknar i Värmlands län. Se Västra
Emtervik och Östra Emtervik.
Emtio. Se Emptio.
Emtuleva, en Svenska kyrkans missionsstation i
brittiska Transvaalkolonien. Upprättad 1898. Se
Mission.
Emu, zool. Se Dromæus.
Emulgendum. Se Emulsion.
Emulgens (Materia emulgens). Se Emulsion.
Emulsin, kem. Se Amygdalin.
Emulsion (af lat. emulgere, mjölka), farm., ett
vanligtvis något tjockflytande läkemedel, som är
ogenomskinligt och oftast af mjölklikt utseende. En
emulsion innehåller ett eller flera fint fördelade
och i vatten olösliga ämnen, uppslammade i en vätska
genom närvaron af något i densamma upplöst ämne,
som föranleder en viss slemmighet eller simmighet,
hvarigenom de i vätskan fint fördelade olösliga
ämnena hindras att sjunka till bottnen eller
förena sig till sammanhängande massor. För att
bilda en emulsion erfordras således minst tre olika
beståndsdelar: 1. Ett i vatten olösligt ämne, oftast
en fet olja, ett harts, en balsam eller stundom någon
flyktig olja eller något lättare oorganiskt pulver
(emulgendum). 2. Det lättlösliga ämne, som ger åt
vätskan den nödvändiga simmigheten (materia emulgens),
t. ex. ägghvita, gummi, växtslem, äggula och dylikt,
samt 3. Vätskan, vanligtvis destilleradt vatten eller
något aromatiskt vatten (menstruum), som skall upptaga
de båda förstnämnda beståndsdelarna. - Mjölk är ett
bekant exempel på en af naturen själf beredd emulsion,
hvari fett (smöret) medelst ägghvita hålles i fint
fördeladt tillstånd uppslammadt i vatten. Vissa
frön, t. ex. mandel, hampfrö, vallmofrö m. fl.,
hvilka innehålla en fet olja jämte emulgerande ämnen
(emulsin, ägghvita m. m.), behöfva endast väl krossas
och utröras med vatten för att bilda en s. k. äkta
l. naturlig emulsion. Af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
