Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En - En - En - Enafors - Enaim, Enam - Enakiter, Anakiter, Anaks barn, Anaks afkomlingar i G.T. - Enalider - Enaliosauria - Enallage - Enallohelia - Enam - Enamorado - Enander, Samuel - Enander, Johan Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motrum. Bären lukta aromatiskt och ha liknande smak,
som dock tillika är något bitter och sötaktig. De
innehålla harts, drufsocker och flyktig olja,
hvilken varit officinell under namnet Ætheroleum
juniperi. Enbärsoljan är färglös eller svagt gulaktig,
i färskt tillstånd tunnflytande (den tjocknar,
om den icke skyddas för luftens tillträde) samt
har stark aromatisk lukt och smak, som tillika
är något bitter. Den reagerar neutralt och är
isomerisk med terpentinolja. - Enbären äro sedan
gammalt kända såsom exciterande medel, hvilka
verka urin- och svettdrifvande. Af krossade enbär
(l del) och kokhett vatten (5 delar) beredes den
officinella enbärssyrupen, Syrupus juniperi (Roob
juniperi), hvilken ofta nog sättes till urindrifvande
mixturer. Af enbär kan, på grund af deras sockerhalt,
brännas brännvin (genever, gin) och bryggas ett
välsmakande enbärsdricka, som anses kraftigt verka
på urinafsöndringen. S. A. O. T. S. (G. L-m.)
En, grekisk preposition, som i sammansättningar
vanligen har betydelserna i, på, vid, försedd med
eller närmelsevis.
En [ä], fransk preposition, som i sammansättningar
vanligen betyder i, in i eller med. Framför b, p och
m antager den formen em-.
Enafors. Se Enaälfven.
Enaim, Enam, en stad i Juda stam, enligt Jos. 15:
34, 1 Mos. 38: 14, 21.
Enakiter, Anakiter, Anaks barn,
Anaks afkomlingar, i
G. T. beteckning på en folkstam af okändt, förmodligen
kananeiskt ursprung, hvilken i de olika källorna
framställes på olika sätt. Enligt en tradition, som
möjligen är den äldsta, bodde stammens tre släkter:
Ahiman, Sesai och Talmai i Hebron; de skola ha
besegrats af kalebiterna (jfr 4 Mos. 13: 23; Dom. 1:
10, 20). En annan, förmodligen yngre, tradition
betraktar enakiterna såsom jättar (jfr 4 Mos. 13: 34;
5 Mos. 2: 10), och en tredje synes vilja framställa
dem som en folkstam, af hvilken rester bibehållit
sig en längre tid i de filisteiska städerna Gasa,
Gat och Asdod (jfr Jos. 11: 21 ff.). E. S-e.
Enalider (af grek. enalios, i hafvet lefvande),
bot., sådana i hafvet lefvande och i vattnet
helt nedsänkta växter, som lefva på lera, sand,
slam eller annan lös botten. Algerna spela här
en mindre roll; bland dem äro hos oss characéer,
i tropiska länder Caulerpa (se Siphoneæ)
och Penicillus-arter de viktigaste. Fanerogamerna
spela hufvudrollen. De utmärkas genom långa, smala,
bandlika, i spetsen afrundade blad. De hafva ofta
rotstockar. Genom dessas rikliga förgrening bildas
små ängar nere på hafsbottnen (Zostera i de nordiska
hafven, Posidonia i Medelhafvet). De kunna icke lefva
på djupt vatten, emedan de i hög grad äro beroende
af ljuset. Zostera, den viktigaste representanten
för dessa växter hos oss, går ej djupare än 10
à 11 m. Blomningen försiggår på eller i vattnet,
och i samband därmed finnas flera egendomligheter
i blommornas byggnad och utveckling, såsom långa,
skruflikt vridna skaft hos honblommorna och bandlika
pollenkorn. Enaliderna spela i hafvets biologi en
viktig roll, i det de bereda skydd och plats för
fiskars och andra djurs äggläggning. Enaliderna
tillhöra uteslutande två växtfamiljer,
Potamogetonaceæ (t. ex. Zostera, Posidonia)
och Hydrocharitaceæ (t. ex. Halophila, Enalus).
H. Hn.
Enaliosauria (af grek. enalios, i hafvet lefvande,
och sauros, ödla), paleont., fossila ödlor af
ofta jättelika dimensioner, med naken hud, koniska
tänder och fenlika extremiteter, som visa, att de
varit vattendjur, hvilka dock liksom hvaldjuren
andades med lungor. Afvikelserna i deras byggnad
från reptilierna peka emellertid hän mot fiskarna:
starkt bikonkava kotor, refben ända fram till
epistropheus, stort mellankäksben o. s. v. De
lefde, såvidt hittills är kändt, blott under tiden
för de mesozoiska systemens bildning, men spelade
då en viktig roll, särskildt under juratiden. Numera
fördelas de vanligen på två ordningar, de korthalsade,
fisklika Ichthyosauria l. Ichthyopterygia och de
långhalsade Plesiosauria 1. Sauropterygia. (Jfr
Ichthyosaurus och Plesiosaurus.)
G. L. (A. Hng.)
Enallage, lat. (grek. enallage), ret., "utbyte",
den retoriska figuren, att man utbyter ett ord mot
ett annat, tillhörande samma ordklass eller likartadt
till härstamning och betydelse, t. ex. användandet
af ett abstrakt uttryck i st. f. ett konkret (såsom
"tapperheten" i st. f. "de tappre") o. s. v.
Enallohelia E. H., paleont., ett under juratiden
lefvande korallsläkte, närmast besläktadt med den i
tertiär- och nutiden lefvande Oculina. A. Hng.
Enam. Se Enaim.
Enamorado, sp. (af mlat. inamoratus, af lat. amor,
kärlek), förälskad, älskare (i det spanska dramat).
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
