Print (PDF) - On this page / på denna sida - Encyklopedi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
Encyklopedi
514
och hans teorier tillämpades sedermera uti
encyklo-pediska arbeten af bl. a. Adelung, Keimarus,
Biisch, Eeuss, Buhle m. fl. Genom Kants filosofi
tog behandlingen af encyklopediken en ny riktning,
och den förste målsmannen för denna riktning var
J. J. Eschenburg ("Lehrbuch der wissenschafts-kunde",
1792; 3:e uppl. 1809). Hans idéer funno en mängd
framstående, hufvudsakligen tyska, bear-betare,
t. ex. K. Ch. E. Schmid ("Allgemeine encyklopädie
und methodologie der wissenschaften", 1810) och
C. Eirchner ("Akademische propädeu-tik", 1842).
I senare tid har man med förkärlek egnat sig
åt special- eller fackencyklopedien, i det man
efter bestämda principer fördelat och systematiskt
behandlat särskilda vetenskaper. Hit höra bl. a. de
s. k. statslexika, af hvilka särskildt må nämnas
Staats-lexikon af C. von Eotteck och C. Welcker (15 bd
o. 4 suppl.bd, 1834-48; 3:e uppl., 14 bd. 1856-66),
som representerar den gamla liberalismen, vidare
Deutsches staatsu<örterbuch af J. C. Bluntschli och
K. Brater (11 bd, 1857-70; utdrag i 3 bd, 1869-74),
Staats- und gesellschafts-lexikon af H. Wagener (23
bd, 1859-68), i konservativ anda, samt det katolska,
på uppdrag af Görres-gesellschaft genom A. Bruder
utgifna Staatslexikon (5 bd, 1889-97; 2:a uppl.,
utg. af J. Bachem, 1901 ff.). Mycket betydelsefulla
äro äfven de under den gemensamma titeln Encyklopädie
und methodologie utgifna vetenskapliga verken:
öfver den klassiska filologien, af A. Boeckh (1877)
och I. Muller (1885 ff.), de semitiska språken, af
F. Hommel (1881 ff.), de nyare språken, af B. Schmitz
(1859-64; 2:a uppl. 1875-81), romansk filologi,
af G. Körting (1884-88). Till dessa en-cyklopedier
sluta sig s. k. Grundrisse, bl. a. öfver romansk
filologi af G. Gröber (1886-1902; 2:a uppl. 1904 ff.),
germansk af H. Paul (1889-93; 2:a uppl. 1896 ff.),
engelsk af F. X. Elze (2:a uppl. 1888), iransk af
W. Geiger och E. Kuhn (1895-1904) och indo-arisk af
G. Buhler (1896 ff.) m. fl. De flesta discipliner
hafva numera att uppvisa realencyklopedier af högt
värde. Så har rättsvetenskapen för sådant ändamål
bearbetats af bl. a. Weiske, Arndfcs, Holtzendorff,
Merkel, Birk-meyer, teologien af Cheyne & Black,
Hagenbach, Herzog (hvars arbete i 3:e uppl. utges af
Hauck), Heinrici, Zöckler och Lichtenberger m. fl.,
pedagogiken af Schmid, Stolp, statsvetenskaperna af
Baum-stark, v. Mohl, teknologien af Lueger-(1894-99,
2:a uppl. 1904 ff.) o. s. v. Under samlingstiteln Die
kultur der gegenwart började 1905 under redaktion af
P. Hinneberg utgifvas ett stort anlagdt encyklopediskt
verk, afsedt att omfatta alla sidor af det moderna
kulturlifvet på såväl det humanistiska som det
naturvetenskapliga och tekniska området.
Ett i hög grad betydelsefullt rum intager den under
redaktion af D i d e r o t och (för den matematiska
afdelningen) d’Alembert i förening med en mängd
framstående skriftställare utgifna Encyclopédie,
ou diclionnaire raisonné des sciences, des arts et
des métiers (28 bd 1751-72, 5 bd suppl. 1776- 77,
2 bd register 1780), hvilket verk sökte att i tidens
anda bearbeta det vetenskapliga materialet och gifva
ett uttryck åt upplysningstidehvarfvets filosofiska
åskådningssätt (se vidare Encyklopedi-ster). Det
mottogs öfverallt med hänförelse, utom
Tryckt den 8/5 07
i det konservativa lägret; det förskaffade sina
utgifvare ett framstående rum inom vetenskapens
historia och föranledde utgifvandet af en mängd
encyklopediska verk af vetenskapligt värde,
ej endast i Frankrike, utan äfven i England och
Tyskland. Nya upplagor utgåfvos bl. a. i Geneve
(39 bd, 1777), Lausanne (39 bd, 1778) och Yverdon
(58 bd, 1778- 80). Omedelbart grundad på den
nyssnämnda ency-klopedien var Panckouckes och A g a
s s e s Encyclopédie méthodique, ou par or dr e des
matiéres (217 bd, 1782-1832). Bland nyare franska
encyklo-pedier äro de viktigaste Diclionnaire
de la conversa-tion et de la lecture (1832-51;
ny uppl. 1852-65), Encyclopédie du XIX:e siécle
(1836-59; 3:e uppl.,
1 50 bd, 1867-72), N. Bouillets Dictionnaire
universel des sciences, des lettres et des arts
(1854; lire uppl. 1874), La grande encyclopédie,
utg. i 31 bd (1886-1903) af en förening af lärde och
skriftställare, samt P. Larousses Grand dictionnaire
universel du XIX:e siécle i 15 bd (1864-76) jämte
2 suppl.bd (1878-90). Efter Larousses död
utgaf C. A u g é Nouveau Larousse illustre i 7 bd
(1897- 1904 jämte ett suppl.bd 1907). Bland
specialen-cyklopedier är Vapereaus Dictionnaire
universel des littératures (1876) ett äfven i Sverige
mycket användt arbete. - Italien har att uppvisa
Nuova enciclopedia italiana (1841-51; 6:e uppl.,
utg. af Boccardo i 25 bd, 1875-88; suppl.
utg. af Pagliani 1888-99), Dizionario
universale di scienze, letter e ed arti, utg.
af M. Lessona och C. A-Valle (1873 ff.),
Hoeplis Piccola enciclopedia (1892-95) m.
fl. - Särdeles rik på omfattande encyklopedier
af vetenskapligt värde är den engelska
litteraturen. De viktigaste bland dessa äro
Encyclopcedia britannica (1771; 9:e uppl. i 25 bd,
1875-89; ett omtryck besörjdes af "Times" 1898;
med suppl. i 11 bd, 1902-03), hvars lexikaliska
uppställning är förenad med ämnenas systematiska
behandling i längre monografiska artiklar - hvilket
gör dess värde som uppslagsbok mindre stort - och
hvari fackmän med originaluppsatser medverkat till
större antal än i något föregående verk af denna art;
vidare den af Eees redigerade Cyclopcedia (45 bd,
1802-19), D. Brewsters Edinburgh cyclopczdia (18
bd, 1830), Smedleys Encyclopcedia metropolitana (30
bd, 1818-45), Penny cyclopcedia (1833-43),
Chambers’ Encyclopcedia (10 bd, 1859-68;
ny uppl. 1888-92; reviderad uppl. 1901 ff.) m. fl.
En synnerligen framstående plats inom den
encyklopediska litteraturen intager Tyskland
genom F. A. Brockhaus’ Conversationslexikon
(l:a uppl. 1796-1810; 14:e uppl. 1893-97, neue
revid. jubiläumsausgabe, 17 bd, 1901-04), som varit
förebild för en mängd likartade arbeten i Tyskland
och andra ’länder. Ett utdrag ur detta verk är
Brockhaus’ Kleines conversalionslexikon (1854-56;
5:e uppl. 1905-06). Bland realencyklopedier,
som utarbetats på grundvalen af Brockhaus’
lexikon, förtjäna nämnas W. Binders Allgemeine
realencyklopädie öder Conversationslexikon jur das
katholische Deutschland (1846-50; 4:e uppl. 13 bd,
1880-90), Herders Conversationslexikon (1853-57;
3:e uppl. 1901 ff.). Med Brockhaus täflar värdigt
Meyers Grosses Conversationslexikon (46 bd,
1840- 52, jämte 6 suppl.-bd), h varur framgick
Meyers Konversationslexikon, einc encyklopädie
des nllfic-meinen wissens (1857-60; 6:e upplagan,
afsedd att
7 b. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
