- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
513-514

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Encyklopedi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och hans teorier tillämpades sedermera uti
encyklopediska arbeten af bl. a. Adelung, Reimarus,
Büsch, Reuss, Buhle m. fl. Genom Kants filosofi
tog behandlingen af encyklopediken en ny riktning,
och den förste målsmannen för denna riktning var
J. J. Eschenburg ("Lehrbuch der wissenschaftskunde",
1792; 3:e uppl. 1809). Hans idéer funno en mängd
framstående, hufvudsakligen tyska, bearbetare,
t. ex. K. Ch. E. Schmid ("Allgemeine encyklopädie
und methodologie der wissenschaften", 1810) och
C. Kirchner ("Akademische propädeutik", 1842).

I senare tid har man med förkärlek egnat sig
åt special- eller fackencyklopedien, i det man
efter bestämda principer fördelat och systematiskt
behandlat särskilda vetenskaper. Hit höra bl. a. de
s. k. statslexika, af hvilka särskildt må nämnas
Staatslexikon af C. von Rotteck och C. Welcker (15 bd
o. 4 suppl.bd, 1834-48; 3:e uppl., 14 bd. 1856-66),
som representerar den gamla liberalismen, vidare
Deutsches staatsu<örterbuch af J. C. Bluntschli och
K. Brater (11 bd, 1857-70; utdrag i 3 bd, 1869-74),
Staats- und gesellschafts-lexikon af H. Wagener (23
bd, 1859-68), i konservativ anda, samt det katolska,
på uppdrag af Görres-gesellschaft genom A. Bruder
utgifna Staatslexikon (5 bd, 1889-97; 2:a uppl.,
utg. af J. Bachem, 1901 ff.). Mycket betydelsefulla
äro äfven de under den gemensamma titeln Encyklopädie
und methodologie
utgifna vetenskapliga verken:
öfver den klassiska filologien, af A. Boeckh (1877)
och I. Müller (1885 ff.), de semitiska språken, af
F. Hommel (1881 ff.), de nyare språken, af B. Schmitz
(1859-64; 2:a uppl. 1875-81), romansk filologi,
af G. Körting (1884-88). Till dessa encyklopedier
sluta sig s. k. Grundrisse, bl. a. öfver romansk
filologi af G. Gröber (1886-1902; 2:a uppl. 1904 ff.),
germansk af H. Paul (1889-93; 2:a uppl. 1896 ff.),
engelsk af F. X. Elze (2:a uppl. 1888), iransk af
W. Geiger och E. Kuhn (1895-1904) och indo-arisk af
G. Bühler (1896 ff.) m. fl. De flesta discipliner
hafva numera att uppvisa realencyklopedier af högt
värde. Så har rättsvetenskapen för sådant ändamål
bearbetats af bl. a. Weiske, Arndts, Holtzendorff,
Merkel, Birkmeyer, teologien af Cheyne & Black,
Hagenbach, Herzog (hvars arbete i 3:e uppl. utges af
Hauck), Heinrici, Zöckler och Lichtenberger m. fl.,
pedagogiken af Schmid, Stolp, statsvetenskaperna af
Baumstark, v. Mohl, teknologien af Lueger (1894-99,
2:a uppl. 1904 ff.) o. s. v. Under samlingstiteln Die
kultur der gegenwart
började 1905 under redaktion af
P. Hinneberg utgifvas ett stort anlagdt encyklopediskt
verk, afsedt att omfatta alla sidor af det moderna
kulturlifvet på såväl det humanistiska som det
naturvetenskapliga och tekniska området.

Ett i hög grad betydelsefullt rum intager den under
redaktion af Diderot och (för den matematiska
afdelningen) d’Alembert i förening med en mängd
framstående skriftställare utgifna Encyclopédie,
ou diclionnaire raisonné des sciences, des arts et
des métiers
(28 bd 1751-72, 5 bd suppl. 1776- 77,
2 bd register 1780), hvilket verk sökte att i tidens
anda bearbeta det vetenskapliga materialet och gifva
ett uttryck åt upplysningstidehvarfvets filosofiska
åskådningssätt (se vidare Encyklopedister). Det
mottogs öfverallt med hänförelse, utom
i det konservativa lägret; det förskaffade sina
utgifvare ett framstående rum inom vetenskapens
historia och föranledde utgifvandet af en mängd
encyklopediska verk af vetenskapligt värde,
ej endast i Frankrike, utan äfven i England och
Tyskland. Nya upplagor utgåfvos bl. a. i Genève
(39 bd, 1777), Lausanne (39 bd, 1778) och Yverdon
(58 bd, 1778- 80). Omedelbart grundad på den
nyssnämnda encyklopedien var Panckouckes och
Agasses Encyclopédie méthodique, ou par ordre des
matières
(217 bd, 1782-1832). Bland nyare franska
encyklopedier äro de viktigaste Dictionnaire
de la conversation et de la lecture
(1832-51;
ny uppl. 1852-65), Encyclopédie du XIX:e siècle
(1836-59; 3:e uppl.,
i 50 bd, 1867-72), N. Bouillets Dictionnaire
universel des sciences, des lettres et des arts

(1854; 11:e uppl. 1874), La grande encyclopédie,
utg. i 31 bd (1886-1903) af en förening af lärde och
skriftställare, samt P. Larousses Grand dictionnaire
universel du XIX:e siècle
i 15 bd (1864-76) jämte
2 suppl.bd (1878-90). Efter Larousses död
utgaf C. Augé Nouveau Larousse illustré i 7 bd
(1897- 1904 jämte ett suppl.bd 1907). Bland
specialen-cyklopedier är Vapereaus Dictionnaire
universel des littératures
(1876) ett äfven i Sverige
mycket användt arbete. - Italien har att uppvisa
Nuova enciclopedia italiana (1841-51; 6:e uppl.,
utg. af Boccardo i 25 bd, 1875-88; suppl.
utg. af Pagliani 1888-99), Dizionario
universale di scienze, lettere ed arti
, utg.
af M. Lessona och C. A-Valle (1873 ff.),
Hoeplis Piccola enciclopedia (1892-95) m.
fl. - Särdeles rik på omfattande encyklopedier
af vetenskapligt värde är den engelska
litteraturen. De viktigaste bland dessa äro
Encyclopædia britannica (1771; 9:e uppl. i 25 bd,
1875-89; ett omtryck besörjdes af "Times" 1898;
med suppl. i 11 bd, 1902-03), hvars lexikaliska
uppställning är förenad med ämnenas systematiska
behandling i längre monografiska artiklar - hvilket
gör dess värde som uppslagsbok mindre stort - och
hvari fackmän med originaluppsatser medverkat till
större antal än i något föregående verk af denna art;
vidare den af Rees redigerade Cyclopædia (45 bd,
1802-19), D. Brewsters Edinburgh cyclopædia (18
bd, 1830), Smedleys Encyclopædia metropolitana (30
bd, 1818-45), Penny cyclopædia (1833-43),
Chambers’ Encyclopædia (10 bd, 1859-68;
ny uppl. 1888-92; reviderad uppl. 1901 ff.) m. fl.

En synnerligen framstående plats inom den
encyklopediska litteraturen intager Tyskland
genom F. A. Brockhaus’ Conversationslexikon
(l:a uppl. 1796-1810; 14:e uppl. 1893-97, neue
revid. jubiläumsausgabe, 17 bd, 1901-04), som varit
förebild för en mängd likartade arbeten i Tyskland
och andra ’länder. Ett utdrag ur detta verk är
Brockhaus’ Kleines conversalionslexikon (1854-56;
5:e uppl. 1905-06). Bland realencyklopedier,
som utarbetats på grundvalen af Brockhaus’
lexikon, förtjäna nämnas W. Binders Allgemeine
realencyklopädie oder conversationslexikon für das
katholische Deutschland
(1846-50; 4:e uppl. 13 bd,
1880-90), Herders Conversationslexikon (1853-57;
3:e uppl. 1901 ff.). Med Brockhaus täflar värdigt
Meyers Grosses Conversationslexikon (46 bd,
1840- 52, jämte 6 suppl.-bd), hvarur framgick
Meyers Konversationslexikon, eine encyklopädie
des allgemeinen wissens
(1857-60; 6:e upplagan,
afsedd att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:18:46 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free