Print (PDF) - On this page / på denna sida - Encyklopedi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
515
Encyklopedi
515
utgöra 20 bd, började utgifvas 1902), med dess
sammandrag, Handlexikon des allgemeinen wissens (1870
-72; efter hand utvidgadt och utgifvet under namnet
Meyers kleines konversationslexikon, 7:e uppl.,
6 bd, 1907 ff.). Vidare förtjänar nämnas Spamers’
lllnstriertes konversationslexikon jur das volk
(1869 ff.; 2:a uppl , 7 bd, 1884-91). Något olika
de föregående till anläggning och syfte är Pierers
Universal-conversationslexikon (26 bd, 1822-36,
med 14 suppl.-bd, 1840-56; 7:e uppl., utg. af
Jos. EUrschner, 12 bd, 1888-93, med bi-hang af
ett universalspråklexikon). Ensamt i sitt slag och
uteslutande bestämdt för vetenskapliga ändamål är
det från 1818 pågående monumentala verket Allgemeine
encyclopädie der wisscnschaften und kiinste, af
E r s c h och G r u b e r, af hvilket hittills
(1907) ha utkommit 167 bd (sedan 1889 har intet
band utgifvits). Här må slutligen äfven nämnas K r
ti n i t z’ Oekonomisch-technologische en-cyclopädie
(242 bd, 1773-1858), hvilken, trots sin titel, under
sin fortgång svällt ut till en allmän encyklopedi.
Bland öfriga länders encyklopediska arbeten, alla
mer eller mindre anslutande sig till Brockhaus’
såsom mönster, må följande nämnas. I Böhmen
ut-gifves af J. Otto sedan 1888 ett stort anlagdt
konversationslexikon Ottuv slovnik naucny, hvilket
ännu (1907) ej är afslutadt. Ett utdrag, Maly ottuv
slovnik naucny, 2 bd, utgafs 1903 ff. I Nederländerna:
Nieuwenhuis’ Woordenboek van kunsten en weten-schappen
(10 bd, 1851-68), Algemeene neder-landsche
encyclopedie voor den beschaaften stånd (1865-68),
Ge~illustreerde encyclopcedie, utg. af A. Winkler
Prins (15 bd, 1868-82; 2:a uppl., 16 bd, 1883-88;
3:e uppl. under red. af H. Zondervan, började utgifvas
1905). Sedan 1899 utgifves af förlagsanstalten Vivat
i Amsterdam en Geillustreerde encyclopedie. För N
ord-Amerika kunna nämnas Fr. Liebers Encyclopcedia
americana (1829-46), The new american cyclopcedia
(1858-64; ny uppl. 1873-76), Johnsons Illustrated
universal cyclopce-dia (1874-78), New international
encyclopcedia, utg. af Gilman m. fl. (17 bd, 1902
ff.), L. Co-langes National encyclopcsdia (1872 ff.),
Schems Deutsch-amerikanisches konversations-lexikon
(11 bd, 1870-74), Stoddarts Encyclopcedia americana (4
bd, 1883-89, ett suppl. till "Encyclop. britann.") och
I. Singers The jewish encyclopcedia (12 bd,
1901-06). Ryska encyklopedier ha utgifvits af
Startsjevski (12 bd, 1847-55), Pluchard, Krajevski
o. Beresin (15 bd, 1880 ff.), förlagsfirman Brockhaus
och Efron (41 bd, 1890-1906, suppl. under utg.),
Garbel (5:e uppl., 9 bd, 1901) och Jusjakov (1900
ff., bearbetning af Meyers konv.-lex.). Motsvarande
arbeten äro i Spanien Melledos Enciclopedia moderna
(34 bd, 1848-51) och Diccionario enciclo-pedico
hispano-americano (24 bd, 1887-94), i Portugal
Costas Diccionario universal portuguez och de
Lemos’ Encyclopedia portugueza illustrada, bägge
från senaste tid, i Polen S. Orgelbrands Wielka
encyklopedya powszechna ilustrowana (28 bd, 1859
-68), hvaraf ett utdrag i 12 bd utgafs 1871 ff. Ny
uppl. är f. n. (1907) under utgifning. Ett ny-grekiskl
konv.-lexikon utgafs af Politis (6 bd, 1890 ff.,
med suppl. 1902 ff.). Äfven Rumänien (1896- 1904)
och Ungern ("Pallas"-lexikon, under red. af L. Gerö
i 16 bd, afslutadt 1898) ega inhemska en-
cyklopedier, och t. o. m. en arabisk sådan föreligger,
delvis utg. af Butros Bistany i Beirut (9 bd, 1876
-87, hittills ofullbordad).
I Danmark utgaf H. A. Kofod 1816-28 ett
Con-versationslexikon, och tjugu år senare följde
P. Lar-sens Almeennyttigt dansk konversationslexicon
(1849 -60). Åren 1858-63 utkom det af C. F. Ingerslev
redigerade Nordisk cvnversationslexikon
(2:a uppl., utg. af C. J. Fogh, S. Heegaard
och J. P. F. Kö-nigsfeldt, 1870-78; 3:e uppl.,
utg. af W. Molle-rup, A. F. Pullich o. G. Storm,
6 bd, 1883-90, hvartill 1894 kom l bd illustrationer
o. kartor). I vida större skala anlagdt är Salmonsens
store illustre-rede konversationsleksikon (under
utg. sedan 1891, med J. C. Blangstrup till redaktör;
intill 1907 äro 17 bd utkomna). Från 1906 utkommer
lllustreret konversationslexikon, red. af E. Eördam,
beräknadt till 8 å 9 bd. - I Norge utgaf Chr. Johnsen
Norsk handlexikon for almennytlige kundskaber (3 bd,
1879-88; ny uppl. 1896 ff.). Från 1906 utgifves
hos H. Aschehoug i Kristiania lllustreret norsk
konversationslexikon, red. af H. Nyhuus, hvilket
skall omfatta omkr. 110 häften. - I Finland bedrifvas
förarbeten för utgifning af ett konversationslexikon
på finska språket.
Bland svenska encyklopediska arbeten är Åke
Klasson Eålambs (f. 1651, d. 1718) Adelig öjning
det äldsta. Det var ämnadt att utgöra omkr. 20
bd, men endast 6 delar utkommo, 1690-94. Dessa
omfatta: aritmetik och landtmäteri, fortifikation,
skeppsbyggeri, hushållning, åkerbruk och hortikultur
samt åtföljas af 90 planscher. Några delar utkommo i
sammandrag. De encyklopediska arbeten, som tillhöra
1700- och början af 1800-talet, äro af ringa omfång
och till hufvudsaklig del öfversättningar, såsom
Breviarium continens initia erudilionis eller lärdoms
och vetenskapers abc (1734), K. Bildts An-wisning til
en grundelig kundskap om Gud, män-niskone och verldens
(1753), J. E. Angelinis Encyklopedi för barn (1803-04)
m. fl. Den förste, som veterligen haft för afsikt att
föranstalta en allmän svensk encyklopedi, var (enligt
Gjörwell) öfverstelöjt-nanten J. J. Anckarström
(fader till Gustaf III:s mördare), men hans död
(1777) hindrade beslutets verkställande. Förlaget
öfvertogs af den lärde biblio-grafen C. Ch. Gjörwell,
hvars mening var att, i förening med flera andra män,
utgifva en Svensk encyklopedie, innefattande alla
vetenskaper och konster. Af detta stort anlagda
arbete utkom likväl endast första häftet (1781),
hvarefter det, af brist på afsättning, upphörde. Ett
verk af encyklopediskt innehåll är äfven 0. Bergklints
Sammandrag af alla vetenskaper till svenska ungdomens
tjenst (1775; 3:e uppl. 1794), hvilket tillika ingick
som 3:e del i Gjörwells Svenska ungdomens handbok
(1775; de tre öfriga delarna äro författade af
J. P. Miller, S. J. Alnander och A. F. Biisching). Den
första i Sverige utgifna allmänna realencyklopedien,
Conversations-lexikon (4 bd, 1821-26, suppl. 4 bd,
1831-39), var en öfv. i sammandrag af Brockhaus’
förut nämnda stora verk. Bättre tillgodosedt var det
fosterländska intresset i det af P. G. Berg 1845-52
utgifna Svenskt konversationslexikon (4 bd) samt i
det 1857 -66 (4 bd) under redaktion af M. Schiick
utgifna Konversations- och universallexikon. Ett
till sin anläggning i eminent mening fosterländskt
encyklopediskt verk på vetenskaplig grund utgör
Nordisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
