- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
523-524

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Endolympha - Endometritis - Endoparasit - Endoplasma - Endor - Endoskop - Endosmos - Endosperm - Endospor - Endossat, Endossatarie - Endossement - Endossera - Endotel, Endothelium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ägghvitehaltiga vätska, som fullständigt fyller de
membranösa bildningarna i örats labyrint.

Endometritis (af grek. endon, inom, och metra,
lifmoder), med. Se Kvinnosjukdomar.

Endoparasit, löt. Se Parasit.

Endoplasma (af grek. endon, invärtes, och plasma, det
bildade), histol., den centrala delen af cellkroppen
(se Cell). Den skiljer sig från
illustration placeholder

cellkroppens perifera
del, ektoplasman (se fig.), genom närvaro af cellkärna
(l å fig.), centrosomer (4 å fig.) samt olika former
af korn- och droppbildningar (5 å fig.). Cellens
kärna innehåller bl. a. beståndsdelar, som förmedla
cellens förbrännings-(oxidations-)processer
eller respiration. Korn- och droppbildningar
utgöra angreppspunkter för cellens kemiska
omsättningar, och centrosomerna kunna betinga
egendomliga protoplasmatiska rörelsefenomen,
som sannolikt utgöra det iakttagbara uttrycket
för diffusionsströmningar. Dessa jämte en
del andra sakförhållanden ha ledt histologerna
till den uppfattningen, att cellens endoplasma
bildar cellens hufvudsakliga kemiska verkstad.
E. Hgn.

Endor, en ort i det södra Galiléen, bekant
framför allt genom Sauls besök hos den där boende
spåkvinnan ("häxan" i E., jfr 1 Sam. 28). I Ps. 83:
11 räknas E. till krigsskådeplatsen för Baraks och
Deboras segerrika strid med Sisera (jfr Dom. 4
ff.). E. låg nämligen sannolikt på samma plats,
där den nutida byn Endor är belägen, d. v. s. vid
den norra sluttningen af berget Djebel Ed-Dachi,
som ligger på kort afstånd, i sydvästlig riktning,
från Tabor, där Barak samlade sin här (jfr Dom. 4: 6).
E. S-e.

Endoskop (af grek. endon, invärtes, och skopein,
se), med., ett instrument, hvarmed man upplyser
och kan se in i trånga kanaler i människokroppen,
t. ex. urinröret. Jfr Cystoskop.

Endosmos, fys. Se Elektrisk endosmos och Osmos.

Endosperm (af grek. endon, invärtes, och sperma,
säd), bot. Se Fröhvita.

Endospor, bot. Se Spor.

Endossat, Endossatarie, hand. Se Endossement.

Endossement [ädåsmä’], fr. (af en, på, och dos,
rygg), hand., påteckning å baksidan af en växel,
hvarigenom denna öfverlåtes på annan person. Då
öfverlåtarens namn därvid är det viktigaste, är
detta också ensamt tillräckligt, och påteckningen
kallas i detta fall e. in blanco. Stundom
gäller öfverlåtelsen icke eganderätten till växeln,
utan endast ett uppdrag, vanligen dess inkassering,
hvilket angifves med orden "in procura" eller "till
inkassering"; påteckningen kallas då
prokuraendossement.Endossat eller endossatarie,
den, på hvilken en växel transporteras. - Endossent,
den, som påtecknar transporten eller öfverlåtelsen
af en växel. – Endossera, transportera en växel på
annan person genom påteckning å växelns baksida.

Endossera, hand. Se Endossement.

Endotel, Endothelium (af grek. endon,
invärtes, och thele, bröstvårta), histol., ett
sådant oellförband eller ett sådant epitel (se
d. o.), som är uppbyggdt af ett enkelt lager starkt
tillplattade, hinnformiga celler. Den inre ytan
af hjärtat, af blod- och lymfkärlen utklädes af ett
sådant endotel.
illustration placeholder
Fig. 1. Ytbild av ett endotel. 1 cellgränser 2 cellkärnor

Äfven hjärtsäcken, lungsäckarna och
bukhålan med däri inneslutna inälfvor äro närmast
uttapetserade af ett endotel. – Sedda från ytan, ha
endotelets celler i regel ett mångkantadt, polygonalt
utseende, liggande med sina olika kanter tätt intill
hvarandra (fig. 1). I midten af hvarje cellområde
ligger en kärna. Tvärskurna ha cellerna oftast ett
hinnformigt utseende med
en bukig uppdrifning, där den äfvenledes mer
eller mindre tillplattade kärnan ligger
(fig. 2).
illustration placeholder
Fig. 2. Tvärsnitt genom ett endotel. 1 endotelceller;

2 det underlag af bindväf, hvarpå endotelcellerna hvila.

Man kan med afseende på djur- och människokroppens såväl blodkärl- som
lymfkärlsystem särskilja två hufvudkategorier af kärlbanor,
illustration placeholder
Fig. 3. Artär (1) öfvergående

i kapillärer (2); 3 endotelhinna;

4 af muskelceller och bindväf

bestående yttre vägglager,

- utanför endotelhinnan; 5 röda blodkroppar.

nämligen å ena sidan hjärtat, pulsådror (artärer),
blodådror (vener) och sugådror (lymfkärl) och
å den andra hårrörskärlen (blodkapillarerna
och lymfkapillarerna) .
Den förra kategoriens
kärl äro, såsom ofvan
antydts, innerst eller
närmast kärllumen
utklädda af ett endotel;
därutanför tillkomma
vägglager af
muskelsubstans och bindväf (se fig.
3). I anslutning till
denna byggnad
tjänstgöra artärer, vener och
lymfkärl uteslutande
såsom ledande rörbanor,
hvilka ha till uppgift
att transportera blodet
till hjärtat (vener) eller
från hjärtat (artärer),
eller lymfvätskan till de gröfre venerna (lymfkärlen).
Något substansutbyte mellan de i dessa kärl
cirkulerande vätskorna och omgifvande väfnader kan på
grund af kärlväggarnas tjocklek icke ifrågakomma.
Hårrörskärlen (blod- och lymfkapillarerna) åter, som
i regel genom rikliga förgreningar och direkta
förbindelser mellan dessa senare bilda slutna nätverk
(se fig. 3 och 4), ha till vägg endast en enkel


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:18:46 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free