- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
531-532

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eneström, Gustaf Hjalmar - En face - En famille - Enfant - Enfantin, Barthélemy Prosper - Enfants de France - Enfants perdus l. Compagnons perdus - Entants sans souci, Les

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

("Tidsskr. for mathematik", 1880), Anteckningar
om matematikern Petrus de Dacia och hans skrifter

("Öfvers. af Vet. akad:s förhandl.", 1885-86), Emanuel
Svedenborg såsom matematiker
("Bihang till Vet. akad:s
handl.", 15, 1890), Programme d’un cours universitaire
d’histoire des mathématiques
("Bibliotheca
mathem.", 1890), Om uppkomsten af tecknen + och -
samt de matematiska termerna "plus" och "minus"

("Öfvers. af Vet. akad:s förhandl.", 1894). På
statistikens område har E. skrifvit bl. a. följande i
"Öfvers. af Vet. akadis förhandl." intagna uppsatser:
Om sättet att på matematiskt-statistisk väg bestämma
åldersfördelningen för en grupp gifta kvinnor, då
man känner åldersfördelningen för deras män
(1893),
Befolkningsstatistiska formler för dödligheten,
då hänsyn tages till emigration och immigration

(1896) och Om aritmetiska och statistiska metoder
för proportionella val
(s. å.). Af icke matematiskt
innehåll är bl. a. E:s Statistiska undersökningar
rörande studie- och examensförhållanden vid de svenska
universiteten
(1888). Åt pensionskasseteorien
och särskildt åt metoderna för utredning af
änkekassors ställning har E. egnat ett tiotal
uppsatser. Af försäkringsteknisk innebörd är
bl. a. Lifförsäkringsbolagen i Sverige, deras
försäkringssätt och försäkringsvillkor
(1892;
tills. med W. O. Schöldström). På grund af en
E:s utredning (1890) inrättades "Småskolelärares
m. fl:s ålderdomsunderstödsanstalt". Hvad E:s
bibliografiska arbeten beträffar, må erinras om hans
skriftförteckningar i "Bibliotheca mathematica" och
om Sveriges kalendariska litteratur (I-II, 1878-79,
1:a häftet tills. med G. E. Klemming) och påpekas,
att han gjort stora samlingar till en fullständig
bibliografi öfver Sveriges matematiska litteratur och
att han är medlem af en internationell kommission,
som har till uppgift att utarbeta en fullständig och
systematisk bibliografi öfver 1800-talets matematiska
litteratur. Af E:s skrifter må för öfrigt framhållas
mer än 500 artiklar, de flesta af matematiskt,
matematisk-historiskt eller matematisk-bibliografiskt
innehåll i "Nordisk familjebok".

En face [äfä^s], fr. (af face, ansikte, framsida),
framifrån, midt för. Jfr En profil.

En famille [äfami^j], fr., i familjekretsen, bland
de sina, i kretsen af nära fränder och vänner;
förtroligt.

Enfant [äfä’], fr. (lat. infans, af nekande in och
fari", tala; eg. barn, som ej ännu lärt att tala),
barn. - Enfant gâté [gaté], fr., "bortskämdt barn",
kelbarn, gunstling. - Enfant perdu [pärdy], fr.,
"förloradt, tillspillogifvet barn" (jfr Enfants
perdus
), förlorad son, afsigkommen ung familjemedlem
(jfr fr. l’enfant prodigue, den förlorade sonen). -
Enfant terrible [-ri’bl], fr., "förskräckligt barn",
sådant barn, som genom att i naivitet berätta högt
allt hvad det hört eller sett och säga ut allt
hvad det tänker sätter sina anhöriga i förlägenhet;
en i sina offentliga uttalanden alltför uppriktig
och lösmynt (oförsiktig) medlem af ett politiskt
parti. Uttrycket "enfant terrible" lär härstamma från
karikatyrtecknaren Gavarni. - Bon enfant [bån], fr.,
"godt barn", godmodig, snäll och okonstlad människa.

Enfantin [äfätä’], Barthélemy Prosper, vanligen kallad
Père E., en af saint-simonismens
förnämsta apostlar, f. 1796 i Paris, d. där
1864. Efter studier vid polytekniska skolan egnade
han sig åt affärsverksamhet, men anslöt sig till
Saint-Simon (se d. o.) kort före dennes död och
mottog jämte Olinde Rodrigues hans sista ord
(1825).
illustration placeholder

Tillsammans utgåfvo de två lärjungarna
tidningen "Le producteur", och sedan Bazard
(se d. o.) slutit sig till riktningen, började
saint-simonismen alltmera draga uppmärksamheten
till sig. Bazard och E. utsågos till skolans
högsta lärofäder ("pères suprêmes"),men en stark
motsats mellan dem gjorde sig snart gällande,
i det den förre sökte föra riktningen in på
det politiska området, medan E. gjorde gällande
"den fria kärlekens" lära och på grundval häraf
utvecklade en fullständig religiös kult, hvars
"lefvande lag" han själf utgjorde. Detta medförde
en djupgående schism inom det saint-simonistiska
lägret, men E. lyckades behålla många lärjungar och
utgaf tidningen "Le globe", tills han 1832 jämte
sina förnämsta anhängare blef dömd för hållande
af olagliga sammankomster och osedlighet. Hans
offentliga bana var därefter förbi; han besökte
sedan Egypten och blef 1845 direktör i järnvägen
Paris-Lyon. Hans skrifter och brefväxling äro utgifna
i "(Œuvres de Saint-Simon et d’Enfantin" (1865 ff.).
(E. Hkr.)

Enfants de France [af a’ de fräs], "Frankrikes barn",
kallades de franske konungarnas barn, barnbarn, brors-
och systerbarn.

Enfants perdus [äfä’ pärdy] l. Compagnons perdus
[kåpanjå’ pärdy], fr., egentl, "till spillo gifna
barn l. kamrater"; krigsv., under senare delen
af medeltiden ett slags lätt infanteri, som efter
eldvapnens införande väpnades med dylika och i spridd
ordning gick framför de slutna härhoparna liksom
romarnas veliter och en senare tids tiraljörer. De
förekommo mycket allmänt ännu under 16:e årh:s krig,
i synnerhet i Frankrike, men uppgingo efter denna tid
småningom i de nybildade grenadjärafdelningarna. Jfr
Enfant. C. O. N.

Enfants sans souci [äfä’ sä sosl], Les, fr.,
eg. "de sorglösa barnen", ett sällskap af unga klerker
vid justitiepalatset i Paris, hvilka sammanslutit
sig för att vissa tider hvarje år uppföra komedier,
s. k. moraliteter och sottier. Sällskapet blomstrade
under 1400- och 1500-talen. Den vanliga traditionen
berättar, att det bildats under de första åren af
Karl VI:s regering (således i slutet af 1300-talet;
ungefär samtidigt med Confrérie de la passion;
se d. o.) och att det bestått af unga och glada
gossar, till större delen förmögna och af god
familj. Troligare är, att de "sorglösa barnen"
utgjorde tidens litterära bohem. Sällskapet egde
emellertid ett hus i rue Darnetal, hvilket gick
under namnet Maison des sotz attendans. Det stod
i nära förbindelse med Basochen (se d. o.), ett
liknande sällskap, och brukade redan under 1400-talet
tillsammans med dess medlemmar uppföra komiska dramer
på "Confrérie

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:26:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free