Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engelbrekt Engelbrektsson - Engelbrekts församling - Engelbrektsholmen - Engelbrektsvisan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
541
Engelbrekts församling-Engelbrektsvisan
542
ehuru Sverige hade fred med Hansan. E. hade straffat
detta brott och därigenom fått Bengt till fiende. De
hade dock, ett par dagar före mordet, ingått
förlikning tills vidare. E. begrofs i Örebro
[Illustration: Engelbrektsstatyn i Örebro.]
kyrka. – En samtida historieskrifvare, Herman Corner
från Lybeck, skildrar E. såsom en höghjärtad man,
af stor klokhet och verksamhet, som med rättrådighet
och framgång skötte rikets ärenden. Han troddes
icke heller vara ledd af högmod och härsklystnad,
utan ha gripit till vapen af medlidande med de
olycklige, som voro föremål för de danske fogdarnas
våldsamheter och hvilka, då de klagade för konungen,
endast funno döfva öron. Engelbrekt var också,
enligt hvad allt gifver vid handen, en modig och
oförsagd man, som med framgång ledde den svenska
hären genom landet och intog det ena fästet efter det
andra. Men han var något vida mer än krigare. Han
sökte stärka det svenska frihetspartiets ställning
genom underhandlingar med utländska makter. Han
visade sig stå långt framom sina samtida därigenom,
att han ersatte herredagarna, som det aristokratiska
statsskicket hade infört, med riksdagar, vid hvilka
äfven det lägre prästerskapet, städerna och allmogen
voro representerade. För öfrigt hade han öppet öga
för hvarjehanda gagneliga företag, hvilket han visade
t. ex. genom sin plan att vid Södertälje medelst en
kanal förena Mälaren och Östersjön. – Ett uttryck
af samtidens beundran för E. lämnar den af hans
vän biskop Tomas författade "Engelbrektsvisan"
(se d. o.). E. har varit ett omtyckt ämne för litterär
behandling. Dramatiskt har E. behandlats af Ling
(1819), G. F. Åkerhielm (1820), Blanche (1846)
och Strindberg (1901), episkt i en diktcykel af
G. W. Gumælius (1858) samt har varit föremål för
många smärre dikter, såsom af C. W. A. Strandberg
(Talis Qualis). E:s staty (brons), modellerad
af Qvarnström, aftäcktes i Örebro 1865. En
annan staty af E. skall resas i Falun.
Hel. (K. H. K.)
Engelbrekts församling i Stockholm bildades l maj
1906 af västra och norra delarna af Hedvig Eleonora
församling, som enligt k. br. 15 april 1904 skulle
delas i tre församlingar. Folkmängden förstnämnda
dag beräknades till 19,419 personer. Församlingen
utgör ett regalt pastorat. Till uppförande af kyrka,
å bergshöjden i kvarteret Domherren, är anslaget ett
belopp af 750,000 kr.
Engelbrektsholmen, holme i Hjälmaren, Stora Mellösa
socken, Örebro län, midt emot Göksholm,
[Illustration: Minnesstenen öfver Engelbrekt på Engelbrektsholmen.]
har sitt namn efter Engelbrekt, som mördades
därstädes 27 april 1436 af Måns Bengtsson Natt
och Dag. 1818 restes på platsen en minnessten
(se fig.).
Engelbrektsvisan ("Thet war en man, han
heet Engilbrikt" o. s. v.), en fosterländsk dikt om
Engelbrekt, i folkvisans tonart, författad af den
bekante Strängnäsbiskopen mäster Tomas (d. 1443). Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
