Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enköping - Enköping-Heby-Runhällens järnväg - Enköpings-Näs - Enköpings revir - Enköpingsån - Enlevagetryck - Enlevera - Enlevering - En-lil - En masse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stadsläkare, apotek och distriktsveterinär. E. utgör
jämte annexet Vårfrukyrka ett regalt pastorat, Uppsala
stift, Åsunda kontrakt. För undervisningen är sörjdt
genom en realskola, en elementarskola för flickor,
folkskolor och småskolor, med inalles tre skolhus,
teknisk aftonskola och slöjdskola för gossar och
flickor. Tillsammans med Köping, Nora och Lindesberg
väljer E. en riksdagsman till Andra kammaren. I
E. utgifvas två halfveckotidningar, "Enköpings-posten"
och "Enköpings tidning". E. (under medeltiden
Eneköping), fordom hufvudorten i Fjärdhundraland,
är en af Sveriges äldsta städer. Det omnämnes första
gången mellan åren 1164 och 1167, men synes först
omkr. 1300 ha blifvit stad. Dess läge vid Mälaren, som
då gick mycket längre upp än nu, och vid Eriksgatan,
landskapets förnämsta landsväg, gjorde det synnerligen
lämpligt till handelsplats. Redan mot slutet af 13:e
årh. synes där ha funnits ett franciskankloster (äfven
kalladt Tröggö kloster, d. v. s. Trögdö, emedan det
låg på en holme i ån strax s. om staden), med kyrka
(S:t Lars?) och hospital, afsedt för spetälska;
klostret indrogs till kronan 1529. Dessutom funnos
under medeltiden i E. en skola och tre kyrkor: S:t
Maria eller Vårfrukyrkan (nu stadskyrka), S:t Egidius’
l. S:t Ilians kyrka och S:t Olofs kyrka, som under
tidernas lopp fått förfalla och slutligen jämnats
med jorden. Staden hade under denna tid en ej ringa
betydelse; riksmöten höllos ofta där, och konungarna
gästade den ej sällan. Men Uppsala och Västerås
blefvo snart alltför mäktiga medtäflare till E:s
handel. Därtill kommo svåra yttre olyckor. Eldsvåda
ödelade det nästan i grunden 1572, 1609 och 1799,
då 66 tomter brunno, och pesten bortryckte 1580
mer än 6,000 pers. från staden och närliggande
socken. Staden förde därför i början på 1800-talet
ett tynande lif, men på sista tiden har ett visst
uppsving gjort sig gällande. Mycket har gjorts för
dess yttre förkofran och förskönande genom promenaders
och parkers anläggande samt förbättring af gatorna;
staden har vattenledning och acetylengasverk. Stadens
äldsta kända privilegier gåfvos af Erik af Pommern
(1413), de senaste af Karl XI (1676). Den har ofta
varit bortförlänt: Erik af Pommern gaf E. i lifgeding
åt sin gemål, 1483 innehades den som län af Ivar
Axelsson (Tott), 1501 af Sten Sture, 1536 af fogden
Nils Warg i E., 1561 ff. skref sig Gustaf Johansson
(Tre rosor) "grefve till E.", och 1654 gafs E. som
grefskap åt öfverste Antonius von Steinberg. Litt.:
"Uppland" I (1905), och E. W. Eriksson, "E:s
kyrka" (1903).
Enköping-Heby-Runhällens järnväg (sign. E. H. E. J.)
är 50 km. lång och bredspårig
(1,435 m.) samt sträcker sig från Enköpings hamn öfver
Enköpings station vid Stockholm-Västerås-Bergslagens
järnväg och Heby station vid statens järnvägar
till Runhällens station vid Sala-Gysinge-Gäfle
järnväg. Järnvägen, som eges af
Enköping-Heby-Runhällens järnvägsaktiebolag, har egen rullande
materiel, men trafikeras af
Stockholm-Västerås-Bergslagens
järnväg och öppnades för allmän trafik
5 jan. 1906. Byggnadskostnaden, inklusive rullande
materiel, uppgick i dec. 1905 till 1,749,029 kr.
Inbetaldt aktiekapital var 31 dec. 1905 925,700 kr.,
hvaraf preferensaktier 230,000 kr. Aktiekapitalet
kan ökas till 1,200,000 kr., och preferensaktier få
utfärdas till sammanlagdt 300,000 kr. Beviljadt
statslån 1,028,700 kr. Järnvägsbolagets
styrelse har sitt säte i Enköping.
A. d’A.
Enköpings-Näs, socken i Uppsala län, Åsunda
härad. 2,827 har. 628 inv. (1905). E. utgör ett
konsist. pastorat i Uppsala stift, Åsunda kontrakt.
Enköpings revir omfattar Hagunda, Lagunda, Ulleråkers,
Åsunda, Trögds, Håbo och Bro härad af Uppsala
län. Reviret är uppdeladt i 3 bevakningstrakter
(Ryda, Ekolsunds och Åsens). Allmänna skogarna inom
reviret uppgå till 14,530 har, hvaraf endast 216 har
utgöras af 2 stycken kronoparker. Då kronoparksarealen
är så ringa, belöpte sig revirets inkomster 1904
endast till 7,470 kr., under det att utgifterna
öfverstege inkomsterna med 1,826 kr. Största delen
af revirets allmänna skogar utgöres däremot af
häradsallmänningar (12 st., om 8,707 har), från hvilka
inkomsterna direkt tillfalla allmänningsdelegarna.
G. Sch.
Enköpingsån, litet vattendrag i sydvästra Uppland,
upprinner med en arm i Tillinge och med en annan arm
i Sparrsätra socken, hvilka armar förena sig nedanför
Tillinge kyrka. Efter föreningen rinner ån i östlig
riktning förbi Enköping, där den antager sydlig
riktning och efter 4 km. faller ut i Svinngarnsviken
af Mälaren. Längden från den aflägsnaste källan är
omkr. 20 km. Nedanför Enköping är ån upprensad till
ett djup (växlande efter vattenhöjden) af 2,9-3,8 m.
och passeras af ångbåtar.
Enlevagetryck [anlavas-; af fr. enlever, borttaga]. Se
Tygtryck.
Enlevera [anl-], fr. enlever, bortrycka, med våld
eller olofligt bortföra en åtrådd kvinna, bortröfva.
Enlevering (se Enlevera), jur., bortförande af
kvinna i uppsåt att förmå henne till giftermål eller
otukt. Dithörande förbrytelser äro i den svenska
strafflagen liksom i åtskilliga utländska upptagna
i kapitlet om brott emot annans frihet, hvaraf
strängt taget borde följa, att straff tillämpades
endast i sådana fall, då kvinnan ej samtyckt till
bortförandet. Därförutom är emellertid straff
stadgadt för vissa fall, då kvinnan varit med om
saken, nämligen 1) om kvinnan ej fyllt femton år och
bortförandet sker utan samtycke af hennes målsman, 2)
om kvinnan är omyndig och bortföres från fader eller
moder eller dem, som äro i deras ställe, samt 3) då
någon bortför gift kvinna från hennes man i uppsåt
att förmå henne till otukt. Straffet för det svåraste
fallet af enlevering, nämligen då bortförandet skett
mot kvinnans vilja, är straffarbete i minst två, högst
sex år. Om den, som gjort sig skyldig till enlevering
eller varit delaktig däri, gift sig med kvinnan, får
åtal ej ega rum, såvida ej blifvit dömdt till återgång
af giftermålet. Vissa utländska strafflagar upptaga
enlevering bland sedlighetsbrotten. A. R.
En-lil, babylonisk gud. Se Bel.
Enmansborrning, bergsv., den numera mest använda
metoden för handborrning i grufvor och stenbrott
m. m. Arbetet tillgår sålunda, att en och samme man
med ena handen håller bergborren eller nafvaren, en
mejselformigt tillspetsad stålstång, mot berget samt
kringvrider densamma, under det han med andra handen
för släggan. Borrningens resultat beror ej så mycket
på styrka i slaget som på taktmässig vridning och täta
slag. Förr borrades så, att en man kringvred borren,
medan en annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
