- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
643-644

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ennius - Ennosigaios - Enns - Ennui - Eno - Enoch - Enologi l. Oenologi - Enomani l. Oenomani - Enomotark - Enomoti - Enon - Enonkoski - Enontekis - Enontekis - Enophthalmus - Enorm - Enos (Inos) - Enos - Enosichthon - Enostos - En parure - En passant - En-per-mille-fonden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skaldebegåfning gjorde honom snart bemärkt och värderad
af flera bland Roms stormän, i synnerhet af den för
grekisk kultur nitälskande Scipio Africanus d. ä.
Han erhöll romersk medborgarrätt 184 och dog 169
f. Kr. Hans förnämsta skaldeverk, Annales, var en
i 18 böcker affattad episk dikt, hvilken i kronologisk
följd skildrade Roms historia från Æneas’ ankomst
till skaldens eget tidehvarf. Detta verk, hvilket af
romarna högt värderades såsom ett slags nationalepos,
var epokgörande inom Roms poetiska litteratur
äfven genom införandet af den efter grekiskt mönster
bildade daktyliska hexametern i stället för den förut
brukliga s. k. saturniska versen. Att E. vid det
första försöket att lämpa det latinska språket efter
den grekiska metrikens och prosodiens lagar icke
kunde med ens öfvervinna materialets motsträfvighet,
är helt naturligt. Men hvad som fattades honom i
elegans och formfulländning ersattes genom kraftfullhet
och fantasirikedom. E. skref äfven ett stort antal
tragedier, till större delen bearbetningar eller öfversättningar
från Euripides, och likaså, ehuru med
mindre framgång, komedier. Dessutom författade
han bl. a. Saturæ, eller dikter af omväxlande innehåll
och form, Epicharmus, en naturfilosofisk lärodikt,
samt några epigram. I behåll finnas tämligen
betydliga fragment af hans skaldeverk, utg. af
Vahlen (2:a uppl. 1903) och L. Müller (1885). Jfr Ribbeck,
"Die römische tragödie" (1875), och L.
Muller, "Quintus E." (1884). A. M. A.

Ennosigaios, grek. myt. Se Enosichthon.

Enns. 1. Biflod till Donau (fr. h.), upprinner i
Salzburg, flyter genom Steiermark och ärkehertigdömet
Österrike samt utfaller i Donau, nedanför
staden Enns. Längd 304 km. E. delar ärkehertigdömet
Österrike i Öfre Österrike (Österreich ob der
E.
) och Nedre Österrike (Österreich unter der E.).
- 2. Stad i Öfre Österrike, distriktet Linz, vid floden
E. 4,277 inv. (1900). Slott, tillhörigt grefvarna
Auersperg, med en samling af romerska fornlämningar.
E. är en af Österrikes äldsta städer och
kallades af romarna Laureacum. 5 nov. 1805 stod
där en strid mellan fransmän och österrikare.

Ennui [ãnui], fr., ledsnad, leda. - Ennuyera
[ãnuijera; fr. ennuyer], uttråka, göra utledsen. -
Ennuyant [-jan], ledsam, tråkig, odräglig.

Eno, socken i Ilomants härad, Kuopio län, Finland,
Ilomants domsaga, utgör ett konsist. pastorat
af 3:e kl., Nyslotts stift, Karelens nedre kontrakt.
Landarealen 863 kvkm.; befolkningen, finsktalande,
6,145 pers. (1905). A. G. F.

Enoch. Se Henoch.

Enologi 1. Oenologi (af grek. oinos, vin, och
logos, lära), läran om vinstockens odling, dess olika
arter och varieteter samt om de olika vinsorterna,
deras beredning och behandling.

Enomani 1. Oenomani (af grek. oinos, vin, och
mania, begär), detsamma som dipsomani (se d. o.).

Enomotark. Se Enomoti.

Enomoti (grek. enomotia), den minsta enheten i
den spartanska slagordningen, räknade 32 man, uppställda
med 4 mans front och 8 mans djup, samt fördes
af en enomotark.

Enon, en ort, rik på vatten, där Johannes döparen
döpte (enligt Joh. 3: 23), låg i närheten af Salim,
af hvilket man ännu i nyare tid funnit spår i en
vattenrik trakt s. om Scythopolis, det gamla Besan.
E. S-e.

Enonkoski, bönehusförsamling af Rantasalmi
härad och Kides domsaga, S:t Michels län, Nyslotts
stift, Nyslotts domprosteri, Kerimäki pastorat,
Finland. Befolkningen, finsktalande, 1,443 pers.
(1905). A. G. F.

Enontekis. 1. Socken (äfven kallad Karesuando)
i Norrbottens län, Enontekis lappmarks
tingslag. 5,673 kvkm. 1,224 inv. (1905). E. utgör
ett lappmarkspastorat, Luleå stift, Lappmarkens
tredje kontrakt. - 2. E. lappmarks tingslag
ingår i Gellivare domsaga och Torneå fögderi
samt omfattar endast E. socken.

Enontekis (fi. Enontekiäinen), kapell af Lappmarkens
härad och domsaga, Uleåborgs län, Finland.
Areal 8,435 kvkm.; befolkningen, finsktalande,
995 pers. (1905). E. tillhör Kuopio stift, Lapska
prosteriet, Muonionniska pastorat. A. G. F.

Enophthalmus (af grek. en, i, och ofthalmos,
öga), med., insänkning af ögat, kan uppkomma genom
yttre våld, som frakturerar någon af orbitans
väggar, genom atrofi af fettväfnaden bakom ögat och
genom förlamning af den sympatiska nerven. G-d.

Enorm (lat. enormis, af e-, utan, och norma,
mått, regel), omåttlig, oerhörd, ofantlig. - Enormitet,
oerhörd storhet eller myckenhet.

Enos (Inos), hamnstad i turkiska vilajetet
Adrianopel i Maritsas sumpiga mynningsområde.
Omkr. 7,000 inv. Fästningsverk från bysantinska
tiden. Hamnen, ursprungligen en betydlig hafsvik,
är nu igengrundad och tillgänglig endast för mindre
kustfarare. - E. är forntidens Ainos, en redan
af Homeros omnämnd eolisk koloni, som var viktig genom
sin exporthandel. Vergilius gör den till en anläggning
af Æneas. (J. F. N.)

Enos, hebr., "människa", Sets son, Adams sonson,
enligt 1 Mos. 4: 26; 5: 6 ff. I den babyloniska
sagan uppträder, likaledes såsom den 3:e i ordningen
af de före floden lefvande urkonungarna, en
personlighet, hvars namn, Amelu, också betyder
människa, och Enos’ son, Kenan (verkmästare), har
där sin motsvarighet i ett babyloniskt namn med
liknande betydelse. Se de nyare kommentarerna till
de båda ställena i Genesis. E. S-e.

Enosichthon l. Ennosigaios (grek. [Enosichthon],
[Ennosigaios], jordskakaren), grek. myt., binamn
för Poseidon (se d. o.). A. M. A.

Enostos (af grek. en, i, och osteon, ben), med.,
en bensvulst (svulst bestående af bensubstans), som
utvecklar sig i ett ben i riktning inemot benmärgen,
till skillnad från exostos, en liknande
svulst på benets yttre yta. G. F-r.

En parure [ã paryr], fr., i full utstyrsel, ihögtidsdräkt,
i gala. Jfr Paryr.

En passant [ã pasã], fr., i förbigående; schackt.,
taga eller slå en passant: om en bonde öfvergått
brädets midt och en motspelarens bonde, som står
på linjen näst intill, går två steg och därvid kommer
att stå horisontellt bredvid den förre, så kan
denne i sitt följande drag, men ej senare, taga honom
på samma sätt som om han gått blott ett steg.

En-per-mille-fonden, en till landtförsvaret hörande
fond, som förvaltas af Statskontoret och som
bildats af den i Göteborg 1794-1813 erlagda afgiften
("en per mille") för rättighet att därstädes
på nederlag upplägga utländskt gods. Fonden, som
sedan 1813 ökats endast genom ränteafkastning, är
"uteslutande afsedd för Göteborgs försvar", och i


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:44:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbg/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free