Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En-per-mille-fonden - En personne - En plein champ - En profil - Enpuckliga kamelen - Enquête - Enrage - Enriquez de Pas - Enriquez Gomez, Antonio - Enrollera - Enrum - Ensajn - Ensaksböter - Ensatae - Enschede - Ense - Ensemble - En-Semes - Ensheim - Ensidigt knippe - Ensifer - Ensilage - Ensisheim - Enskede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enlighet med K. M:ts proposition beslöt 1899 års
riksdag, att af densamma skulle för anläggande af ett
minflankeringsbatteri vid inloppet till Göteborg få
användas 50000 kr. s. å. och återstoden, beräknad
till 220000 kr., under 1900. Genom att de
sålunda anvisade medlen ej lyftes förrän 1902,
växte fonden emellertid med ytterligare några års
räntor och utgjorde vid 1906 års slut 30110 kr.
33 öre. L. W:son M.
En personne [ã pärsån], fr. Se e. p.
En plein champ. Se Champ.
En profil [ã-], fr., sedd från sidan, i genomskärning.
Jfr En face.
Enpuckliga kamelen, zool. Se Kameldjuren.
Enquête [ãkät], fr. (af lat. inquisita, det efterforskade,
undersökta). 1. Jur. (eng. inquiry), en
sådan undersökning af något förhållande, hvilken
åvägabringas genom förhör af personer, som antagas
ega särskild kännedom om det förhållande, som
är undersökningens föremål. En enquête kan anordnas
af regeringen, representationen, domstol eller
annan offentlig myndighet. - 2. "Rundfråga", en
af en tidningsredaktion e. d. föranstaltad belysning
af någon på dagordningen stående samhällsfråga
medelst begärda skriftliga uttalanden därom af ett
antal mera bemärkta och sakkunniga personer. Bruket
att anställa sådana enquêter har i början af
1900-talet spridt sig från Frankrike till flera länder,
äfven de skandinaviska. 1. L. A.*
Enragé [ära j e], fr., rasande, förryckt. - I politisk
mening nyttjades uttrycket les enragés
först under den stora franska revolutionen af rojalisterna
såsom beteckning på det mest radikala
partiet bland revolutionsmännen. Sedermera upptogs
ordet på andra håll för att beteckna medlemmar
af den häftigaste oppositionen eller "yttersta
vänstern", såsom de skulle kallas på våra dagars
språk. I Sverige t. ex. begagnades det i denna
mening af motståndarna till oppositionen på 1800
års riksdag. J. Th. W.
Enriquez de Pas. Se Enriquez Gomez.
Enriquez Gomez [enrikäth gåmeth], Antonio
(eg. Enriquez de Paz), spansk skald, f. i
Segovia af en till kristendomen omvänd portugisisk
judefamilj. Rörande hans lif vet man, att han afföll
från den kristna tron, som hans fader antagit, att
han 1638 flydde undan inkvisitionens förföljelser till
Frankrike och senare till Holland samt att han
1660 blef bränd in effigie. E. var begåfvad med
en ganska rik uppfinningsförmåga, men var svag i
utförandet och alltför fantastisk. Han skref komedier,
af hvilka några uppfördes och vunno framgång, en
episk dikt (Simson) samt dessutom lyriska
dikter, teologisk-mystiska, politiska och satiriska
arbeten, bland hvilka sistnämnda det mest bekanta
är El siglo pitagórico y la vida de Don Gregorio
Guadaña (1644). En del af hans arbeten utgafs
under titeln Academias morales de las musas
(1660). (E. S-f.)
Enrollera [arjr-; fr. enrôler; jfr Roll], inskrifva
i en rulla, antaga i krigstjänst, värfva; införa,
inregistrera.
Enrum, fångv. Fängelsestraff verkställes helt i
enrum, s. k. cell, likaså straffarbete på viss tid,
ej öfver tre år. Straffarbete på längre tid eller
lifstid aftjänas under de tre första åren i enrum.
Jfr Lag af 22 juni 1906. V. A.
Ensajn (af eng. ensign, flagga; fänrik), titel i
Frälsningsarméns befälsorganisation för graden emellan
kapten och adjutant.
Ensaksböter, jur., böter, hvilka äro någons ensak
och följaktligen icke skola gå till treskiftes mellan
konungen, häradet eller staden och målseganden.
Benämningen ensaksböter finnes använd i äldre författningar,
men har, sedan i nya strafflagen uppställts
såsom allmän regel, att böter skola tillfalla
kronan, numera kommit ur bruk. L. A.
Ensatæ, bot. Se Iridaceæ.
Enschede [ens-chēde], stad i nederländska prov.
Over-Ijssel, nära preussiska gränsen. 30588 inv.
(1905). E. bildar jämte den närliggande byn Lonnecker
centrum för Nederländernas bomullsindustri.
Där finnas 8 spinnerier, ett 80-tal större och mindre
väfverier, några kattuntryckerier m. fl. fabriker.
Ense. Se Varnhagen von Ense.
Ensemble [aŋsa’ŋbl], fr. ("tillsammans"), mus.,
öfver hufvud hvarje samverkan af flera själfständiga
sångstämmor eller instrument eller bäggedera slagen;
i sång särskildt hvarje förening af själfständigare
solostämmor (i motsats mot kör); slutligen
själfva det tonstycke, som sålunda utföres, ensemblestycke.
A. L.*
En-Semes (hebr.: "solkällan"), biblisk ort (enligt
Jos. 15: 7; 18: 17), motsvarar sannolikt det nuv.
Ain el-Chod på vägen mellan Jerusalem och Jeriko.
E. S-e.
Ensheim [-hajm]. Se Enzheim.
Ensidigt knippe, bot. Se Blomställning.
Ensifer, lat. (af ensis, svärd, och ferre, bära),
svärdbärare; fordom titel för kurfursten af Sachsen
såsom Tyska rikets ärkemarskalk.
Ensilage [äsiläj], fr., landtbr. Se Pressfoder.
Ensisheim [-hajm], stad i Elsass-Lothringen,
reg.-omr. Ober-Elsass, vid floden Ill. 2555 inv.
(1900). Tillverkning af järnvaror, kokosmattor och
möbler. Det var under medeltiden hufvudorten för
de habsburgska besittningarna i Öfre Elsass, kom
1648 till Frankrike och var 1657–74 säte för
"Conseil souverain d’Alsace".
 |
| Enskede. Hufvudbyggningen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
