Print (PDF) - On this page / på denna sida - En-per-mille-fonden - En personne - En plein champ - En profil - Enpuckliga kamelen - Enquête - Enrage - Enriquez de Pas - Enriquez Gomez, Antonio - Enrollera - Enrum - Ensajn - Ensaksböter - Ensatae - Enschede - Ense - Ensemble - En-Semes - Ensheim - Ensidigt knippe - Ensifer - Ensilage - Ensisheim - Enskede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enlighet med K. M:ts proposition beslöt 1899 års riksdag, att af densamma skulle för anläggande af ett minflankeringsbatteri vid inloppet till Göteborg få användas 50000 kr. s. å. och återstoden, beräknad till 220000 kr., under 1900. Genom att de sålunda anvisade medlen ej lyftes förrän 1902, växte fonden emellertid med ytterligare några års räntor och utgjorde vid 1906 års slut 30110 kr. 33 öre. L. W:son M. En personne [ã pärsån], fr. Se e. p. En plein champ. Se Champ. En profil [ã-], fr., sedd från sidan, i genomskärning. Jfr En face. Enpuckliga kamelen, z00l. Se Kameldjuren. Enquéte [ãkät], fr. (af lat. inquisita, det efterforskade, undersökta). 1. Jur. (eng. inquiry), en sådan undersökning af något förhållande, hvilken åvägabringas genom förhör af personer, som antagas ega särskild kännedom om det förhållande, som är undersökningens föremål. En enquête kan anordnas af regeringen, representationen, domstol eller annan offentlig myndighet. - 2. "Rundfråga", en af en tidningsredaktion e. d. föranstaltad belysning af någon på dagordningen stående samhällsfråga medelst begärda skriftliga uttalanden därom af ett antal mera bemärkta och sakkunniga personer. Bruket att anställa sådana enquêter har i början af 1900-talet spridt sig från Frankrike till flera länder, äfven de skandinaviska. 1. L. A.* Enragé [ära j e], fr., rasande, förryckt. - I politisk mening nyttjades uttrycket les enragés först under den stora franska revolutionen af rojalisterna såsom beteckning på det mest radikala partiet bland revolutionsmännen. Sedermera upptogs ordet på andra håll för att beteckna medlemmar af den häftigaste oppositionen eller "yttersta vänstern", såsom de skulle kallas på våra dagars språk. I Sverige t. ex. begagnades det i denna mening af motståndarna till oppositionen på 1800 års riksdag. J. Th. W. Enriquez de Pas. Se Enriquez Gomez. Enriquez Gomez [enrikäth gåmeth], Antonio (eg. Enriquez de Paz), spansk skald, f. i Segovia af en till kristendomen omvänd portugisisk judefamilj. Rörande hans lif vet man, att han afföll från den kristna tron, som hans fader antagit, att han 1638 flydde undan inkvisitionens förföljelser till Frankrike och senare till Holland samt att han 1660 blef bränd in effigie. E. var begåfvad med en ganska rik uppfinningsförmåga, men var svag i utförandet och alltför fantastisk. Han skref komedier, af hvilka några uppfördes och vunno framgång, en episk dikt (Simson) samt dessutom lyriska dikter, teologisk-mystiska, politiska och satiriska arbeten, bland hvilka sistnämnda det mest bekanta är El siglo pitagórico y la vida de Don Gregorio Guadaña (1644). En del af hans arbeten utgafs under titeln Academias morales de las musas (1660). (E.S-f.) Enrollera [arjr-; fr. enróler; jfr Roll], inskrifva i en rulla, antaga i krigstjänst, värfva; införa, inregistrera. Enrum, fångv. Fängelsestraff verkställes helt i enrum, s. k. cell, likaså straffarbete på viss tid, ej öfver tre år. Straffarbete på längre tid eller lifstid aftjänas under de tre första åren i enrum. Jfr Lag af 22 juni 1906. V. A. Ensajn (af eng. ensign, flagga; fänrik), titel i Frälsningsarméns befälsorganisation för graden emellan kapten och adjutant. Ensaksböter, jur., böter, hvilka äro någons ensak och följaktligen icke skola gå till treskiftes mellan konungen, häradet eller staden och målseganden. Benämningen ensaksböter finnes använd i äldre författningar, men har, sedan i nya strafflagen uppställts såsom allmän regel, att böter skola tillfalla kronan, numera kommit ur bruk. L. A. Ensatæ, bot. Se Iridaceæ. Enschede [ens-chede], stad i nederländska prov. Over-Ijssel, nära preussiska gränsen. 30588 inv. (1905). E. bildar jämte den närliggande byn Lonnecker centrum för Nederländernas bomullsindustri. Där finnas 8 spinnerier, ett 80-tal större och mindre väfverier, några kattuntryckerier m. fl. fabriker. Ense. Se Varnhagen von Ense. Ensemble [agsa^bl], fr. ("tillsammans"), mus., öfver hufvud hvarje samverkan af flera själfständiga sångstämmor eller instrument eller bäggedera slagen; i sång särskildt hvarje förening af själfständigare solostämmor (i motsats mot kör); slutligen själfva det tonstycke, som sålunda utföres, ensemblestycke. A. L.* En-Semes (hebr.: "solkällan"), biblisk ort (enligt Jos. 15: 7; 18: 17), motsvarar sannolikt det nuv. Ain el-Chod på vägen mellan Jerusalem och Jeriko. E. S-e. Ensheim [-hajm]. Se Enzheim. Ensidigt knippe, bot. Se Blomställning. Ensifer, lat. (af ensis, svärd, och ferre, bära), svärdbärare; fordom titel för kurfursten af Sachsen såsom Tyska rikets ärkemarskalk. Ensilage [äsiläj], fr., landtbr. Se Pressfoder. Ensisheim [-hajm], stad i Elsass-Lothringen, reg.-omr. Ober-Elsass, vid floden Ill. 2555 inv. (1900). Tillverkning af järnvaror, kokosmattor och möbler. Det var under medeltiden hufvudorten för de habsburgska besittningarna i Öfre Elsass, kom 1648 till Frankrike och var 1657-74 säte för "Conseil souverain d'Alsace".
Enskede. Hufvudbyggningen.</img> Enskede, en i Brännkyrka socken, Stockholms län, belägen jordbruksegendom tätt invid Stockholm (Söder). Den har sedan 1781 tillhört Odelbergska släkten. Genom kungl. sekreteraren Axel Odelberg, som egde densamma 1827-84, rycktes den upp ur sitt forna förfall och blef en af de bäst skötta och i förhållande till sin areal (617 har)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
