- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
659-660

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Entitet - Entjära - Entlebuch - Entledigande - Entocoöax - Entoconcha mirabilis - Entoderm - Entomobryidae - Entomofag - Entomofila blommor - Entomogama blommor - Entomolithus - Entomologi - Entomologiska anstalt, Statens - Entomologiska föreningen - Entomophaga - Entomophthoaceae - Entomospheces - Entomostraca - Entomostracites - Entoparasit - Entopisk - Entopiska fenomen - En-tout-cas - Entoxism - Entozoa - Entraque

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bemärkelse som det aristoteliska
begreppet form d. v. s. såsom tingens
begreppsmässigt fattade väsende.
S-e

Entjära, farm. Se Pyroleum oxycedri

Entlebuch, dal
i Emmengruppen i schweiziska kantonen Luzern. Den
genomflytes af Kleine Emme och har sitt namn efter
dennas biflod Entle, som utmynnar i Emme vid byn
Entlebuch (2,665 inv. i kommunen). Hela dalen,
16 km. lång, hade 16,235 inv. 1900, fördelade
på 9 kommuner. De lefva af boskapsskötsel.
J. F. N.

Entledigande, jur., kallas för vissa fall ämbets- eller
tjänstemans skiljande från tjänsten, men stundom
äfven upplösning af enskildt rättsförhållande,
såframt den sker genom myndighet och afser
parts afstängande eller befrielse från
tjänsteprestationer i den andres intresse. Se
Afsättning 2, Förmyndare, Legohjon och Vräkning.
A. W.

Entocolax, zool. Se Entoconcha mirabilis.

Entoconcha mirabilis, zool., en snäcka, hvilken lefver
som snyltgäst i en holothuria (Synapta
digitata
). Parasitens kropp har formen af en
lång, masklik, vriden säck, hvars ena ända är
fäst vid värdens tarm. Organisationen (ännu ej
tillfredsställande känd) utmärker sig liksom hos många
andra parasiter genom tillbakabildning af flera organ;
sålunda slutar tarmkanalen blindt, skal saknas etc. Af
betydelse är, att denna snäckas embryoner i hufvudsak
öfverensstämma med vanliga snäcklarver, de äro sålunda
- i motsats till det fullvuxna djuret - utrustade
med ett spiralvridet skal med lock. Äfven andra i
holothurier lefvande snäckor (Entocolax,
Enteroxenos
) ha nyligen beskrifvits.
Litt.: P. Schimenz, "Parasitische schnecken"
(i Biologisches centralblatt", 1890).
L-e.

Entoderm (af grek. entos, inom, och derma,
hud), bot. och zool. Se Cell, sp. 1386, och Ägg.

Entomobryldæ, zool. Se Hoppstjärtar.

Entomofag (af grek. entomon, insekt, och fagein
äta), insektätare. Jfr Paritsteklar.

Entomofila blommor (af grek. entomon, insekt, och
filos, vän) l. Insektblommor. Se Blomma, sp. 754,
och Pollination.

Entomogama blommor (af grek. entomon, insekt, och
gamos, äktenskap), bot., detsamma som entomofila
blommor (se d. o.).

Entomolithus (af grek. entomon,
insekt, och lithos, sten), paleont., ett namn,
med hvilket Linné och några författare efter
honom betecknade alla förstenade leddjur. Linné
sammanfattade alla af honom kända trilobiter under
det gemensamma namnet E. paradoxus (se
Paradoxides). G. L. (A. Hng.)

Entomologi l. Insektologi, zool., den del af den
zoologiska vetenskapen, som har insekterna till
sitt föremål. Benämningarna härleda sig från det
grekiska entomon och det latinska insectum, hvilka
bägge betyda någonting inskuret och ha afseende
på kroppens ringar eller leder hos ifrågavarande
djur. — Entomolog, idkare af entomologiska
studier, insektkännare. — Entomologisk, som
handlar om insekter, som hör till entomologien.
J.G.T. (G. A—z.)

Entomologiska anstalt, Statens. Se
Försöksväsendet på jordbruksområdet.

Entomologiska
föreningen
, i Stockholm, stiftad 14 dec. 1879
af e. o. prof. O. T. Sandahl m. fl., har till
ändamål att söka främja entomologiens studium
i Sverige och att utgöra ett samband mellan
denna vetenskaps idkare, gynnare och vänner i
de nordiska länderna. Föreningen håller under
tiden sept.-maj 5 sammankomster. Omedelbart
efter sitt stiftande började föreningen utgifva
"Entomologisk tidskrift", hvaraf nu (1907) 27
band med 4 årliga häften föreligga afslutade. Sedan
1898 har föreningen påbörjat utgifvandet af "Svensk
insektfauna", hvaraf hittills fullständigt utkommit
de delar, som behandla ordningarna borstsvansar
och hoppstjärtar samt rätvingar, hvarjämte vissa
delar af ordningarna sländor, tvåvingar och steklar
offentliggjorts. Sedan 1906 har äfven en "Svensk
spindelfauna" påbörjats, hvari hittills ordningarna
klokrypare och låckespindlar behandlats. Föreningens
tidskrift åtnjuter sedan 1891 statsanslag för att
äfven genom "uppsatser i praktisk entomologi"
sprida kunskap om skadeinsekter och deras
bekämpande. - Antalet ledamöter uppgår f. n. till
omkr. 270. Årliga ledamotsafgiften är 6 kr., för
hvilka tidskriften erhålles. (G. A-z.)

Entomophaga
(af grek. entomon, insekt, och fagein, äta), zool. Se
Parasitsteklar.

Entomophthoraceæ, bot. Se Empusa
muscæ
.

Entomospheces (af grek. entomon, insekt, och
sfeterizein, nyttja annans egendom såsom sin egen),
zool. Se Parasitsteklar.

Entomostraca, zool. Se Kräftdjur.

Entomostracites, paleont., ett af
Wahlenberg för alla af honom kända trilobiter användt
sammanfattningsnamn.

Entoparasit, zool. Se Parasit.

Entopisk
(grek. entopios, af en, i, på, vid, och topos,
ort), inhemskj inländsk, bunden vid en viss ort.
Jfr Endemisk.

Entoptiska fenomen (af grek. ento, inom, och
ops, öga), med., synförnimmelser, förorsakade af
skuggor från bildningar inom ögat. De äro till en del
fysiologiska, och af dessa åter synas somliga direkte,
andra åter endast med användande af artificiella
hjälpmedel. Till de förra höra de s. k. mouches
volantes
, som ej sällan utgöra en förskräckelse för
den, som första gången ser dem. G-d.

En-tout-cas [ãtokā], fr., eg. "för hvarje fall", ett slags större
parasoll, som kan tjäna som både regn- och solskärm.

Entoxism (af grek. en, i, och toxikon,
gift), förgiftning.

Entozoa (af grek. entos, inuti, och zoon, djur),
zool., med., inälfsdjur, detsamma som
entoparasiter. Se Parasit.

Entraque [entrākve], ort i sydvästra Piemonte,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:44:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbg/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free