Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Envallsson, Karl Vilhelm - Enved - Enveloppe - Enveri (Anvari), Auhadu-d-din Ali - Envig - Enviken - Environger - En vouge - Envoyé - Envåldskonung - Envälde - Enyalios - Enyo - Enz - Enzersdorf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke obetydligt för nationens musikaliska bildning,
bl. a. genom ett Svenskt musikaliskt lexikon (1802).
Enved, Lignum juniperi, farm., med., enträ, veden
af roten till den vanliga enen (se En), har svagt
aromatisk lukt och smak, emedan veden är mycket
balsamfattig. Större tillgång på balsam finnes
däremot i den rödbruna barken. Enved nyttjades
förr såsom urindrifvande medel och ingick i den
förra Sv. farmakopéns Species ad decoctum lignorum,
hvilken dekokt dracks mot kronisk reumatism och gikt.
O. T. S. (C. G. S.)
Enveloppe [ävelå;p], fr. (af envelopper,
it. inviluppare, af viluppo, packe). 1. Omslag,
bref-kuvert. - 2. Mat. Om en gifven kroklinje (eller
yta) antages kontinuerligt röra sig eller förändras
efter en bestämd lag, så finnes det i allmänhet
en annan kroklinje (eller yta), som tangerar den
gifna under alla dess lägen. Denna andra kroklinje
(eller yta) kallas enveloppe (omslutande) till
den gifna. Om t. ex. en gifven cirkel antages
röra sig omkring en fast punkt på dess omkrets,
så blir enveloppen en annan cirkel med den fasta
punkten till medelpunkt och den gifna cirkelns
diameter till radie. - Bestämmandet af envelopper
utgör en af differentialräkningens mera omedelbara
tillämpningar på geometrien. - 3. Befästningsk., i
hufvudgrafven framför en eller flera fästningsfronter
liggande sammanhängande eller af coupurer af skuren
lågvall (contregarde eller couvreface) till skydd
för hufvudvallens eskarpmur. Envelopper nyttjades
hufvudsakligen i nederländska och äldre preussiska
systemen. - Enveloppegalleri, en hvälfd mingång,
som på något af stånd framför kontereskarpen och
parallellt med densamma omsluter en eller flera
hela fästningsfronter, i ändamål att bereda samband
och luftväxling mellan de från kontereskarpens
minförstuga mot anfallsfältet utgående
hufvudgallerierna. 2. G. E.* 3. G. U. (L. W:son M.)
Enveri (Anvari), Auhadu-d-din Ali, persisk skald,
d. mellan 1189 och 1191. I sin ungdom studerade E. i
Tus, där han förvärfvade omfattande kunskaper på
flera områden. Särskildt ansågs han af sin samtid
för en mycket framstående astronom. Efter en dikt
till seldschukfursten Sandschars (1117-57) ära blef
han dennes förklarade gunstling och förvärfvade
sig snart anseende som Persiens allra förnämste
panegyriker. Utom en stor mängd dikter till Sandschars
och hans hofmäns lof författade E. äfven satirer,
"ghazeler" m. m. Till sist föll han emellertid offer
för sina naturvetenskapliga spekulationer. Jämte
några andra lärde hade E. förutsagt en fruktansvärd
naturrevolution, som skulle inträffa i okt. 1185, men
då den hotande spådomen icke gick i fullbordan, blef
E. föremål för allmänt åtlöje och måste fly. Några
år senare slutade han sina dagar i Balch. E:s
samlade dikter, som äro ganska svårfattliga till
följd af en mängd lärda anspelningar, utgåfvos
i litografi i Lucknow 1880. Se vidare Ethé,
"Neupersische litteratur" (i Geiger och Kuhns
"Grundriss der iranischen philologie", 1895-1904).
K.V.Z.
Envig (se Duell), jur., var erkändt i den äldre
germanska processen såsom ett lagligt bevisningsmedel,
likställdt med de s. k. ordalierna. Såsom
sådant stadgades det först i det gammalburgundiska
rikets, af konung Gundobad (470-516) utgifna lag. I
full öfverensstämmelse med folklynnet
blef dess användning alltmer öflig, i den mån
bevisningen genom ed till följd af öfverhandtagande
missbruk inskränktes. Hos frankerna var bruket
af envig (gage de bataille) såsom bevisningsmedel
allmänt, och det spred sig småningom till öfriga
germanska folk samt var ej heller främmande för
Skandinaviens inbyggare. Detta bevisningsmedel, hvars
oförenlighet med ett utveckladt rättsskick är tydlig,
kom i allmänhet ur bruk redan under medeltiden,
hufvudsakligen genom kyrkans inflytande. - I
de nordiska sagorna omtalas envig under flera
olika benämningar, bl. a. holmgång (se d. o.),
såsom ett gammalt och allmänt bruk för afgörande af
rättstvister. Men sedan kristendomen vunnit stadga i
Norden, blef äfven där enviget som rättegångsmedel
aflagdt. Det förekommer ej i landskapslagarna, med
undantag däraf, att i det ålderdomliga lagfragment,
"Hednalagen", som finnes intaget i Olaus Petris
svenska krönika och jämväl är tryckt såsom tillägg i
1607 års upplaga af Upplandslagen, envig omtalas såsom
en följd däraf, att "man gifver okvädinsord åt man".
L. A.
Enviken, socken i Kopparbergs län, Falu
domsagas Norra tingslag. 37,054 har. 2,384
inv. (1906). E. utgör ett konsistoriellt pastorat i
Västerås stift, Falu kontrakt.
Environger [ar^-J, fr. environs, omgifningar, omnejd.
En vogue [ä våg], fr., i ropet, modernt, allmänt
brukligt.
Envoyé [agvoajé], fr., sändebud (af andra rangen)
hos en utländsk makt. - E. extraordinaire [-dinar],
utomordentligt sändebud, titel för fast anställd
diplomatisk representant af andra rangen. Jfr
Ambassad, Beskickning, Chargé d’affaires, Minister
och Utrikesdepartementet.
Envåldskonung, ensam konung i ett land (i mots. mot
fylkeskonung); konung, som i sin hand förenar både
den styrande och verkställande makten, härskare i en
oinskränkt monarki (se Envälde).
Envälde, efter ordalydelsen den författningsform,
i hvilken statsmakten utöfvas af en enda person
(monarki), i motsats mot republik, där den
innehafves af ett flertal, folket själft eller
dess representation eller särskilda klasser af
detsamma. Oftast användes ordet dock i bemärkelse af
oinskränkt monarki, i motsats till konstitutionell
monarki, och det betecknar då den statsform, som
i monarkens hand förenar både den lagstiftande och
den styrande makten, utan att han vid dess utöfning
är bunden af någon förpliktelse att rådpläga med
någon folkrepresentation eller att rådföra sig
med någon lagbestämd rådkammare, hvars ledamöter
äro ansvariga för regeringsbesluten. Under 1600-
och 1700-talen betecknades i Sverige envälde
i denna bemärkelse med ordet "suveränitet".
H. L. R.*
Enyalios, grek. Se Ares.
Enyo, grek. Se Ares.
Enz, biflod till Neckar (fr. v.), rinner upp i
Württemberg på Schwarzwald, nära gränsen mot Baden,
flyter i nordöstlig riktning genom en del af Baden,
där den vid Pforzheim mottar bifloden Nagold, samt
vidare genom Württemberg, tills den faller ut i
Neckar vid Besigheim. Längd 112 km. (J. F. N.)
Enzersdorf (Gross-E.), stad i Nedre Österrike, midt
emot ön Lobau i Donau. Omkr. 2,100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
