Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Éon de Beaumont, Charles Geneviève Louis Auguste André Timothée - Eophyton - Eopythonsandsten - Eos - Eos - Eosander - Eosander, Nils - Eosander, Samuel - Nils - Eosander, Johan Fredrik, friherre Göthe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Mémoires sur madame la chevaliére d’Éon", en
fullständig mystifikation utan ringaste värde
(detta arbetes 2:a uppl., 2 bd, 1866, innehåller
däremot en mängd upplysande aktstycken). Sedermera
har É:s lefnad och person vetenskapligt belysts af
hertig de Broglie i hans "Le secret du roi" (2 bd,
1879) samt af J. B. Telfer, "The strange career
of the chevalier d’Eon de Beaumont" (1885), och
O. Homberg och F. Jousselin, "Le chevalier d’Éon,
1728-1810" (1904), i hvilket sistnämnda arbete É:s
privata papper för första gången tillgodogjorts af
forskningen. - På svenska utkom 1781 "Riddarinnan
D’Eons militariska, politiska och enskilta lefverne".
V. S-g.
Eophyton Torell, paleont., namn på några först
i Sveriges kambriska och siluriska aflagringar
uppmärksammade föremål, som till en början ansågos
för växtaftryck. De uppträda på skiktytorna såsom
mer eller mindre upphöjda, stam- eller bladlika
partier och visa en fin långsgående striering,
hvarigenom de erhålla en viss likhet med åtskilliga
monokotyledona växters stammar och blad. Att de
dock ej kunna vara aftryck af dylika, ådagalägges af
själfva förekomstsättet, hvilket visar, att de äro en
rent mekanisk bildning. De stamlika delarna förekomma
nämligen i relief blott på skiktytornas undre sida
- vanligen jämte spår af olika slags hafsdjur -,
och de äro således utfyllningar af fåror i det
underliggande sedimentet. E. uppträder under samma
former i olika geologiska formationer, och liknande
spår förekomma än i dag på sandiga hafsstränder. Dessa
bildas på det sättet, att hafsalger af strömningar
i det grunda vattnet släpas framåt längs bottnen och
därvid förorsaka fåror i sanden eller slammet. Dessa
fåror blifva på längden strierade, i det att
hvarje flik af algen ger upphof till en fin fåra
inuti den större. Äfven medusor torde stundom ge
upphof till liknande spår, och sådana förorsakas
också af andra djur, såsom då ett kräftdjur vid sin
rörelse låter stjärtfenan släpa i sanden o. s. v.
Eophyton från Lugnås, Västergötland. |
Eos, körande fyrspann (framtill Artemis Fosforos). Efter en antik vasbild. |
Eos, utgjutande morgondaggen, i stjärnbesådd skrud. Efter en antik vasbild. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>