Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 679-680 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eosander, Johan Fredrik, friherre Göthe - Eoscorpius - Eosin - Eozoon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Göthe, den föregåendes son, militär och arkitekt,
f. i Livland (året obekant), blef 1692 konduktör vid
fortifikationen, tog 1698 afsked ur svensk tjänst
och ingick i brandenburgsk, hvarefter han fick på
kurfurstens bekostnad företaga en resa till Italien
och Frankrike för att utbilda sig såsom arkitekt.

Han
blef 1699 kapten och hofarkitekt samt vann Fredrik I:s
synnerliga ynnest genom sina lyckliga dekorationer
och festanordningar. 1702 utnämndes E. till förste
byggnadsdirektör öfver alla militära och civila
byggnader i Preussen. Han stod då på höjden af sitt
anseende, omhuldad af sin monark och dennes gemål,
den snillrika Sofia Charlotta (som kallade honom
sitt orakel i konstangelägenheter) samt gynnad af
den inflytelserike ministern grefve von Wartenberg
jämte andra hof- och statsämbetsmän. Han beskylles
emellertid af tyska författare för afund och intriger
mot den framstående dåvarande slottsbyggnadsdirektören
A. Schlüter, hvars störtande i konungens ynnest
han skall hafva sökt åstadkomma. Visst är, att
han under hela Fredrik I:s tid bibehöll dennes
bevågenhet i hög grad och att han erhöll flera
utnämningar och uppdrag såsom bevis därpå. Så var
han 1703 och 1704 Fredriks underhandlare hos Karl
XII i Polen och regeringen i Stockholm, blef 1705
öfverste och generalkvartermästare, erhöll 1707,
efter Schlüter, direktionen öfver slottsbyggnaden
i Berlin samt utnämndes 1712 till brigadjär och
direktör öfver fortifikationen. Hans verksamhet på
det arkitektoniska området var under denna tid ganska
omfattande: han började 1704 byggandet af slottet
Schönhausen, fick uppsikt öfver byggnadsarbetena
vid Charlottenburg, uppförde 1706-09 lustslottet
Favorite, orangeriet i Oranienburg samt lustslottet
Monbijou, fullbordade åtskilliga delar af Berlins
slott, till hvars yttre och inre anläggning han
äfven uppgjort delvis nya ritningar, äfvensom 1709
Atlandsburgs byggnad. Emellertid ingick ett nytt
tidehvarf med Fredrik Vilhelm, som ej egde sin (1713)
aflidne faders konstsinne och slösaktighet. E. ville
ej medgifva de indragningar i sin lön, hvilka den
nye konungen föreslog, utan föredrog att lämna den
preussiska tjänsten och gick åter i sitt gamla
fäderneslands. Under en beskickning till Bender
sept.-dec. 1712 för att utforska Karl XII:s tankar
om en plan till förbund emellan Sverige, Preussen
och Polen och om möjligt förmå honom påskynda
sin hemresa (E:s berättelse därom är tryckt i
"Hist. tidskr." 1896) intog han konungen till
sin förmån och benådades med att inbegripas i det
adelskap, som förlänats hans fars under E. 2 omnämnda
syskonbarn, Samuel Göthe. I juni 1713 blef han
friherre och kort därefter generalkvartermästare vid
svenska armén i fält. 1714 inställde han sig vid hären
i Pommern, utnämndes 1715 till generalmajor, men blef
s. ä. preussisk fånge vid Stralsunds öfvergång. Han
fick dock på hedersord resa till Frankfurt
a. M. och kvarstod till 1720 i svensk tjänst. I
Frankfurt påstås han genom yppigt lefnadssätt samt
på en präktig konstsamling ha förstört sin frus
(född Merian) arf samt skingrat Merianska biblioteket
och gravyrsamlingen, hvilka han fått med henne. Hans
stora skicklighet hade emellertid gjort honom bemärkt
äfven af konung August II i Polen, som 1722 kallade
honom till Dresden och 1723 utnämnde honom till
generallöjtnant i polsk och sachsisk tjänst samt
chef för fortifikationen. Där säges han, liksom i
Frankfurt, ha sysslat mycket med alkemi. E. afled
i Dresden 1729, och med honom utdog ätten. Efter
hans död utgafs Kriegsschule oder der teutsche soldat
(1744). Dessutom finnas flera af hans festdekorationer
m. m. stuckna i koppar. -rn.*

Eoscorpius Meek o. Worth,
paleont., fossilt, i Nord-Amerikas
karbonaflagringar funnet skorpionsläkte.
A. Hng.

Eosin (af grek. eos, morgonrodnad), kem.,
vackert rosenrödt färgämne, kaliumsaltet
af tetrabromfluoresceïn C₂₀ H₆ Br₄ O₅
K₂, ett ämne, som erhålles genom direkt
bromering af fluoresceïn (se d. o.).
H. E.

Eozoon (af grek. eos, morgonrodnad, och zoon, djur),
paleont., en förmodad djurförstening, som träffats
i Amerikas och åtskilliga andra länders urberg. Den
uppmärksammades först i Canada, i en serpentinförande
kalksten, som är inlagrad i den där förekommande
mäktiga s. k. laurentinska gnejsbildningen. 1865
beskref s den af Dawson som en jättestor foraminifer
under namnet Eozoon canadense, och sedermera har en
mängd nya beskrifningar lämnats, dels af Dawson, dels
af åtskilliga andra författare. En genomskärning af
E., sådan den vanligen förekommer, utgöres af växlande
hvitaktiga och grönaktiga band; de förra bestå af
kalk, de senare, som här och där visa insnörningar,
af serpentin. I det hela äro dessa band tämligen
parallella hos den typiska formen; här och där äro de
klufna eller afbrutna. Enligt Dawson och Carpenter
äro kalkbanden lämningar af det gemensamma skelett,
som sammanband foraminiferens kamrar; serpentinbanden
åter motsvara själfva kamrarna.

Fig. 1.

Under
djurets lifstid voro dessa fyllda af dess kroppsmassa
(sarkod); då denna efter döden blifvit upplöst,
uppstodo tomrum, som sedan fylldes med serpentin. Den
uppfattning i afseende på detaljerna af föremålets
byggnad, till hvilken Dawson och Carpenter kommit
genom sina mikroskopiska undersökningar, tydliggöres
af följande förstorade och schematiserade bild
(fig. 1). A¹ och A² äro två rader med serpentin
fyllda kamrar, som stå i förbindelse med hvarandra
vid a. De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>