- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
705-706

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Épinal - Epinasti - Épinay, Louisa Florence Pétronille Tardieu d´Esclavelles d´ - Épinay, Prosper d´ - Epinefrin - Epinephele - Epinglé - Epinikion - Epione - Epipactis - Epipetal - Epiphanea

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bd, 233 handskrifter och 118 inkunabler. Betydlig
industri, särskildt i bomull; vin- och
spannmålshandel. E. har efter kriget 1870-71
blifvit en viktig järnvägsknut och omskapats
till en af Frankrikes viktigaste och starkaste
fästningar. Å båda flodstränderna ha sålunda anlagts
flera verk närmare staden och utomkring dessa en
vidare fortgördel med 14,5-9,5 km. diameter och 44
km. omkrets; 1895 förstärktes gördeln ytterligare
med 16 redutter och är numera afsedd att skydda
ej blott den inom densamma varande terrängen,
utan äfven Vologne- och öfre Moselle-dalarna
såsom lägerplats för större truppmassor.
(J. F. N.) L. W:son M.

Epinasti (af grek. epi,
ofvanpå, och nastos, stoppad, fylld),
bot., betecknar det förhållandet hos många
horisontellt eller snedt växande trädgrenar, att
tjocklekstillväxten försiggår starkare på öfver-
än på undersidan. Märgen kommer därigenom att ligga
excentriskt och närmare undersidan. Motsatsen kallas
hyponasti (af grek. hypo, under). Epinastiska
grenar ha ofta löfträden (lind, ask, hassel),
hyponastiska däremot koniferer (tall och gran, buxbom
m. fl.). Af några växtfysiologer, såsom Wiesner,
användas för ofvannämnda företeelse termerna
epitrofi och hypotrofi, under det att de med epinasti och
hyponasti beteckna den förökade tillväxt af öfver-
resp. undersidan, hvarigenom vissa växtrörelser
utföras, t. ex. blad- eller blomdelarnas utvecklande
ur en knopp. H. Hn.

illustration placeholder

Épinay [epinä], Louise
Florence Pétronille Tardieu d’Esclavelles d’
,
fransk skriftställarinna, f. 1726 i Valenciennes,
d. 1783, gift med sin kusin, generalförpaktaren La
Live de Bellegarde, markis d’Épinay. Efter skilsmässan
från honom (1749) hade hon många förbindelser (hennes
förste älskare var Francueil) och började umgås i
Paris’ litterära kretsar; hennes salong var snart en
samlingsplats för tidens förnämste skriftställare. För
Rousseau, hvilken fängslats af hennes behag och
snille, uppbyggde hon i Montmorency-dalen en
paviljong, det sedermera så berömda "Eremitaget",
där filosofen bodde 1756-57. När fru d’É. sedan
skänkte sin ynnest åt baron Grimm, bröt Rousseau
med henne och talade sedan illa om henne i sina
"Confessions". Hon skref åtskilliga arbeten, som nu
äro bortglömda: Mes moments heureux (1758), Lettres
à mon fils
(1759), tryckta i små uppl., bestämda för
hennes vänner, Les conversations d’Emilie (1774,
flera uppl.), ett pedagogiskt arbete. Intressanta
äro däremot hennes Mémoires, ursprungligen skrifna
i romanform (1818 utg. af Brunet), hvilka gifva en
synnerligen liflig skildring af de högre klassernas
lif under 1700-talet. Hennes (Œuvres äro utgifna
af Challemel-Lacour i 2 bd 1869. Litt.: Perey
och Maugras, "La jeunesse de m:me d’É." (1882)
och "Derniéres années de m:me d’É." (1883),
J. J. Rousseau,
"Confessions", Grimm, "Correspondance",
Sainte-Beuve, "Causeries du lundi" (band II).
J. M.

Épinay [epinä], Prosper d’, grefve, engelsk
bildhuggare, f. 1836 på Mauritius, studerade i
Paris och i Rom, från 1880 bosatt i Paris. Af hans
arbeten nämnas Hannibal i strid med en örn, Gyllene
bältet. David
och Evoë, alla fyra i marmor; Leonlina
Bella
, relief, Spartanskt barn (1880), Marie, efter
Mussets "Rolla" (1884), Bacchus’ triumf, bronsvas
(1888), samt många byster, särskildt af Prinsen af
Wales
och Prinsessan af Wales i 1500-talets kostym.

Epinefrin (af grek. epi. bi-, och nefros,
njure, binjure), fysiol, kem., ämne,
framställdt ur binjurar; synes vara identiskt
med adrenalin (se d. o. och Binjure 2).
C. G. S.

Epinephele, zool. Se Slåttergräsfjäril.

Epinglé (af fr. épingle, knappnål), ett
ripsartadt, enfärgadt tyg med nålfina, men skarpt
markerade, upphöjda tvärränder. Det väfves
af silkes- eller fin kamullsvarp med inslag
af kamgarn och användes till damklänningar.
G. A. W.

Epinikion, pl. Epinikia (af grek. epi, vid, och nike,
seger), hos de gamle grekerna dels de glädjefester,
hvilka firades med anledning af segrar vid de stora
täflingsspelen, dels de vid dessa fester utförda
korsångerna. Dessa höllos i högstämd lyrisk ton och
förhärligade ej blott segraren och hans bragd, utan
ofta äfven hans ätt och hela hans nation. Epinikierna
innehöllo därjämte ofta etiska, historiska och
mytologiska betraktelser af mångfaldiga slag. Berömda
äro framför andra Pindaros’ ännu bibehållna epinikier
(se Pindaros). Äfven af Bakchylides ega vi sådana
sånger. A. M. A.

Épione (grek. ’Hxiovrj, den smärtstillande),
grek. myt., gemål åt Asklepios (se d. o.).

Epipactis Rich., Knipprot, bot., växtsläkte af
fam. Orchidaceæ, skildt från Cephalanthera genom
utåt vänd kalkläpp och skaftade blommor, I Sverige
förekomma 3 arter, af hvilka E. palustris (se fig.) är
allmännast; den har vackra, inuti ljusröda blommor,
samlade i ensidig klase, och växer på fuktiga ängar i
de södra och mellersta landskapen. E. Helleborine,
som har inuti brunaktiga blommor och växer
på skogsbackar och i lundar, är högväxt och
bredbladig. E. rubiginosa har vaniljluktande
brungridelina blommor och växer på kalkgrund. G. L-m.

illustration placeholder
Epipactis palustris.

Epipetal (af epi,
mot, och petalon, kronblad), bot., säges om
ståndare, som sitter midt framför ett kronblad.

Epiphanea, stad. Se Epifaneia.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free