- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
729-730

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Epos - Eppan - Eppendorf - Epping - Épreuve d´artiste - Éprouvette - Epsom - Epsomsalt - Epte - Epulae - Epulis - Epulones - Epulum - E pur si muove - Epworth - Epworthförbundet - Epålett

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Klopstocks Messias, Tegnérs Nattvardsbarnen), emedan
dessa diktverk äro mera lyriska och didaktiska
än episka.

Det komiska eposet är vanligen parodi eller travesti,
såsom det forngrekiska Batrachomyomachia (se d. o.),
Boileaus Le lutrin, Popes The rape of the lock, Holbergs Peder Paars, O. Rudbecks Boråsiaden och den af
flera författade Markalls sömnlösa nätter (se d. o.).

Versifierade epos äro i modern diktning jämförelsevis
sällsynta, hvaremot prosaepos (romaner och noveller)
utgöra dess kvantitativt största del. - Litt. I
allmänhet redogöres för eposets arter och utveckling
i alla poetiker, t. ex. de af Gottschall (1858),
Carriere (1884), Wilkens (1893) och Baumgart (1887);
jfr äfven W. Jordan, "Epische briefe" (1876),
V. Vedel, "Helteliv" (1903) och "R idderromantikken
i tysk og fransk middelalder" .(1906).
R-n B.

Eppan, kommun i Tyrolen, distriktet Bozen. 5,408
inv. (1900). Orten gaf namn åt en under medeltiden
mäktig grefvesläkt.

Eppendorf, förr förstad till Hamburg, n. om denna
stad, 1894 införlifvad i staden.

Epping [e’piij], småstad (3,789 inv. 1901) i engelska
grefsk. Essex, n. ö. om London, med ett vackert läge
vid norra ändan af den ringa återstoden (2,260 har)
af den stora Walthamforest. Eppingskogen inköptes
1882 af Londons City-korporation till offentlig park.
(J. F. N.)

Épreuve d’artiste [eprörv darti’st], fr., Artistprof,
ett tidigt af tryck från en fullt färdig etsad eller
graverad bildplåt utan inskription, men med gravörens
egenhändiga signatur på aftrycket. Flera slags,
artistprof förekomma (se Aftryck). A. T-g.

Éprouvette [eprovä’t], fr., profrör. Se
Barometerprofvare.

Epsom [Vpsam], stad i engelska grefsk. Surrey,
25 km. s. v. om London, förenadt därmed genom två
järnvägslinjer, var i 17:e årh. en omtyckt badort
(af dess bittersaltkällor bereddes det bekanta
Epsomsaltet), men är nu mest kändt genom sina
kapplöpningar (se Derby). 10,915 inv. (1901). Ln.

Epsomsalt. Se Engelskt salt.

Epte [äpt], 102 km. lång biflod till Seine,
i Frankrike.

Epulæ (plur.) 1. Epulum (sing.), lat., hos romarna
festmåltider vid religiösa och andra högtidligheter,
t. ex. vid offentliga spel, tempelinvigningar,
triumfer m. m. Beryktade äro prästernas, särskildt
saliernas, festmåltider. Det s. k. epulum Jovis,
festmåltid på Kapitolium till Jupiters, Junos och
Minervas ära vid de plebejiska spelen, ombesörjdes
af tre, senare af sju personer, septemviri epulones,
som under kejsartiden hade att anordna äfven en mängd
andra offentliga festmåltider. R. Tdh.*

Epulis (af grek. epi, på, och ulon, tandkött),
med., en nybildning eller svulst på tandköttet,
hvilken vanligen börjar i mellanrummet mellan
tvenne tänders halsar. Den tillväxer långsamt, men
oafbrutet, och kan nå en betydande storlek. Den måste
borttagas fullständigt, emedan den eljest ganska lätt
recidiverar. Egentligen elakartad är den för öfrigt
icke. Rsr.*

Epulones. Se Epulæ.

Epulum. Se Epulæ.

E pur si muove [e por si moåve], it., "och dock
rör hon sig", ett yttrande, som tillagts
Galilei (se denne). Uttrycket förekommer första gången
hos abbé Irailh i "Querelles littéraires", III
(Paris 1761).

Epworth [e’po>9th-]. stad i nordvästra delen af
engelska grefskapet Lincoln, på den af floderna
Trent, Idle och Don bildade s. k. ön Axholm
l. Axelholm. 1,856 inv. (1901). Bröderna John och
Charles Wesleys födelseort.

Epworthförbundet [Vpoeth-], ett efter
metodismens grundläggare John Wesleys födelseort
Epworth uppkalladt, genom sammanslagning af
åtskilliga kristliga ungdomsorganisationer inom
metodist-episkopala kyrkan i Nord-Amerikas förenta
stater 15 maj 1889 i Cleveland, Ohio, bildadt förbund
med uppgift att främja sann gudsfruktan bland kyrkans
yngre medlemmar och vänner, bistå dem i bemödandet
att uppnå sinnelagets renhet och personlighetens
harmoniska utveckling samt fostra dem till utöfvande
af barmhärtighetsverk. Förbundets angelägenheter
handhafvas af en af kyrkans biskopar tillsatt,
en gång årligen sammanträdande centralstyrelse
(1 biskop, 7 pastorer och 7 lekmän), hvartill
komma som rådgifvare redaktören af förbundets
organ "Epworth herald", den tyske biträdande
sekreteraren och biträdande sekreteraren för
negerkonferenserna. Förbundets centralbyrå är förlagd
till Chicago. Generalsekreterare och hufvudredaktör
för tidningen var F. Berry t. o. m. 1904, då
han valdes till biskop. Vid 1800-talets slut
räknade förbundet omkr. 2 mill. medlemmar, spridda
öfver hela världen. I Sverige bildades den första
Epworthföreningen 23 febr. 1892 i Örebro på initiativ
af pastor G. Wagnsson, som sedan nämnda år varit
sekreterare i förbundsstyrelsen. Denna utses af det
sedan 1894 årligen sammanträdande "Epworthkonventet",
där de olika föreningarna äro representerade i mån
af sitt medlemsantal. Äfven distriktskonvent hållas
årligen. Hvarje förening har en styrelse af sju
personer och arbetar på fyra afdelningar, omfattande
religiös verksamhet, välgörenhet, mission, studier och
sällskapligt samkväm. I Sverige, hvars Epworthförbund
är underordnadt centralstyrelsen i Chicago, finnas
f. n. (1907) 117 föreningar, med 5,676 medlemmar,
och 38 "juniorföreningar", med 1,551 medlemmar.

illustration placeholder
Fig. 1. Svensk generalsepålett.



Fig. 2. Svensk kompaniofficersepålett

(vid de flesta regementen).



Fig. 3. Svea lifgardes och

Lifgardets till häst

kompaniofficersepålett.


Epålett (fr. épaulette, af épaule, axel, skuldra),
krigsv., uniformspersedel, vanligen af metall, om än
öfverklädd med kläde eller guldväfnad, som bäres fäst på hvardera axeln på lifplagg. Epåletten eller axelstycket tillhörde ursprungligen riddarrustningen
och var afsedd att skydda axeln mot sabelhugg. En
föregångare till den nuv. epåletten var den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free