- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
733-734

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Equites - Equites - Equity - Equivoque - Equus - Eqval - Er - Era - Eragrostis - Eran - Eranos - Eranska språk - Eranthemum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
Romersk frivillig ryttare (från

Marcuis-Aureliuskolonnen).


ass, ung. motsvarande 700 resp. 140 kr. (se
As); de kallades "ryttare med statshäst". De 18
ryttarcenturierna räknades till 1:a klassen och
hade 18 röster i centurieförsamlingen. För att
kunna tillhöra rytteriet skulle man ega en viss
förmögenhet, som uppges till 100,000 (af andra till
120,000) ass. Tjänstetiden upphörde med det 46:e
lefnadsåret. Mönstring af rytteriet egde rum vid
hvarje census (jfr Censor 1), och årligen 15 juli
färdades ryttarna i högtidligt tåg från trakten
af capenska porten (Honos’ eller Mars’ tempel)
till Capitolium. Från Camillus’ tid (omkr. 400
f. Kr.) finna vi utom de nämnda 18 ryttarceuturierna
ett frivilligt rytteri, hvars medlemmar hade
s. k. riddarförmögenhet (se ofvan); de tjänade till
häst utan den vanliga ersättningen af statsmedel och
hade inga särskilda politiska rättigheter. Däremot
åtnjöto dessa equites (se fig.), liksom fotfolket,
sold (tredubbelt mot detta). De sades tjäna med
"egen häst".

I äldre tider voro de romerske ryttarna snarare
ett bihang till fotfolket och synas icke ha spelat
någon betydande roll. De hade sin plats på flyglarna
(alæ). Rytteriet till legionens 4,200 man fotfolk
var 300, indelade i 10 turmer, hvarje turma i tre
dekurier. Beväpningen utgjordes af mindre, rund
sköld (parma), hjälm, harnesk och benskenor samt
dubbelspetsad lans och ett långt svärd.

De egentliga ryttarcenturiernas militäriska betydelse
minskades efter det andra puniska kriget (218-201
f. Kr.), ty man började då använda hufvudsakligen
bundsförvanter och provinsinvånare till rytteritjänst;
samtidigt ökades styrkan betydligt. Under Augustus
blef rytteriet med statshäst, som då var indeladt
i sex turmer och användes blott till parad, en
plantskola för kandidater till högre civila och
militära tjänster. I spetsen stod tronföljaren såsom
princeps iuventutis’, medlemmarna utsagos af kejsaren
och erhöllo af honom sin häst.

Under republikens sista århundrade utgjorde equites
ett särskildt politiskt stånd, det s. k.
riddarståndet, ordo equester, erkändt såsom sådant
särskildt från 122 f. Kr., då C. Gracchus genomdref
en lag, enligt hvilken domarna skulle utses bland
dem, som hade s. k. riddarcensus, d. v. s. en
förmögenhet af (dåmera) minst 400,000 sestertier (à
19-20 öre). Visserligen gjordes sedermera ändringar
i afseende på domsrätten, men det nya ståndet, som
egentligen bestod af kapitalister eller affärsmän, i
synnerhet förpaktare af statsinkomsterna (publicani),
bibehöll sig alltjämt (se Civitas). Dess anseende
synes ha varit högst på Ciceros tid. Riddarna hade
vissa utmärkelsetecken, nämligen guldring och tunika
med smalare purpurrand (se Clavus 2); vid
högtidliga tillfällen buro de trabea, en mantel med
purpurränder. Efter 67 f. Kr. hade riddarna särskild
plats på teatern, nämligen de 14 främsta bänkarna,
närmast till orchestra (senatorernas plats). - Under
Augustus erhöll
riddarståndet ökad politisk betydelse, i det att en
mängd poster i den militära och civila förvaltningen
förbehölls detsamma. Litt.: Sundén, "De romerska
antikviteterna" (1903), sid. 41 ff. E. Tdh. (H. Sgn.)

Equites, zool. Se Papilionidæ.

Equity [Vkoiti], eng., "billighet", jur., de
rättsregler och rättsbruk, som särskildt vid
kanslers-domstolarna i England (courts of chancery)
blifvit tillämpade: kanslern betraktades såsom
"konungens samvete" och fick på grund däraf
befogenhet att vid behof taga efter lägligheten
och sålunda ej blott att skipa, utan äfven att
skapa rätt. Genom dessa rättsregler vinnes nödigt
rättsskydd åt sådana rättsförhållanden, som, ehuru
med billighet och rättvisa öfverensstämmande,
icke äro erkända och skyddade af common law. Den
numera i stället för de särskilda öfverdomstolarna
inrättade gemensamma öfverdomstolen skall
tillämpa såväl common law som equity.
L. A.*

Équivoque [ekivåk], fr. Se Ekivok.

Equus [ékvus], zool. Se Dauwen,
Dschiggetai och Hästsläktet.

Eqval, Eqvalstämmor, mus. Se Ekva1.

Er, nord. myt. Se Eir.

Era (lat. æra), tidräkning, tidehvarf. Se
Kronologi. - Geol., tidsafsnitt af första
ordningen i jordens utvecklingshistoria;
dess underafdelningar kallas perioder. De
aflagringar, som bildats under en era, kallas
serie; de, som bildats under en period, system.
A. G. N.

Eragrostis Host., bot., växtsläkte af
fam. Gramineæ, omfattande omkr. 100 arter,
alla förekommande i varma länder. Viktigast är
E. abyssinica Link, teff, ett sedan urminnes tider
i Abessinien mellan 1,700 och 2,800 m. ö. h. i stor
skala odladt sädesslag. Det utgör en huvudbeståndsdel
af abessiniernas och gallaernas föda. De helt små
frukterna (fröna) malas till mjöl, hvaraf bakas
ett slags pannkaka, "tabita", samt ett syrligt, men
välsmakande bröd. Flera arter odlas som prydnadsgräs,
t. ex. E. megastachya. Om E. elegans se Panicum.
G. L-m.

Eran. Se Iran.

Eranos (plur. Eranoi) kallades hos forntidens greker
en måltid, till hvilken hvarje deltagare lämnade
sitt bidrag (picknick). Äfven betecknades därmed en
inom sig sluten förening eller klubb, som afsåg dels
sällskapligt umgänge, dels ömsesidigt bistånd och
understöd. Sådana eranoi funnos till stort antal
i Aten. . A. M. Å.

Eranos (se föreg, art.), Acta philologica
suecana
, en sedan 1896 i Uppsala utkommande,
af V. Lundström redigerad tidskrift för klassisk
och bysantinsk filologi. Tidskriften, som ernått
ett rätt betydande internationellt anseende, har
till medarbetare så godt som uteslutande svenska
och svensk-finska vetenskapsmän. I sina första
volymer innehöll tidskriften jämväl recensioner;
numera inrymmer den emellertid endast vetenskapliga
originaluppsatser. Dess hufvudspråk äro latin och
svenska; mindre statsbidrag ha flera gånger tilldelats
densamma.

Eranska språk. Se Ariska språk och Iranska språk.

Eranthemum L., bot., växtsläkte af fam. Acanthaceæ
med 17 arter i tropiska Asien, af hvilka E. nervosum
med blåa och E. splendens med röda blommor ofta odlas
i varmväxthus. G. L-m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free