Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erdmann, Edvard - Erdmann, Axel - Erdmann, Nils Axel Fredrik - Erdmann, Ludwig - Erdmann, Moritz - Erdmann, Bruno
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nybildade geologiska museet, hvars samlingar han
nästan ensam ordnat. De utställningar af geologiska
kartor och samlingar, med hvilka verket deltagit
i ett stort antal in- och utländska expositioner,
ha äfven ombesörjts och anordnats af E. Han är en af
stiftarna af Geologiska föreningen i Stockholm, uti
hvilken han 1873-76 var sekreterare och 1882, 1888 och
1897 ordförande. 1875 företog han, med statsbidrag,
en vetenskaplig resa till Tyskland, Schweiz och
England. Vid Uppsala universitets Linnéfest 1907
kreerades E. till filos. hedersdoktor. - Såsom
tjänsteman vid Sveriges geologiska undersökning
har han utarbetat de geologiska kartbladen Lindsbro
(1865), Nyköping (1867), Baldersnäs (1870; tills.
med D. Hummel), Rydboholm (1871), Brefven (1878),
Helsingborg (1881), Landskrona (s. å.), Askersund
(1889) och Grisslehamn (1895), jämte åtföljande
beskrifningar, samt författat Beskrifning öfver
Skånes stenkolsförande formation (1872; i sammandrag
utg. äfven på franska, 1873), Beskrifning öfver Skånes
stenkolsfält och -grufvor (1887), hvarjämte han i
"Geologiska föreningens förhandlingar" skrifvit
ett trettiotal afhandlingar och uppsatser i olika
geologiska ämnen. Dessutom har han författat
Om bergolja, dess förekomst, tillgodogörande och
användning (1869), De allmännaste af Sveriges berg-
och jordarter etc. (1872; 2:a uppl. 1875; prisbelönt
täflingsskrift), Om stenkol och stenkolsborrningar
i Skåne (1873), Populär geologi etc. (1874; 2:a
uppl. 1876), Om Skånes stenkolsformation (1874;
i 2:a uppl. af P. T. Cleves afhandling "Om stenkol"
i samlingsverket "Ur vår tids forskning"), Geologiska
väggtaflor (s. å.; 2:a uppl. 1875 med förklarande
text: Kortfattad framställning af jordklotets bildning
etc.) och Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige
(1878; i "Nordisk tidskrift"), öfversatt och bearbetat
A. Geikies "Geology" ("Geologi", 1876; utgörande 5:e
häftet af "Naturvetenskapernas första grunder") samt
anordnat och utgifvit "Samling af svenska mineraler,
berg- och jordarter" (1876). I Nordisk familjeboks
1:a och 2:a uppl. har E. författat ett mycket stort
antal geologiska artiklar.
3. Axel E., den föregåendes broder, språkforskare,
universitetslärare, f. 6 febr. 1843 i Stockholm,
blef student i Uppsala 1861, filos. kandidat
1869 och docent i fornengelska språket vid
universitetet där 1871 samt promoverades till
filos. doktor 1872. 1877-91 var han examinator vid
filos. licentiatexamen i sanskrit och jämförande
indoeuropeisk språkforskning, i hvilket ämne
han äfven offentligt undervisade. 1892 utnämndes
E. till e. o. professor i nyeuropeisk lingvistik med
undervisningsskyldighet i germanska språk, och vid
denna professurs uppdelning (1903) i två professurer
(en i engelska och en i tyska) utnämndes han 1904
först till e. o., sedermera till ord. professor i
engelska språket. På ett synnerligen förtjänstfullt
sätt har E. verkat för åvägabringande af rationella
och ändamålsenliga universitetsstudier i de germanska
språken, och i den förträffliga skriften Om studiet
av germanska språk vid Uppsala universitet (1891)
har han preciserat sin uppfattning i ämnet. Sedan
1897 har E. varit censor vid mogenhetsexamen. Han är
led. af Human. vet. samf. i Uppsala 1889. Bland hans
af trycket utgifna skrifter må nämnas Essay on the
history and modern use of the verbal forms in -ing
in the english language.- P. 1. (gradualafh. 1871),
Några anmärkningar om personalpronomina i nyengelska
dialekter (i"Forhandl. paa 2:t nord. filologmöde
i Kristiania 1881"), Främmande geografiska
namn i engelska språket ("Förhandl. vid 6:e
nord. filologmötet i Uppsala", 1903), Dubbelformer i
den moderna engelskan (i "Språkvetenskapliga sällskis
i Uppsala förhandl.", 1882-85), Über die heimat und
den namen der Angeln (1890), Die grundbedeutung und
etymologie der wörter kleid und filz im germanischen
(1891; bägge i "Skr. utg. af k. Hum. vet. samf. i
Uppsala"), Om folknamnen Götar och Goter (i
"Antiqv. tidskr. för Sverige", 1891), Bemerkungen
zum Hildebrandslied (i Paul och Braunes "Beiträge",
bd 22), Bidrag till ini-stammarnes historia i
fornnordiskan (i "Arkiv f. nord. filologi", bd
7) samt åtskilliga betydande artiklar i Nordisk
familjebok. Hans vetenskapliga skriftställarskap
utmärkes af vidsträckt lärdom i förening med
skarpsinne samt omsorg och grundlighet. E. är
sysselsatt med utgifvandet af den engelske skalden
John Lydgates "Siege of Thebes" (för "Early english
text society" i London). I förening med K. Hildebrand
redigerar han "Uppland, skildring af land och folk"
(1902 ff.). E. torde kunna betraktas som den egentlige
upphofsmannen till den systematiska undersökning
af de svenska folkmålen, som sedan några år pågår i
skilda delar af landet, och har genom sitt okufliga
nit lyckats förvärfva denna sak många främjare.
4. Nils Axel Fredrik E., den föregåendes kusins son,
litteraturhistorisk skriftställare, f. 23 sept. 1860
i Mariefred, student i Uppsala 1878, anställdes 1879
såsom e. o. kammarskrifvare i Riksgäldskontoret,
där han 1894 befordrades till lånebokhållare,
hvarjämte han sedan 1895 är t. f. kamrerare och
sekreterare i Handelsflottans pensionsanstalt. Han
debuterade 1884 med arbetet Modern realism, en
skildring af den samtida franska och dansk-norska
litteraturen genom referat och citat. E. har sedan
lämnat fyra populärt hållna lefnadsteckningar af
svenska författare, August Blanche och hans samtid
(1892), Carl Mikael Bellman, hans omgifning och
samtid (1895), den litteraturhistoriskt mest
vägande, Es. Tegnér, en porträttstudie (1896)
och Erik Gustaf Geijer (1897). Efter en omfångsrik
biografi öfver Molière (1898) har E. utgifvit en
väsentligen ur den Ekebladska korrespondensen
hämtad skildring, Ur rococons lif (1901), och
en novelliserande miljöbild från åren 1788-91 i
Stockholm, De politiske kannstöparne (1904). E:s
författarskap omfattar vidare många litterära
uppsatser och artiklar i nordiska tidskrifter.
3. E. B-n.
Erdmann, Ludwig, tysk målare, f. 1820 i Bödecke
(Minden), studerade i Düsseldorf och utställde
under en följd af år en mängd vanligen humoristiska
genrebilder.
Erdmann, Moritz, tysk landskapsmålare, f. 1845 i
Arneburg, nära Stendal, har målat motiv från Tyskland,
Italien, Holland, Sverige m. fl. länder.
Erdmann, Benno, tysk filosof, f. 1851 nära Glogau,
blef 1873 filos. doktor, har varit professor i Kiel
(1878), Breslau (1884), Halle (1890) och är sedan
1898 professor i filosofi i Bonn. E. har särskildt
gifvit betydelsefulla bidrag till Kant-filologien,
som han riktat med nya, kritiska upplagor af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
