- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
755-756

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erfurt - Erg - Ergane - Ergasteria (Laurion) - Ergates faber - Ergatogyner - Ergeri Kastri - Erginos - Ergo - Ergograf - Ergostat - Ergotaetia abortans - Ergotin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af 48 trappsteg ("gradus") från torget "Vor den
graden". E. har äfven flera andra gamla kyrkor och
ett ståtligt rådhus (byggdt 1868-75). Det forna
augustinklostret, i hvilket Luther bodde 1505-08 och
hvarest hans cell fanns kvar till 1872, då den

illustration placeholder
Mariadomen och Severuskyrkan i Erfurt.


förstördes genom en eldsvåda, är nu, under namnet
Martinsstift, en vårdanstalt för fattiga föräldralösa
barn. Det 1378 stiftade universitetet upphäfdes
1816, men minnen däraf äro den botaniska trädgården,
det astronomiska observatoriet, den 1758 stiftade
vetenskapsakademien och det kungl. biblioteket (54,000
bd och 7,700 handskrifter). Dessutom har E. ett
stort antal undervisningsanstalter: ett gymnasium,
ett realgymnasium, en realskola, en byggnadsskola, en
teknisk skola, ett lärarseminarium m. m., 3 teatrar
och ett museum. Betydlig tillverkning af kläder och
skodon, maskiner, lampor, möbler, fantasivaror,
läder, tobaksvaror, kemikalier etc. Af alldeles
särskild betydelse är trädgårdsskötseln (44 stora
handelsträdgårdar med 2,000 arbetare), med odling
af såväl blommor som grönsaker (hufvudsakligen för
erhållande af frö). - E. är säte för kommandot öfver
38:e armédivisionen. - E., hvars medeltida namn var
Erpesfurt l. Erphorde, skall vara anlagdt i början
af 700-talet. Den helige Bonifatius grundlade där
ett biskopsstift 741, hvilket dock upplöstes 755,
hvarefter E. hörde till ärkestiftet Mainz. Karl
den store bestämde det 805 till handelsplats för
de slaviske serberna. Flera riksdagar höllos där
under medeltiden, under hvars senare del E. var
medlem af hanseförbundet. Dess mest blomstrande tid
var början af 1400-talet, då det ansågs för en af
Tysklands största städer. Strider mellan Mainz och
Sachsen i slutet af århundradet samt nya oroligheter
med anledning af reformationens införande (1521)
bröto dock dess välstånd. Beroendet af kurfursten
af Mainz hade med tiden blifvit allt mindre, men
återställdes 1664 och varade till 1802, då E. kom
till Preussen. 27 sept.-14 okt. 1808 hade Napoleon
i E. med ryske kejsaren Alexander I en sammankomst,
vid hvilken konungarna af Bajern, Württemberg,
Sachsen och Westfalen m. fl. furstar voro närvarande
("E.-kongressen"). 20 mars-22 april 1850 var
E. samlingsplats för det s. k. unionsparlamentet
("E.-parlamentet"), hvilket beslöt en ny
författning för Tyskland under Preussens ledning,
ett beslut, som aldrig kom till verkställighet.
J. F. N.

Erg [g-ljud, ej j-ljud; af grek. ergon, arbete],
fys., arbetsenhet. Se Absoluta enheter, sp. 66.

Ergane (grek. 9EQydvrj), binamn på Athena (se d. o.).

Ergasteria (Laurion), stad i Laurionbergen i södra
delen af Attika, nära Kap Sunion, genom en 65 km. lång
järnväg förenad med Aten. 7,926 inv. (1896). God hamn
samt storartade smälthyttor och verkstäder.

Ergates faber, zool. Se Prioninæ.

Ergatogyner, zool. Se Myror.

Ergeri Kastri. Se Argyro-Kastro.

Erginos (grek. ’Epylvos], grek. myt., son af Klymenos,
konung i Orchomenos i Beotien. Emedan hans fader vid
en Poseidonsfest blifvit dödad af en teban, utkräfde
E. af staden Tebe under 20 år en årlig mansbot af
100 oxar, till dess detta slutligen med väpnad hand
afstyrdes af Herakles vid hans återkomst till Tebe.
A. M. A.

Ergo, lat., följaktligen, således, ett vid logiska
slutledningar vanligt uttryck.

Ergograf (af grek. ergon, arbete, och grafein,
skrifva), fysiol., "kraftskrifvare", ett af
italienaren Mosso 1884 uppfunnet instrument, medelst
hvilket man kan studera arbetskraft och trötthet
(hos människor). Underarmen fixeras, och genom en
enkel anordning uppskrifvas de rörelser, som ega rum,
illustration placeholder

när genom långfingrets krökning en vikt lyftes
(och åter nedsläppes) i en viss takt. Till följd af
trötthet minskas därvid småningom lyfthöjden, och man
erhåller en "trötthetskurva", olika för olika personer
och under olika omständigheter. Medelst ergografen
kan man undersöka såväl den periferiska tröttheten
(i musklerna, hvilka därvid retas med elektricitet)
som den centrala (i hjärnan, då sammandragningarna
ske genom viljan). Det är i synnerhet i fråga om den
senare, som ergografen gifvit viktiga resultat. Jfr
Hj. öhrvall, "Om psykisk uttröttning" (i Verdandis
småskrifter n:r 59, 1896; 2:a uppl. 1905). Jfr Trötthet.

Ergostat kallas en af Gärtner konstruerad apparat
för kammargymnastik. Den består af ett hjul med
bromsinrättning, som kan belastas olika starkt. Hjulet
kringvrides medelst en vef. På apparaten kan man
afläsa, huru mycket muskelarbete i kilogrammeter
åtgått för hvarje kringvridning. Apparaten nyttjas
af personer, som lida af fettbildning, gikt m. m.
R. T-dt.*

Ergotætia abortans. Se Mjöldryga.

Ergotin (af fr. ergot, mjöldryga), kem., med.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 15:59:22 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free