- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
767-768

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ericsson John

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denna sak och utverkade därjämte 1827 E:s
utnämning till kapten vid Fältjägarkåren, en titel,
som E. efter sitt afsked ur krigstjänsten lär
framför andra ha föredragit. Snart nog blef han
delegare i Braithwaites maskinverkstad och
framträdde med andra viktiga uppfinningar, som vunno
framgång. Sålunda fick han under sin vistelse
i England patent å en ångpanna med tuber, vid
hvilken draget erhålles medelst fläkt, och han
tillämpade denna uppfinning vid ångvagnen.
Därigenom blef det möjligt att uppdrifva dennes hastighet
långt utöfver hvad förut ansetts möjligt. Vid den
täflan mellan de olika ångvagnarna, hvilken
direktionen för Liverpool-Manchester-järnbanan lät
anställa i okt. 1829, visade sig E:s ångvagn, "the
Novelty", under flera dagars färd vara den snabbaste
af alla. Men den sista täflingsdagen gick
ångpannan sönder, hvarför uppfinnaren gick miste om
priset, hvilket i stället tillföll den berömde engelske
ingenjören Stephenson. E. tillämpade då sin nya
ångpanna vid sprutan och blef därigenom uppfinnare
af ångsprutan, hvilken sedermera vunnit så vidsträckt
användning. Vidare uppfann han i England
ytkondensorn, djuplodet, en länkrörelse för omkastning
af sliden i ångmaskinen, varmluftsmaskinen och
propellern. Af dessa är i synnerhet propellerns
uppfinning af stor betydelse. E. byggde en liten
ångbåt, vid hvilken det nya fortskaffningsmedlet
nyttjades; men engelska amiralitetet uttalade sig mot
detsamma, oaktadt försöken ingalunda utfallit
otillfredsställande. Men fastän de förnämsta
auktoriteterna i England förnekade propellerns
användbarhet, förlorade E. icke modet. Uppmuntrad af
amerikanske konsuln i Liverpool, Francis Ogden,
att i Nord-Amerikas förenta stater söka ett
rättvisare omdöme öfver sin stora uppfinning, afreste
E. 1839 till Amerika, där han till sin död var
bosatt i New York. Efter ankomsten till Amerika
trädde E. i nära förbindelse med C. H. Delamaters
mekaniska verkstad i New York, ett samarbete, som
varade öfver 50 år. E. blef 1848 naturaliserad
amerikansk medborgare. - Det lyckades E. att få
sin propeller använd på en stor amerikansk
ångfregatt, "Princeton", som blef färdig 1843. Detta
försök lyckades fullständigt. Vid täflan 20 okt.
nämnda år mellan det nya fartyget och det såsom
det bästa dittills ansedda af ånga drifna skepp,
hjulångfartyget "Great western", vann det förra
en lysande seger, och propellern har sedan den
dagen med rätta betraktats såsom en bland de
viktigaste uppfinningar i alla tider. Visserligen gifves
det flera personer utom E., hvilka kommit på den
tanken att genom en skrufapparat framdrifva fartyg;
men E. är otvifvelaktigt den förste, som fullständigt
lyckats att praktiskt tillgodogöra den. Det snille
han därvid utvecklat och de hinder han förstått
öfvervinna berättiga honom till det förnämsta
rummet bland propellerns upphofsmän. E:s idé att
använda komprimerad luft för öfverförande af kraft
till maskindrift på långa afstånd och samtidigt
åstadkommande af ventilation upptogs senare med
stor framgång vid de stora alptunnlarnas borrning.

En uppfinning, med hvilken E. redan under
vistelsen i England varit sysselsatt, tog efter
flyttningen till Amerika hans uppmärksamhet i
förnyadt anspråk: det var varmluftsmaskinen. 1833
hade han i London förevisat sin första
varmluftsmaskin, som väckte ett mycket stort uppseende. Det
var i själfva verket en ny och sinnrik idé att med
användande af luft, i stället för ånga, erhålla
drifkraft. Det dröjde dock flera år, innan E. i större
skala tillämpade sin uppfinning. Detta skedde
nämligen först 1852, då ett i New York byggdt stort
fartyg försågs med varmluftsmaskin. Denna, som i
storlek öfverträffade alla dittills utförda maskiner
för fartygs framdrifvande, var af utmärkt sinnrik
konstruktion och ansågs af många såsom E:s
mästerstycke. De glänsande förhoppningar, som till en
början fästes vid densamma, ha likväl icke gått
i fullbordan. Varmluftsmaskinen har nämligen visat
sig lämplig endast vid de tillfällen, då blott en
ringa drifkraft fordras.

Den af E:s uppfinningar, som mer än någon annan
gjort hans namn världsbekant, är det slag af
pansarskepp, hvilket kallas monitorer. Dessa krigsfartyg
framträdde under förhållanden, som gåfvo dem
världshistorisk betydelse; och inom den praktiska
mekanikens område torde det näppeligen gifvas
någon annan uppfinning, som strax efter sin
fulländning utöfvat ett så afgörande inflytande på ett lands
försvarsförmåga. Redan 26 sept. 1854 hade E.
tillsändt Napoleon III ritningar till ett nytt slags
krigsfartyg, med pansarbeklädnad och kupol; men
fastän den franske kejsaren prisade idén, gjorde
han icke något för att bringa den till utförande.
Det dröjde åtta år, innan uppfinnaren fick
tillfälle att bringa förslaget till verkställighet. När
inbördeskriget utbröt i Nord-Amerika, skyndade
sydstaterna att pansarkläda ett krigsfartyg, och de
hade redan detta färdigt, innan nordstaterna hade
något enda fartyg, som kunde mäta sig med en dylik
ramm. Men sedan kongressen i aug. 1861 anvisat
medel för byggandet af sådana fartyg och på grund
däraf en inbjudning till täflan blifvit utfärdad,
inlämnade E. en modell jämte ritningar och beskrifningar
till sin monitor, ett fartyg af alldeles olika
konstruktion mot hvad man dittills sett (se vidare
Monitor). Det är icke förvånande, att förslaget att
bygga fartyg af så egendomlig konstruktion och med
så många fullkomligt nya detaljer väckte
fackmännens misstroende. Hade icke E. med synnerlig
energi försvarat sina idéer, och hade han icke varit
understödd af två framstående amerikanska
kapitalister, så hade utan tvifvel icke någon monitor
blifvit byggd. Nu medgafs visserligen, att ett sådant
fartyg skulle på försök få byggas, men under mycket
betungande villkor. Redan 6 mars 1862 låg den
första monitorn färdig att utlöpa till sjöss, och det
dröjde icke länge, innan dess duglighet sattes på
ett afgörande prof. Sydstaternas pansarklädda
ångfartyg "Merrimac" besegrade ett par dagar
därefter, på Hampton roads, en nordamerikansk liten
flotta och skulle otvifvelaktigt ha tillintetgjort den,
om icke det infallande mörkret föranledt
uppskof. Underrättelsen om nederlaget spriddes hastigt
med telegrafen öfver nordstaterna och väckte allmän
bestörtning. Icke blott träfartygen, utan äfven
kuststäderna tycktes prisgifna åt segraren. Då
uppträdde monitorn som räddare. 9 mars 1862 stod
på Hamptons redd den minnesvärda striden mellan
"Monitor" och "Merrimac", hvilken strid efter
tre timmar slutade med "Merrimacs" flykt.
Nordstaternas flotta var räddad, och E:s snillrika
uppfinning vann ändtligen förtjänt erkännande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:44:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbg/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free