- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
813-814

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eriometer - Eriomys - Eriophorum - Eripuit coelo fulmen sceptrumque tyrannis - Eris - Erisai - Eristalis - Eristik - Erisäpple - Erith - Eritrea (Erythræa)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ullmätare, redskap för mätande af ullens
finhet. Den bästa eriometern är konstruerad af
engelsmannen Dollond och består af ett mikroskop, som
framför objektivlinsen eger en diametralt itudelad
konkavlins, hvars ena halfva är förskjutbar. När
båda halfvorna äro rätt sammanställda, synes bilden
af det vinkelrätt mot delningslinjen utspända
ullhåret sammanhängande; men när den ena halfvan
föres åt sidan, blir bilden af delad. Medelst en
fin skruf skjuter man denna linshalfva så långt,
att högra kanten af den rörliga bilden inträffar i
rak linje med vänstra kanten af den stillastående,
och afläser å en nonie förflyttningens storlek,
hvilken motsvarar ullbildens bredd. Hvarje del
af nonien är 1/200 eng. tum; men då förstoringen
är 50-faldig, motsvarar detta 1/10000 eng. tum
eller 0,00254 mm. och kallas 1 grad Dollond,
örkort. 1°D. - Andra ullmätningsmetoder äro
uppfunna af Daubeton, Skiadan, Grawert, Voigtländer,
Köhler, Young och Pilgram. Endast för vetenskapliga
undersökningar begagnas eriometern; i praktiken måste
det obeväpnade ögat bestämma ullens finhetsgrad,
och det kräfves stor öfning att uppnå säkerhet däri.
G. A. W.

Eriomys, zool. Se Harmössen.

Eriophorum L., Ängsull, bot., växtsläkte af
halfgräsens (Cyperaceæ) familj, är allmänt bekant
för sina ax, hvilka vid tiden för fruktens mognad äro
försedda med en lång ludd, som liknar bomull. Denna
ludd utgöres af kalkborsten (den till borst reducerade
blomkalken), hvilka efter blomningen starkt förlänga
sig och sålunda tjäna till att med vindens hjälp
sprida de små nötterna. I Sverige förekomma 8
arter, af hvilka E. angustifolium (se fig.) och
E. vaginatum äro de vanligaste. "Ullen" har förr
af fattigt folk allmänt begagnats till stoppning i
sängkläder o. d. Baststrängarna i bladen och stråna
af E. finnas ofta bevarade i torfmossarna; af denna
torffiber beredas gröfre väfnader af olika
slag, såsom hästtäcken m. m.; blandad med ull kan
den väfvas till kläde. S. A. (G. L-m.)
Eriophorum angustifolium. 1 stråets öfre hälft med
ax i blom; 2 ax i frukt; 3 nöt med fullvuxen ludd;
4 nöt med afskuren ludd (8 ggr nat. storl.).

Eripuit coelo fulmen sceptrumque tyrannis
[-selö-], lat., "han ryckte blixten ifrån himlen
och spiran från tyrannerna", en hexameter, hvarmed
d’Alembert hälsade B. Franklin i Franska akad. Versen
lär vara författad af Fried. von der Trenck.

Eris (grek. "Eoi>, motsv. rom. Discordia), grek.
myt
., tvedräktens gudinna, enligt Hesiodos dotter
af Natten och moder till strid, mord, vedermöda,
hunger, lögn, mened o. s. v. Hon är, säger
Homeros, i början helt liten, men växer hastigt,
så att hon med hufvudet når upp till himlen. Såsom
krigsguden Ares’ trogna följeslagarinna och syster
dväljes hon gärna i stridens vimmel, där hon har
sin lust åt blodbadet och jämmern. Sagan om det
ödesdigra split, hvilket hon vid Peleus’ och Thetis’
bröllop uppväckte mellan gudinnorna (se Paris)
genom att i bröllopssalen inkasta ett gyllene äpple
med påskriften "till den skönaste", torde vara af
senare ursprung. Däraf uttrycket erisäpple.
illustration placeholder
Eris. Efter en antik vasmålning.

A. M. A.

Erisai, armeniska namnet på Erzingan (se d. o.).

Eristalis, zool. Se Slamfluga.

Eristik (af grek. eris, tvist), konsten att
kämpa med logikens vapen. - Eristiker,
utöfvare af denna konst. Särskildt kallades i
forntiden megarikerna (se d. o.) eristiker.
S-e.

Erisäpple, tvistefrö. Se Eris.

Erith [Vorith], stad i engelska grefsk. Kent,
på högra stranden af Thames, 25 km. nedanför
Londonbron, 7 km. ö. om Woolwich. 25,296
inv. (1901). Alfred institute för ålderstigna
matroser, gevärsfabrik. Sommarvistelseort för
Londonbor.

Eritrea (Erythræa), italiensk koloni i Afrika
n. och ö. om Abessinien, vid Röda hafvet, omfattar
kuststräckan från Ras Kasar (18° 2’ n. br.) till Ras
Dumeira (12° 42’ n. br., vid gränsen till det franska
Obok) med i Röda hafvet utanför belägna öar samt det
innanför belägna landet till Abessiniens gräns. Enligt
en med England 1891 aftalad demarkationslinje gick
gränsen från mynningen af Jubafloden längs denna till
6° n. br., följde därefter denna breddgrad till 35°
ö. lgd, hvarefter den gick rakt norrut till floden
Rahat och sedan mot n. ö. i en oregelbunden linje till
Ras Kasar. Hela Abessinien blef således en enklav i
det italienska området. Denna gräns har nu icke någon
betydelse, enär Abessinien efter sin seger öfver
italienarna (1896) trängt dem tillbaka och sprängt
deras kolonialvälde i två från hvarandra skilda
stycken: det nuv. E. och italienska Somalilandet
(ang. det senare se Somali). Det anses omfatta
229,000 kvkm., med en till stor del nomadiserande
befolkning af omkr. 450,000 pers. Själfva kolonien
E. omfattar 110,000 kvkm. med en folkmängd (1905)
af nära 330,000 infödingar och 3,950 européer,
däraf 2,333 italienare. – Bakom den med sparsam
vegetation beklädda smala kustremsan vid Röda
hafvet uppstiger en lägre terrass, på hvilken ligga
enstaka vulkankäglor. Hela området ända till det
abessinska höglandet (Samhara) är hett, vatten- och
vegetationsfattigt och endast svagt befolkadt. På
det 2,000–2,250 m. höga höglandet kring Asmara,
Godofelassi och Gura finnas däremot goda betesmarker
och i floddalarna fruktbar jord. Klimatet är
utomordentligt hett: Massaua har en årsmedeltemperatur
af 30,3°, regnbristen är stor (i Assab falla blott
61 mm. årligen, i Massaua 222 mm.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:28:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free