- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
843-844

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ersson, Erik, i Vallsta - Ersta - Erstavik - Ersättningsanordning - Ersättningstal - Ersättningstrupper - Ertappningspenningar - Ertemark - Erthal, Friedrich Karl Joseph - Erthal, Franz Ludwig - Ertholmene - Ertog - Erudition - Eruption - Eruptionsmetamorfos - Eruptionsstadium - Eruptiv - Ervalenta - Ervalla - Erva santo - Erwin - Ervum - Erycina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skrifvelseförslaget rörande Sveriges och Norges ömsesidiga
förhållanden samt fick ståndet med sig, ehuru han
mötte motstånd från flera inflytelserika ledamöter,
däribland Nils Larsson i Tullus. Som ledamot
af unionskommittén delade han de öfrige svenske
ledamöternas öfvertygelse om nödvändigheten att
införa ett unionsparlament. I grundskattekommittén
förenade han sig med pluraliteten om förslagen, att
kronotionden skulle bibehållas orubbad och att af
den hemmanet åliggande räntan endast det belopp finge
aflösas, hvarmed räntan i förening med kronotionden
öfverstege 1/2 proc. af det åsatta taxeringsvärdet.

T–s.

Ersta, egendom, tillhörig Svenska
diakoniss-sällskapet och belägen i södra utkanten af
Stockholm, vid slutet af Katarina östra kyrkogata,
består af Stora och Lilla Ersta med en sammanlagd
areal af 25,537 kvm. (däraf 2,043 kvm. ofria) och ett
taxeringsvärde (1906) af 504,400 kr. Stora E., med
en storartad utsikt öfver hufvudstaden och inloppet
från saltsjösidan, var förr en s. k. malmgård,
men är sedan 1864 säte för diakonissanstalten (jfr
Diakonissa). Lilla E. inköptes för diakonissanstaltens
räkning 1872. Där funnos förr räddningshem och
barnhem, men nu (1907) bygges där ett nytt sjukhus.

Erstavik. 1. F. d. kapellförsamling i Stockholms län,
Svartlösa härad, som uppgått i Nacka församling.

2. Egendom i Nacka socken, vid Erstaviken. 7 mtl med
underlydande (däraf 1 mtl inom Tyresö socken). Areal
2,307 har, däraf 246 har åker. Taxeringsvärde 286,100
kr. (1906), däraf 29,100 kr. för annan fastighet
än jordbruksfastighet. Under Karl Knutssons tid
egdes E. af riddaren och riksrådet Otto Ulfsson
(Björnram) samt något senare af Södermanlands lagman
Peder Ragvaldsson (Fargalt), tillhörde sedan flera
släkter och kom på 1700-talet till grosshandlaren
Herman Petersen, hvilken 1765 gjorde godset
(jämte det s. k. Petersenska huset i Stockholm,
Lilla Nygatan 2, samt motliggande Lilla Nygatan 9,
tills. tax. till 508,500 kr.) till fideikommiss
inom sin ätt. Den nuv. innehafvaren är kaptenen vid
k. flottan A. H. af Petersens. 1891 afsöndrades från
fideikommisset hemmanen Neglinge och Skogsö (2 mtl)
i Nacka socken samt Algö (1/2 mtl) i Tyresö socken,
900 har, och såldes till bankdirektören K. Wallenberg
för villasamhället Saltsjöbaden. Köpeskillingen,
250,000 kr., utgör fideikommisskapital. Den ryska
flottans folk hemsökte 1719 äfven E. och brände flera
dess gårdar, men när de därifrån fortsatte norr ut,
blefvo de vid Baggensstäket (se d. o.) tillbakaslagna
af v. Dahlheim och R. Fuchs. Till minne däraf restes
1905 ett monument vid Skogsö.

Ersättningsanordning, förv. Se Förskott.

Ersättningstal, landtbr. Se Fodermedel.

Ersättningstrupper, krigsv., detsamma som
depåtrupper. Se Depå.

Ertappningspenningar, belöning till den, som
fasttager och på behörigt ställe aflämnar förrymd
fästningsfånge, rannsakningsfånge eller fånge, dömd
till tvångsarbete enl. lagen 12 juni 1885. Belöningen
utgår med 10 kr. (k. kung. 23 nov. 1841 och 7
aug. 1843 samt nåd. bref 31 dec. 1887).

Ertemark. Se Ärtemark.

Erthal. 1. Friedrich Karl Joseph,
friherre von E</sp>., kurfurste och ärkebiskop af Mainz,
f. 1719 i Mainz, d. 1802 i Aschaffenburg, valdes
1774 – efter att förut ha beklädt en rad andliga
ämbeten – enhälligt till kurfurste och ärkebiskop
af Mainz samt blef kort därpå äfven furstbiskop af
Worms. Efter ett par års reaktionär regering ombytte
han plötsligt styrelsegrundsatser och genomförde
omfattande reformer på både det politiska och det
kyrkliga området. Från 1785 intog E. en betydande
plats i det mot kejsarmaktens öfvergrepp riktade
tyska Fursteförbundet. De franske emigranterna funno
hos honom vänligt mottagande och understöd, hvarför
också fransmännen besatte Mainz (1792), och kurfursten
måste fly.

2. Franz Ludwig, friherre von E., den föregåendes
broder, furstbiskop af Würzburg och Bamberg, f. 1730
i Lohr, d. 1795 i Würzburg, blef 1763 president i
stiftet Wurzburgs världsliga regering och valdes 1779
till furstbiskop af Würzburg och Bamberg. Som sådan
utöfvade han i sina stift en synnerligen upplyst
och resultatrik reformverksamhet. Jfr Leitschuh,
"Franz Ludwig von E. Ein charakterbild" (1894).

Ertholmene. Se Kristiansö.

Ertog. Se Örtug.

Erudition (lat.eruditio), lärd bildning, lärdom.

Eruption (lat. eruptio, utbrott), geol., ett mer
eller mindre våldsamt framträngande ur någon öppning i
jordskorpan af i eller under denna inneslutna ämnen,
t. ex. af lava, vulkanisk aska, slam, varmt vatten
eller ånga. Jfr Vulkan.

Eruptionsmetamorfos, geol. Se Metamorfism.

Eruptionsstadium, med., kallas det stadium af en
infektionssjukdom, under hvilket de första symtomen
framträda: allmänt illamående, feber, utslag på
kroppen o. s. v.

J. E. J–n.

Eruptiv (se Eruption), uppkommen eller
bildad genom eruption. – Eruptiva bergarter, sådana
som i smält tillstånd framträngt från jordens inre
delar. – Eruptivbreccior. Se Breccia. Jfr Berg-art.

E. E.

Ervalenta. Se Revalenta.

Ervalla, socken i Örebro län, Fellingsbro härad. 7,013
har. 1,639 inv. (1906). Annex till Näsby, Västerås
stift, Fellingsbro kontrakt.

Erva santo, bot. farm. Se Baccharis.

Erwin, kallad Erwin von Steinbach, tysk arkitekt,
d. 1318 i Strassburg, studerade den gotiska
byggnadskonsten i Frankrike och blef skaparen af den
världsberömda västfasaden till Strassburgs münster,
hvilket arbete han skall ha börjat 1277. Om hans
härkomst och verksamhet känner man emellertid endast
obetydligt med full historisk visshet. Man tror,
att E. hade tre söner, af hvilka en efter faderns
plan byggde klosterkyrkan i Niederhasslach. De två
andra hette båda Johannes E. och voro verkmästare
vid münstern. Den ene af dessa kallades Winlin
(Erwinlein, "den lille E."). Den s. k. Sabina von
Steinbach,
som uppgifves ha varit dotter till E. samt
bildhuggarinna, är en fullkomligt mytisk person.

Ervum Tourn., bot., farm. Se Lens och Vicia

Erycina, lat., "den erycinska", binamn till gudinnan
Venus, som kallades så efter det sicilianska berget Eryx,
på hvilket ett praktfullt tempel var uppfördt åt henne.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free