Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Escher, Johann Heinrich Alfred - Escherny, François Louis d´ - Escher von det Linth - Eschke, Wilhelm Benjamin Hermann - Eschraf - Eschricht, Daniel Frederik - Eschrichtius robustus - Esch-scham - Eschscholtz, Johann Friedrich - Eschscholtzia - Eschstruth, Nataly von - Eschwege - Eschweiler - Esclavelles - Escobar y Mendoza
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kantonens politik till 1868, då det
demokratiska partiet besegrade hans parti
och genomdref en författningsändring. - Ett
monument öfver E. restes 1889 på Bahnhofplatz i
Zürich. Jfr biografi öfver E. (af W. Oechsli)
i "Allgem. deutsche biographie", bd XLVIII.
V. S-g.
Escherny [-ni’], François Louis d’, grefve, schweizisk
skriftställare, f. 1733 i Neuchâtel, d. 1815, var
nära vän till J. J. Rousseau. E:s hufvudarbete är
Le moi humain, ou de l’égoisme et de la vertu (1791).
Escher von der Linth [-fann-]. Se Escher l och 3.
Eschke, Wilhelm Benjamin Hermann, tysk landskaps-
och marinmålare, f. 1823, d. 1900, lärjunge af Krause
i Berlin och Le Poittevin i Paris, lefde i Berlin,
där han var mycket eftersökt som lärare. E. valde
ofta sina motiv från de nordiska hafskusterna (Ön
Neuwerk vid Elbemynningen, Storm på öppna sjön,
Blå grottan på Capri m. m.). Representerad
i Nationalgalleriet. - Hans son Richard
E. (f. 1859) är landskaps- och marinmålare.
G-g N.
Eschraf. Se Uessan.
Eschricht, Daniel Frederik, dansk naturforskare,
f. 1798 i Köpenhamn, d. 1863, blef 1829 lektor och
1836 professor i fysiologi och anatomi vid Köpenhamns
universitet. E. hade ett aktadt namn som fysiolog
och i synnerhet som jämförande anatom. Han var
äfven en utmärkt lärare, som i hög grad förstod att
göra sin vetenskap tilldragande för alla klasser
af åhörare. Han skref Haandbog i physiologien
(1834-41; omarb. 1851), Tolv foredrag över læren
om livet (1850; "Det physiska lifvet, framstäldt i
populära föreläsningar", 1858), Folkelige foredrag
(1855-59) och en afhandling om Kaspar Hauser
(1858), i hvilken han sökte visa, att Hauser var en
idiot. I "Det k. danske videnskabernes selskabs"
handlingar offentliggjorde han delvis grundläggande
undersökningar om hvalarna (8 afh., 1843-62) och om
salperna (1841). E. Ebg.
Eschrichtius robustus, zool. Se Fenhvalar.
Esch-scham, arabiska namnet på Damaskus och Syrien.
Eschscholtz, Johann Friedrich, rysk naturforskare
och resande, f. 1793, d. 1831 som professor i Dorpat,
medföljde som skeppsläkare Otto v. Kotzebue på dennes
upptäcktsresor 1815-18 och 1823-26. Utom beskrifningar
öfver sina resor och entomologiska skrifter utgaf
han System der akalephen (1829) och Zoologischer
atlas (1829-33). Chamisso uppkallade växtsläktet
Eschscholtzia (se d. o.) efter honom.
Eschscholtzia Cham., bot., växtsläkte af
fam. Papaveraceæ. Släktets mest utmärkande
kännetecken är, att foderbladen sammanhänga och
i form af en mössa affalla från den utvidgade
blombottnen. Dit höra 10 arter - alla från Kalifornien
-, glatta, blåaktiga örter med mångflikiga blad
och gula, långskaftade blommor. E. californica
(se fig.) Cham., ljussläckarväxten (med
varieteterna alba, rosea m. fl.), är en
välbekant, enårig trädgårdsväxt. Mindre ofta
odlas E. crocea, E. maritima och E. tenuifolia.
Ldt. (G. L-m.)
Eschstruth, Nataly von, tysk romanförfattarinna,
f. 1860 i Hofgeismar (Hessen-Nassau), utgaf noveller
och dikter redan vid 14 års ålder, försökte
sig äfven med dramer och började vid midten af
1880-talet blifva allmännare känd, så att hennes
romaner och berättelser, hvilka alla tillhöra
förströelselitteraturen, snart blefvo en omtyckt
läsning. Hon trädde 1890 i äktenskap med en officer,
F. von Knobelsdorff-Brenkenhoff, d. 1903, men har
fortfarit att författa under sitt flicknamn. Omkr. ett
40-tal af hennes arbeten har öfversatts till
svenska. (F. n. är under utgifning ett urval af hennes
romaner). Bland dem må nämnas Gänseliesel (1886,
"Gåslisa", 1891; 2:a uppl. 1901), Polnisch blut (1887,
"Polskt blod", 1889; 2:a uppl. 1904), Hofluft (1889,
"Hofluft", 1891; 2:a uppl. 1903), Der mühlenprinz
(1891; "Mjölnarpricsen", 1892) och Comödie! (1892;
"Komedi", s. å.). Utom i många uppl. af de särskilda
verken föreligga hennes arbeten i Gesammelte werke
(1899 ff.) och Illustrierte romane und novellen
(1899 ff.).
 |
| Eschscholtzia californica. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
