Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 893-894 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eskilsson, Peter - Eskilstorp - Eskilstuna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

motiv, det område, som han sedermera med framgång
och förkärlek odlade. 1866 blef han Akademiens
agré. 1867 inköpte staten hans Målare på studieresa
(Nationalmuseum) samt 1868 Kägelspelet hos Faggens
(nu i Lunds museum). Under de följande åren målade han
åtskilliga smärre genrestycken (Episod af ett bröllop,
1870, samt Bellmans-motiv). — E:s konstnärliga
fantasi rör sig inom ett begränsadt område, och ej
ens på detta visar han någon synnerlig skärpa eller
originalitet i uppfattningen. Hans bristfälliga
underbyggnad och sent påbörjade studier hindrade
honom att blifva en säker tecknare; som färgkonstnär
sluter han sig till den samtida Düsseldorfskolan.
Upk. (G-g N.)

Eskilstorp, socken i Malmöhus län, Oxie härad. 780
har. 333 inv. (1906). Annex till Gässie, Lunds stift,
Oxie kontrakt.

Eskilstuna, stapelstad i Södermanlands län,
belägen på ömse sidor om den genom kanaler segelbara
Eskilstuna-ån, 7,5 km. från dess utlopp i Mälarfjärden
Blacken. Genom Oxelösund—Flen—Västmanlands samt Norra
Södermanlands järnvägar står staden i förbindelse
med statens järnvägsnät. Under seglationstiden har
staden regelbunden ångbåtsförbindelse med Stockholm. —
E:s område är ovanligt stort, 8,573 har, hvaraf
stadsplanen (se fig., sp. 895—896), på senare tid
betydligt utvidgad, upptager omkr. 521 har. Utom
stadsplanen belägen jord är

Eskilstuna vapen.

satt till 65 7/8 mtl. Taxeringsvärdet å all fast
egendom uppgick 1906 till 31,470,700 kr., däraf
2,163,800 kr. för jordbruksfastighet. Invånarantalet
utgjorde 31 dec. 1906 26,841, nämligen i Eskilstuna
församling 13,354, i Klosters 4,885 och i Fors
8,602. — E. bestod förr af den ö. om ån belägna Gamla
staden samt de på västra sidan liggande Nystaden och
Fristaden. Den sistnämnda uppstod 1771, då arbetare
i järn, stål och metaller fingo rättighet att där
nedsätta sig och idka sin handtering, fria från
kronoutskylder, tull och accis, mot skyldighet att
ha verkstad i hvarje gård. Genom k. regl. 2 mars
1833 förenades Gamla staden och Fristaden till ett
samhälle med lika fri- och rättigheter under gemensam
benämning Eskilstuna fristad. Sedermera tillkom
en ny stadsdel genom bebyggande af därtill genom
k. br. 28 aug. 1829, 22 jan. 1831 och 10 maj 1861 från
Eskilstuna kungsladugård afsöndrad mark, belägen å
samma sida om ån som Gamla staden, men mera i n. 1867
omreglerades staden, i det att Nystaden och Fristaden
sammanslogos till en stadsdel, Väster, samt af
Gamla staden och f. d. kungsladugårdsmarken bildades
stadsdelarna Norr och Söder. Benämningen Eskilstuna
fristad bortföll 1879, då nytt reglemente för "staden
Eskilstuna" utfärdades. Fristadsprivilegierna
hade dessförinnan småningom upphört; 1863 års
riksdag borttog det sist kvarvarande: befrielsen
från mantalspenningars erläggande. — Stadens område
utgjorde vid denna tid endast 167 har. Till följd af
detta begränsade utrymme samt behofvet af billiga
bostäder för den växande arbetarbefolkningen
började byggnadsverksamheten snart nog söka
sig utom stadsområdet; och efter hand uppväxte
invid stadens gräns i Fors och Klosters socknar
betydande arbetarsamhällen, bl. a. Nyfors
municipalsamhälle. Detta samhälle, skildt från E. i
n. af Oxelösundsbanan, hade en areal af 84,6 har
och tillväxte snabbt samt hade 1905 6,525 inv. 3
aug. 1906 förordnade K. M:t, att nämnda socknar,
inberäknadt Nyfors samhälle, skulle med 1907 års
ingång i kommunalt, administrativt och judiciellt
hänseende förenas med E., som därmed erhöll sitt
nuv. stora område samt en ny stadsdel, Nyfors. —
E. är i allmänhet regelbundet anlagdt samt bebyggdt
med dels trä-, dels stenhus, däraf flera prydliga
privatbyggnader. Öfver ån leda inom den egentliga
staden tre körbroar (Rådhusbron, Nybron och en bro vid
slussen) samt en järnvägsbro. Torgen äro f. n. två,
Rådhustorget å Söder och Rinmanstorg (som från 1907
återtager sitt forna namn Fristadstorget) å Väster. På
det senare finnes en minnesvård öfver Sven Rinman
(d. 1792 såsom direktör öfver "Fristaden"); vid
detsamma ligger

Eskilstuna stadshus. Minnesvården öfver S. Rinman står midt framför hufvudingången, men har genom bildens perspektiv förskjutits.)

det prydliga, 1897 fullbordade Stadshuset
(se fig.), inrymmande lokaler för magistrat,
rådhusrätt, stadsfullmäktige, stadens tjänstemän
m. fl., polis- och brandstationer, telegraf- och
banklokaler samt hotell. Vid Rådhustorget ligga
gamla rådhuset och kronohäktet (uppförda i en byggnad
1849—51). Inom staden ligga äfven Karl Gustafs stads
gevärsfaktori, ett länslasarett, två epidemisjukhus
och ett tingshus. På båda sidor om ån finnas vackra
planteringar, bland hvilka särskildt märkes den på
åns östra sida belägna stadsträdgården. — Af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>