Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 903-904 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eskimåer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i synnerhet om det börjat ruttna.

Fig. 3. Slädfärd efter eskimåhundar.

En oumbärlig hjälp har eskimåen vid sin jakt
i sin kajak
(fig. 4 o. 5), en båt, som består af ett skelett af
sammanbundna trästycken, som är öfverdraget med skinn
och med endast en öppning jämt så stor, att roddaren
kan komma ned i den.

Fig. 4. Kajakstomme.

De större båtarna,
de s. k. kvinnobåtarna, "umiak" (fig. 6), äro
förfärdigade enligt samma idé, men odäckade och
erbjuda plats för tio till tolf personer samt användas
vid familjens flyttning.

Fig. 5. Grönländsk kajak.

På vintern förflyttar man
sig med hjälp af hundslädar. Vinterbostäderna
äro af torf, sten och hudar (se fig. 7) och rymma
flera familjer. Dessutom användas äfven snöhus (se
fig. 8).

Fig. 6. Umiak (kvinnobåt).

Den enda luftväxlingen eger rum genom den
låga, långa och djupt liggande gång, som tjänar till
ingång. Längs bakväggen löper en brits, som genom
afbalkningar är delad i flera af delningar. Hvarje
familj har en sådan afdelning, framför hvilken
stengrytan hänger öfver den ständigt brinnande
tranlampan. Luften här inne förpestas dels af de
osande lamporna, dels af kläderna, som jämt hänga
till torkning, samt icke minst genom utdunstningen
från alla de smutsiga invånarna.
Vatten, som vinnes genom smältning af snö, användes
endast till matlagning, aldrig till tvättning. När
tvättning någon gång förekommer, sker den på ett sätt,
som i hög grad bidrager till att förskämma luften. På
våren flyttar man ut i tält, som nästan alltid äro
afsedda för endast en familj.

Fig. 7. Grönländskt vinterhus (vid Godhavn).

De här omtalade
familjesammanslagningarna i ett gemensamt
vinterhus äro öfver hufvud taget de enda
samfundsbildningar eskimåerna ha. Inom en familj
finnes i allmänhet endast en hustru, ehuru det icke är
förbjudet att ha flera. Barnen behandlas synnerligen
väl. Deras antal öfverstiger sällan tre till fyra
i hvarje familj.

Fig. 8. Eskimåiska snöhus.

Alla anledningar till tvist undvikas
sorgfälligt. Religionen betecknas bäst som
schamanism. En viktig roll spelar trollkarlen,
angakoken (se d. o.). Föreställningarna om
lifvet efter döden äro oklara, men den döde får
med sig till andra världen, mannen sin kajak och
fångstredskap, kvinnan sina sydon och barnen sina
leksaker. Eskimåerna på Grönlands västkust äro kristna
och på grund af det långvariga danska inflytandet
civiliserade, med skolundervisning, i många fall
ändrade bostadsförhållanden o. d. Språket är i likhet
med öfriga amerikanska språk "polysyntetiskt",
d. v. s. man uttrycker en sats genom ett ord med
en massa suffix och således i ett ord i stället
för flera. Räkning sker med hjälp af fingrarna;
i allmänhet räknas blott till fem. Antalet eskimåer
på hela det kolossala utbredningsområdet uppskattas
af Rink ej till mer än 36,000. Eskimåerna blefvo
kända för européerna långt före Columbus’ upptäckt
af Amerika, nämligen af de skandinaviske kolonister,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>