- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
913-914

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Esperanto - Espered - Esperöd - Esphult - Espichel, Cabo - Espiegle - Espignol - Espinas, Alfred Victor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gången "afprofvades" af en internationell
församling och befanns öfverträffa de djärfvaste
förväntningar. Kongressens hufvudresultat blef
tillsättandet af en tills vidare provisorisk
språkkommitté med uppgift att revidera de olika
språkens esperantoordböcker samt åstadkomma full
öfverensstämmelse i ordens öfversättning. Den andra
kongressen hölls 1906 i Genève. I denna deltogo
öfver 1,100 esperantister, däraf omkr. 1,000
främlingar, representerande de flesta europeiska
folk och flertalet civiliserade länder i Amerika,
Asien och Afrika. Medan den första kongressen
hufvudsakligen koncentrerat sitt arbete på rent
språkliga frågor, fick den andra sin prägel af de
många fackliga sammanträdena, hvarvid esperanto var
medel, ej mål. Efter Boulogne-kongressen inrättades
i Paris en esperantisk centralbyrå. Där upprättas ett
centralbibliotek af all utkommen esperantolitteratur
samt föres statistik. Af denna framgår, att vid
midten af 1906 antalet föreningar var 394 (däraf
i Frankrike 109, Storbritannien 65, Tyskland 35,
Österrike-Ungern 26, Schweiz 22, Spanien 20, Ryssland
16, Sverige 15, Förenta staterna 14, Holland 7,
Japan 5 och Danmark 2).

1906 var esperanto taget i praktisk användning af
åtskilliga hundratal handelsfirmor i olika länder,
och Englands förnämsta handelsinstitut hade infört
språket såsom officiellt examensämne. Därjämte
var esperanto upptaget som undervisningsämne i
ett 20-tal franska lycéer, och staden Paris hade
genom stadsfullmäktigebeslut infört detsamma på
mellanskolornas schema. En massmotion, undertecknad
af öfver 100 deputerade, har i franska parlamentet
påyrkat esperantos införande i samtliga franska
statens skolor.

S. å. bildades på möte i Stockholm af representanter
från föreningar i olika delar af landet Svenska
esperantoförbundet med månadsskriften "Esperantisten"
som sitt organ.

Esperantospråkets grundläggande dokument äro 1)
grammatik i 16 regler; 2) "universala vortaro"
ordbok omfattande omkr. 3,000 ordstammar, samt 3)
"Ekzercaro", öfningssamling, äfven innehållande en
del syntaktiska anvisningar. Efter att från början
ha varit normen konfirmerades dessa skrifter af
kongressen i Boulogne-sur-mer såsom Fundamento de
esperanto
, hvarvid doktor Zamenhof frånsade sig
all bestämmanderätt öfver språket, som sålunda
öfverlämnats att fritt utveckla sig på denna
grundval. Ordförrådet är sammanställdt enligt
principerna: största möjliga internationalitet, minsta
möjliga antal stamord och inga homonymer. Rotorden
äro dels "fullständigt internationella" ord,
t. ex. hotell, argument, distrikt, figur, form, minut,
sekund, o. s. v. (75 proc. af ordboken), dels "ord
med begränsad internationalitet", d. v. s. gemensamma
för ett större antal språk, t. ex. stammen flam,
flamma, flor, blomma (24 proc.), och dels icke
internationella, men dock af ett flertal européer
kända ord, t. ex. hund, hund, brov, ögonbryn, vost,
svans (l proc.).

Bokstäfverna i esperantoalfabetet äro vokaltecknen:
a, e, i, o, u, och konsonanttecknen: b. c, c, d,
f, g, g, h, h, j, j, k, l, m, n, p, r, s, s,t, u,
v, z. Af dessa uttalas c som ts, c som tj, g som dj,
h som tyskt ch, j som franskt j, s som sj, u som kort
(konsonantiskt) u, z som tonande (lent) s; de öfriga
i enlighet med deras svenska benämning. Tonvikten
ligger i flerstafviga ord på näst sista stafvelsen.

Af grammatikens regler må anföras följande:
Bestämda artikeln är la. obestämd finnes
ej. Substantivet kännetecknas genom ändelsevokalen
o, plur. lägger därtill j, ackusativ tillfogar n,
genitiv bildas med prepositionen de (af), dativ
med al (åt, till). Adjektivet har ändelsen a,
böjes i öfrigt som substantivet och kompareras
med pli (mer), plej (mest). Ordningstal bildas af
kardinaltalen medelst adjektiv-ändelsen: tri 3,
tria tredje. Likaså possessiva pronomina af de
personliga: mi, jag, mia, min. Verbet har enahanda
form i ental och flertal för alla personerna;
presensändelse as, preteritum is, futurum os,
konditionalis us, imperativ-optativ u; infinitiv i
(intet infinitivmärke); aktiva participer för de tre
tiderna på anta, inta, onta; passiva participer på
ata, ita, ota; hjälpverbet esti (att vara) bildar
passiv tillsammans med passivt particip. - Härledda
adverb ändas på e; kompareras som adjektiven. -
Ordbildningen sker, utom genom sammansättning, medelst
6 förstafvelser och 25 ändelser, med hvilkas hjälp
massor af ord kunna härledas ur ett och samma rotord,
ord, till hvilka man alltså själf bär nyckeln, utan
att de behöfva särskildt inläras. Så t. ex. får man
genom förstafvelsen mal- ur varma varm, malvarma
kall, ami älska, malami hata o. s. v.; af arbo träd,
arbaro skog; fajro eld, fajrero gnista; ridi skratta,
ridegi gapskratta, rideti le; rego konung, regino
drottning; instrui undervisa, instruisto lärare,
instruistino lärarinna; tondi klippa, tondilo sax,
tranci skära, trancilo knif; kuiri koka, kuirejo kök,
o. s. v. Af svenska läroböcker i esperanto må nämnas
P. Nylén. "Lärobok med öfningar" (4:e uppl. 1906),
och P. Ahlberg, "Esperanto-svensk ordbok" (1905).
P. Nn.

Espered, socken i Älfsborgs län, Ås härad. 2,887
har. 696 inv. (1906). Annex till Rångedala, Skara
stift, Ås kontrakt.

Esperöd, bränneri i Tranås socken,
Kristianstads län, tillhörande Pressjäst- och
foderämnesfabriks-akt.-bol. i Landskrona, tillverkade
1904-05 185,316 liter råbrännvin till ett värde af
142,357 kr. samt 239,136 kg. pressjäst till ett värde
af 80,303 kr. Arbetsstyrkan utgjorde 12 man.

Esphult, socken i Kristianstads län, Gärds
härad. 3,912 har. 890 inv. (1906). E. bildar med
Linderöd ett regalt pastorat i Lunds stift, Gärds
kontrakt.

Espiche1, Cabo, udde på Portugals kust, utgör
utlöpare af Serra da Arrabida och bildar yttersta
spetsen af den halfö, som skiljer Lissabonviken
från Setúbalviken. Fyr.

Espiègle [-iägl], fr. (af ty. Eulenspiegel. sv.
Ulspegel se d. o.), skalk, gyckelmakare, spefågel, skälmunge. -
Espiéglerie [-gleri], narrstreck, odygd, puts,
skälmstycke.

Espignol [espinjå7!], af fr. espingole, fordom ett
slags musköt med trattformigt vidgad pipa.
Se Kulspruta.

Espinas [-na7], Alfred Victor, fransk filosof,
f. 1844, sedan 1893 professor i nationalekonomi vid
Sorbonne, har gjort sig bemärkt särskildt genom
det uppslag han gifvit till ett vetenskapligt
studium af djurens samhällslif genom sitt arbete
Sociétés animales (1877). Han har därjämte
utgifvit flera skrifter inom filosofiens (La
philosophie expérimentale en Italie
, 1880),
och nationalekonomiens (Histoire des doctrines
économiques
, 1892, Les origines de la technologie,
1897) historia. 1905 vardt han medlem af Institutet.
S-e.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:44:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbg/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free