Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Estland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
949
Estland
950
ner i hafvet, har E:s hela nordkust fått formen
af ett lodrätt stup ("glint"), hvilket når sin
största höjd (60 m.) vid Kunda. Västkusten är
däremot flack samt höjer sig nästan omärkligt
öfver vattnet. Landvinningen framskrider här
jämförelsevis fort; Nuckö, som vid 1800-talets
början ännu var en fullständig ö, sammanhänger nu
med fastlandet genom en flera km. bred landremsa,
hvilken endast vid mycket starka väststormar ibland
öfversvämmas af hafvet. Landets inre är öfversålladt
af en oräknelig mängd väldiga granitblock från den
erratiska perioden. Utom gränssjön Peipus finnas 200
smärre sjöar, om tillsammans 552 kvkm. Af floderna
är den mest betydande Narovafloden, Peipussjöns
aflopp i Finska viken, hvilken genombryter "glint"
med ett 6 m. högt vattenfall. Äfven Jaggowal och
Kegel flyta till Finska viken och bilda betydande
vattenfall. E:s vattenrikaste flod, Kassargen,
utmynnar i Östersjön. Klimatet har öfvervägande
kontinental karaktär med kalla vintrar och heta
somrar; medeltemperaturen är omkr. 4,10° C.,
vid västkusten och på öarna gör sig dock hafvets
utjämnande inflytande märkbart.
E:s materiella utveckling har under det ryska väldet
intill den senaste tiden varit snabb och ostörd af
skadliga rubbningar. Hufvudnäringar äro boskapsskötsel
och jordbruk; det senare bedrifves efter olika system,
å de mindre gårdarna sällan efter treskiftessystemet;
hvete, råg, korn, hafre, foderväxter och framför allt
potatis odlas. Den estländska häststammen, hvilken i
stort omfång förädlats med arabiska afvelsdjur, har
godt rykte om sig. Fisket, i synnerhet af strömming
och ansjovis (kiloströmming) är rikt. Industrien
är i starkt uppsving, de viktigaste fabrikaten
äro bomullsväfnader från den stora fabriken vid
Kränholm (som 1887 tillverkade för 11 mill. rubel
och sysselsätter 5,000 arbetare) och spritvaror {28
mill. rub.); råbrännvinet tillverkas af potatis i
de många brännerierna på landet och förädlas i den
kooperativa spritfabriken i Reval. Vid Kunda ligger
Rysslands största cementfabrik. Landets utrikeshandel
är mest transitohandel och koncentrerad i Reval,
som kan anses såsom Petersburgs vinterhamn; utförseln
utgöres hufvudsakligen af spannmål, sprit, hudar och
mejeriprodukter, införseln af råbomull, maskiner,
manufakturvaror, sydfrukter, sill och salt. Utom
hufvudstaden Reval, som har ung. 70,000 inv. och är
Rysslands femte hamnstad, har E. 4 mindre städer:
Wesenberg, Weissenstein, Baltischport och det mycket
besökta hafs- och gyttjebadet Hapsal. Af järnvägar
ligga inom E. af linjen Baltischport-Petersburg
255,8 km., af linjen Reval-Taps-Dorpat 45,8 km. och
af linjen Reval-Pernau ung. lika stor sträcka.
E. bildar ett guvernement och var intill 1876
med Livland och Kurland förenadt till ett
generalguvernement under en generalguvernör i
Riga. Efter esterupproret 1905 återupprättades
generalguvernementet. I administrativt hänseende
indelas landet i 4 kretsar: Harrien, Jerwen,
Wierland och Wiek, hvilka sammanfalla med
de urgamla estländska landskapen och nu bilda
enheter för rättskipning och förvaltning. Högsta
förvaltningsmyndigheten är guvernören, vid hvars
sida står guvernementsregeringen; under denna sortera
direkte polis- och bondetillsyningsmyndigheterna samt
rekryteringskommissionerna, men öfriga myndigheter,
såsom tull-, domän- och
kameralförvaltningarna och folkskolestyrelsen m. fl. lyda direkte
under vederbörande ministerier. Domstolarna äro
fördelade i tre kategorier, hvar och en bestående
af tre instanser; förhandlingarna föras på ryska,
så att den rättssökande måste medelst tolk göra
sig förstådd af domaren; endast i bonddomstolarna
nyttjas estniska. Hufvudstad är Reval. E:s vapen
är tre blå lejon, stående ofvanför hvarandra från
höger till vänster i en gyllene sköld. Landets
själfstyrelse har under de senare åren betydligt
inskränkts; dess högsta organ är den hvart tredje
år sammanträdande landtdagen, där i Estland besuttna
immatrikulerade adelsmän ha säte och beslutanderätt,
men obesuttna adelsmän endast rådgifvande röst;
äfven ofrälse riddargodsegare ha rösträtt i fråga
om prestanda, men hvarken städer eller bönder ha
säte där, ehuru landtdagen pålägger bondegendomar
och för vissa ändamål (vägbyggnad) äfven städerna
afgifter. Naturaprestationerna (skjutsväsendet
m. m.) hvila uteslutande på allmogen; skatterna från
riddargods och bondgårdar utgå efter antalet "haken"
(motsv. svenska "hemman"). Adeln har riddarhus i
Reval. Städerna ha egen kommunal själfförvaltning,
hvilken (sedan 1891) utöfvas af fullmäktige,
som direkte väljas af fastighetsegare och dem,
som betala näringsskatt. Bönderna förvalta själfva
sina ståndsangelägenheter genom egna organ, men deras
själfständighet är ytterst inskränkt genom uppsikt af
särskilda regeringsämbetsmän ("bondekommissarier"). De
godsegare, hvilkas tjänstfolk begagnar sig af
böndernas kommunalinrättningar, såsom skolor,
fattighus, spannmålsmagasin, bonddomstolar o. s. v.,
deltaga dock ej i utgifterna för dessa. Styrelsen
öfver den evangelisk-lutherska kyrkan utöfvas af
den af ridderskapet valde generalsuperintendenten i
Reval, som är vicepresident i det generalkonsistoriet
i Petersburg underordnade estländska konsistoriet,
hvars preses är en, likaledes af ridderskapet
vald, lekman. Landet är deladt i 8 prosterier:
Allentacken, Öst-Harrien, Väst-Harrien, Jerwen,
Land-Wiek, Strand-Wiek och Insular-Wiek samt
Wierland. Kyrkosocknarnas antal är 47. Prästerna
väljas af riddargodsegarna. Kyrkobyggnad
hvilar som ett realonus på riddargods och
bondgårdar. Grekiskryska bekännelsen inträngde på
baltiskt område under 1840-talet, i Estland särskildt
under 1880-talet, samt räknade 37,817 medlemmar 1897;
den står under ledning af ärkebiskopen i Riga. I
städerna finnas rom. katoliker och judar. Folkskolan
styres af ryska tjänstemän, en folkskoledirektör
och 5 folkskoleinspektörer. Genom att låta de
forna ridderskapsorganen för folkskolestyrelsen,
med "öfverskolkommissionen" i spetsen, de facto
upphöra att funktionera efter russificeringens början
(1886), har ridderskapet velat försöka ett passivt
motstånd mot russificeringen. Hvarje större by har
sin fasta folkskola; ryska språkets införande som
undervisningsspråk har på senare tider i hög grad
minskat skolundervisningens framgång.
Hufvudspråket är estniska; tyska användes af de
bildade klasserna; svenska talas i några trakter
på västkusten och på de flesta öarna utom Dagö, där
svenskarna fullständigt utträngts af esterna. Genom
nitiskt arbete af präster och lärare, några från
Finland, hålles det svenska språket uppe. Utom för
gudstjänsten nödiga böcker (bl. a. den "gamla"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
