- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
957-958

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Estlander, Ernst Henrik - Est modus in rebus - Estniska språker och litteraturen - Estoc - Estocade - Esto mihi - Estompe - Estompera - Estournelles de Constant, Paul Henri Benjamin d´ - Estrad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbeten, bland hvilka må nämnas Studier i äldre
svensk förmynderskapsrätt
(1897,1903) och Om klander
å lösöre enligt äldre svensk rätt
(1900). Han
har ifrigt deltagit i det politiska lifvet och
framträdt vid landtdagarna sedan 1899 såsom en af
laglöshetsregimens mest konsekventa motståndare. Han
förvisades sommaren 1904 till Ryssland, men erhöll
i dec. s. å. tillstånd att återvända. 1907 invaldes
han i landtdagen från Vasa läns södra valkrets.

Est modus in rebus, lat., allt har sina gränser,
det skall vara måtta med allt. Uttrycket är hämtadt
från Horatius’ 1:a satir, v. 106.

Estniska språket och litteraturen. Estniska språket
hör till den "västfinska" eller baltiskfinska grenen
af den finsk-ugriska språkfamiljen och talas af
något öfver 1 mill. människor i Estland och norra
delen af Livland samt nordvästligaste delen af
guv. Pskov. Språkgränsen går från södra ändan af
Peipus västerut med en utvidgning mot s. till staden
Walk och därifrån till Rigabukten, som den träffar i
närheten af Salis. Intressanta, mindre språköar finnas
omkring Ljutsin i guv. Vitebsk och mellan Krasnyj
och Opotjka i guv. Pskov. I nyare tid ha kolonier
utflyttat till södra Ryssland och Kaukasus o. s. v. -
Estniskan står i ung. samma förhållande till finskan
som svenskan till isländskan. Språket har blifvit
mycket afslipadt genom bortfall af en massa obetonade
vokaler och af n i ordslut samt genom sammanfall
och bortblandning af de ursprungliga deklinations-
och konjugationsklasserna. Det innehåller likväl
därjämte många ålderdomliga drag, som finskan
förlorat. - De estniska dialekterna delas ofta i
två hufvudgrupper, den revalestniska, i n. och v.,
och den dorpatestniska is. ö. Särskildt intressanta
äro Werro-dialekten längst i s. och "setukesernas"
dialekt i guv. Pskov. På 1600-talet uppkommo två
estniska litteraturspråk, ett nordligt och ett
sydligt, dorpatestniskt, af hvilka det förra nu är
allenarådande och väl utbildadt, till stor del efter
finskt mönster. - Bästa grammatik är Wiedemann,
"Grammatik der ehstnischen sprache" (1875; dock nu
föråldrad). Vetenskaplig framställning (på finska)
af Yrjö Wichmann, "Muistiinpanoja vironkielen
luennoilta" (1898). Vidlyftig ordbok: Wiedemann,
"Ehstnisch-deutsches wörterbuch" (2:a uppl. 1893).

Estniska litteraturen är af ungt datum. Dess första
bevarade alster, predikningar, psalmböcker o. d.,
härstamma från början af 1600-talet. Omkring
1800-talets början uppstod en folklitteratur med
profant innehåll på vers och prosa, hvars bästa namn
äro O. W. Masing (d. 1832) och grefve P.
Mannteuffel
(d. 1842). Med sitt folkepos Kalevipoeg (se
d. o.; 1857-61) utöfvade Fr. R. Kreutzwald (1803-82)
ett liknande, om ock ej så kraftigt inflytande på sitt
folk som Lönnrot med "Kalevala". Han var därjämte en
lycklig öfversättare af lyrisk poesi. En framstående
lyriker var Koidula (pseudonym för Lydia Jannsen,
d. 1886), hvars fader, tidningsmannen J. W. Jannsen,
var en omtyckt folkskriftställare. Genom dessa
föregångares arbete utbildades estniskan till ett
böjligt och lätthandterligt organ för den poetiska
diktionen, i hvilket afseende den öfverträffar sin
finska syster. Af nutida lyriker må framhållas
Haawa (pseudonym för Anna Haawakiwi), Elise
Aun
, Wilhelmine Ederberg (Helmi), Kaarel Sööt,
bonden Aadu Reinwald, läraren Fr. Kuhlbars,
prästerna J. Bergmann, M. Lipp, M. F. Eisen,
Malm (till börden svensk) och A. H.
Willigerode
. Episka dikter ha skrifvits af Jakob
Tamm
. Novell- och romanförfattare äro J. Pärn,
A. Saal, Aug. Kitzberg, Juhan Liiw och de realistiske
Eduard Wilde och Ernst Peterson. Dramatiker äro
Juhan Kunder och Aug. Kitzberg. F. n. utkomma öfver
20 estniska tidningar, af hvilka fyra dagliga, tre
i Reval ("Päewaleht", "Sönumed" och "Wirulane")
och en i Dorpat ("Postimees"). - Den estniska
folkdiktningen är ofantligt rik och af stor vikt
äfven för kännedomen om den finska folkpoesiens
utveckling. De förnämste nutida samlarna äro F. Hurt
(d. 1906), M. F. Eisen och M. Weske (d. 1890). -
Jfr "Die estnische litteratur von 1855-1900" (i
"Revue orientale", IV, Budapest 1903) och O. Kallas,
"Übersicht über das sammeln estnischer runen"
(i "Finnisch-ugrische forschungen", II, Helsingfors
1902). K. B. w.

Estoc [estå’k], fr. (besläktadt med ty. och
sv. stock), milit., en lång och fin stötvärja, som
hufvudsakligen begagnades i 16:e årh.

Estocade [-käd], fr., värjstöt; äfven närgånget
tiggeri, prejeri.

Esto mihi, lat. ("var mig!"), benämning på söndagen
Quinquagesima (se d. o.) l. Fastlagssöndagen, sjunde
söndagen före påsk, emedan mässan på den dagen började
med ofvannämnda från Ps. 71:3 lånade ord. Söndagen
benämndes äfven Dominica carnisprivii.

Estompe [estå’p]. Se Stomp.

Estompera. Se Stomp.

Estournelles de Constant [estornä’1 de kasta’], Paul
Henri Benjamin d’
, baron, fransk politiker, f. 22
nov. 1852 i La Flèche (dep. Sarthe), har tjänstgjort
vid franska beskickningarna i Holland, England och
Tunisien. 1895 valdes han till deputerad i dep. Sarthe
som republikan "utan epitet" samt har sedan ständigt
omvalts, tills han nov. 1904 invaldes i senaten af
samma dep. Ifrig fredsvän, var han ett af Frankrikes
ombud på första Haagkonferensen 1899 och har särskildt
tagit initiativet till de interparlamentariska
besöken samt organiserade bl. a. de tre nordiska
ländernas folkrepresentanters besök i Frankrike
1904. 1903 grundade han i franska parlamentet
"Groupe parlementaire de l’arbitrage international",
som väsentligt bidragit till skiljedomssakens
främjande och hvars president han ifrån början
varit. Om internationella skiljedomstolens i Haag
första anlitande i praktiken (af Förenta staterna
och Mexico) inlade E. stor förtjänst. Febr. 1907
lade han sig ut för den i Sverige arresterade ryssen
Tjerniak (se denne). S. å. blef han ett af Frankrikes
ombud vid Haagkonferensen. E. har utöfvat en flitig
författarverksamhet i "Revue des deux-mondes" och
"Revue de Paris" samt skrifvit historisk-politiska
arbeten, hvaribland särskildt märkes La politique
française en Tunisie
(1891), som blef prisbelönt
af Franska akad. Se E. Sjöstedt, "d’Estournelles de
Constant" (1904) E. A-t.

Estrad (fr. estrade, eg. väg, gata, af it. strada,
lat. via strata, jämn, banad väg), en upphöjd del af
golfvet i ett boningsrum, t. ex. framför höga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:45 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free