- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
961-962

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Estreicher, Karol Józef Teofil - Estrella, Serra da - Estremadura - Estremeños - Estremoz - Estrid - Estrup, Hektor Frederik Janson - Estrup, Jakob Brönnum Scavenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jurist, men lämnade den juridiska banan. 1862 kallades
han af Wielopolski till Offentl. biblioteket i
Warschau, där han promoverades till filos. doktor
1867. 1868 utnämndes han till bibliotekarie vid
Jagellonska universitetsbiblioteket i Krakau, där
han till allra sista tiden verkat som direktör. E:s
förnämsta verk är Bibliografia polska, ett
monumentalt arbete, hvartill förberedelser börjades
redan 1848. Det utgifves af vet. akad. i Krakau,
är en bredt anlagd, med otrolig flit sammanställd
förteckning öfver samtliga polska tryckalster,
dels i kronologisk, dels i alfabetisk följd,
fr. o. m. 1400-talet till 19:e årh. Hittills äro
20 delar utkomna (den sista 1905). En särskild
afdelning utgör Bibliografia polska XIX stólecia
(1872-81), som jämte flera supplementband behandlar
den polska litteraturen ända fram till 1880. -
Mycket intresserad för dramatisk litteratur, har
E. öfversatt eller bearbetat ett 30-tal dramer samt
skrifvit de polska teatrarnas historia i en mängd
skrifter, sammanfattade under titel Teatra w Polsce
(3 bd, 1873-79). Dessutom har han utgifvit studier
öfver Mickiewicz (1863), W. Pol (1882) och Kraszewski
(1887). Af E:s båda söner är den äldre,
Stanislaw E., professor i tysk rätt, den yngre - Tadeusz
E
. - professor i oorganisk kemi vid universitetet
i Krakau. . A-d J.

Estrella, Serra da (lat. Mons Herminius), bergskedja
i portugisiska prov. Beira, mellan floderna Mondego
och Zezere. Den utgör en västlig fortsättning af det
kastilianska höglandet och sammanhänger genom Serra
de las Mesas med Sierra de Gata i Spanien. Den bildar
en kal, i sina högsta delar (Malhão, 1,993 m.) mer än
halfva året snöbetäckt granitkam, som stupar brant
ned mot Zezeres dal i s., men mot s. v. sakta öfvergår
till den lägre Serra de Louza (1,202 m.). E. är bebodt
af fattiga get- och fårherdar.

Estremadura (af lat. extrema Durii, "Dueros
yttersta land"). 1. Provins i Portugal, omgifven
af Beira, Alemtejo och Atlantiska oceanen. Areal
17,382 kvkm. 1,232,593 inv. (1900), 71 inv. på 1
kvkm. Provinsen delas af floden Tejo i två nästan
lika stora delar, af hvilka den norra är ett
bergland (Montejunto, 666 m., Serra de Cintra, 540
m.) med delvis flack sandkust, södra delen däremot
i allmänhet ett bördigt slättland, som höjer sig
mot gränsen till Alemtejo, hvarifrån en bergskedja
stryker fram mot v., förbi Setúbal, och slutar,
under namnet Serra da Arrabida, i Cabo Espichel, vid
Atlantiska oceanen. Af floderna utmynna i Tejo Zezere,
Sôrraya och Canha samt i Atlantiska oceanen Sado,
Sizandro och Liz. Klimatet är sundt och angenämt,
men landet hemsökes ofta af jordbäfningar. Jordmånen
är på det hela taget fruktbar, men jordbruket står
lågt, och knappt hälften af jorden är odlad. Utom
sädesslag odlas bl. a. oliver, kastanjer och vin,
hvilket till en del är af utmärkt beskaffenhet,
fabriker finnas blott i hufvudstaden. Provinsen
omfattar distrikten Leiria, Lissabon och Santarem. -
2. Landskap i Spanien, består, sedan 1833, af
prov. Badajoz och Cáceres samt gränsar i v. till
Portugal, i n. till Leon, i ö. till Nya Kastilien
och i s. till Andalusien. Areal 41,860 kvkm. 882,410
inv. (1900). Landet är en högslätt, som delas af
floderna Tajo och Guadiana i tre delar och på hvilken
flera sammanhängande eller isolerade bergmassor
höja sig.
N. om Tajo sträcker sig den kastilianska
vattendelaren Sierra de Gredos, Tras la Sierra och
Sierra de Gata. Mellan Tajo och Guadiana utbreder sig
E:s bergsystem, en platå, som består af ett stort
antal mer eller mindre isolerade berg: Sierra da
Guadelupe, de Montanchez, de San Pedro, de San Mamede
m. fl., hvilka skilja E. Alta (öfre E.) från E. Baja
(nedre E.). Landet s. om Guadiana mot Sierra Morena
är dels föga kuperadt, dels slätt. De viktigaste
floderna, utom de nämnda hufvudströmmarna, äro
Tietar, Alagon, Almonte, Salor och Sever, hvilka
flyta till Tajo, samt Ruecas, Gevora, Zújar,
Ortigas, Guadamez, Matachel och Guadajira, hvilka
mynna ut i Guadiana. Klimatet är hett. Somrarna äro
regnfattiga, men under nätterna, som äro kalla,
faller ymnig dagg. Vintrarna äro mildare än på
Kastiliens och Leons högslätter, hvarför stora
fårhjordar från dessa trakter drifvas till E. på
vinterbete. Jordmånen är mycket fruktbar, men stora
sträckor begagnas endast till fårbete, till följd
hvaraf ock landskapet hör till de fattigaste trakterna
i konungariket. Svinafvel idkas i stor skala. På vissa
trakter finnas ansenliga skogar af ek (mest korkek)
och bok. Bergen äro rika på mineral - bly, silfver,
järn och koppar -, men såväl bergsbruk som industri
och handel äro obetydliga. Invånarna (estremeños
l. extremeños) äro ett blandfolk af mozaraber (de af
morerna underkufvade västgoterna) och spanjorer och
utmärka sig genom allvarligt, tyst och gravitetiskt
väsen samt äro godmodiga, ärliga, gästfria och tappra.
(J. F. N.)

Estremeños [-menjas]. Se Estremadura 2.

Estremoz [-mås], stad i portugisiska distriktet
Evora (Alemtejo). 7,857 inv. (1900). Staden, som
har förfallna fästningsverk, är bekant för sina
marmorbrott och för de porösa lerkärl (vattenkylare),
som i stor mängd tillverkas af en där förekommande
röd lera.

Estrid, dansk prinsessa, Sven Tveskäggs och Sigrid
Storrådas dotter, vardt omkr. 1015 gift med Ulf
jarl (d. 1027) och hade med honom sonen Sven,
som senare kallades Sven Estridsön och 1047 vardt
konung i Danmark. Genom honom blef hon stammoder
för den senare konungaätten, hvars manslinje
dog ut 1375 med konung Valdemar Atterdag och
hertig Henrik af Sönderjylland. Hon gifte om sig
1031 med hertig Robert II af Normandie (Robert le
diable), men försköts redan 1032 och återvände till
Danmark. Hon gaf stora skänker till Roskilde domkyrka.
E. Ebg.

Estrup. 1. Hektor Frederik Janson E., dansk
historiker, f. 1794 i Randers, d. 1846, blef
1822 lektor i historia och geografi samt var
1830-37 direktor vid Sorö akademi och sedan 1835
godsegare. E. författade Lærebog i den almindelige
verdenshistorie
(1826; "Lärobok uti allmänna
verldshistorien", 1832 och 1837) samt flera ypperliga
historiska och statsrättsliga afhandlingar, bl. a. Om
trældom i Norden
(1823; prisbelönt), Absalon som helt,
statsmand og biskop
(1826), Tygestrup (1838), Om
livsfæste i Danmark
(1842) och De danske majorater
(1845). Hans samlade skrifter utgåfvos 1851 i 3 bd.
E. Ebg.

2. Jakob Brönnum Scavenius E., den föregåendes son,
dansk statsman, f. 16 apr. 1825 i Sorö, tog 1844
först- och 1847 landtmätarexamen och vardt godsegare,
då han 1846 ärfde herrgården

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free