- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
967-968

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Estsvenskar - Estuarium - Estuna - Esvan - Eszék - Eszergom - Eszerház - Et ab hoste doceri - Etablera - Etablissemang - Établissements de saint Louis - Etacism - Etage - Etageeld - Etagere - Etah - Etalage - Étalon - Etam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samtliga neutrala subst. i plur. antagit ändelsen -ir
(-är), best. form -ina (-äna), samt att ackusativen
i allmänhet intagit nominativens plats såsom
subjekts-(såväl som objekts-)kasus; inom ljudläran
labialiserade vokalers delabialisation, hvarigenom y
och ö öfvergått till i-, e- eller ä-ljud och diftongen
öy (isl. ey) till äi l. ai. Skiljaktigheterna
de särskilda estsvenska dialekterna emellan äro
emellertid rätt stora. Närmast Runömålet stå de
sinsemellan nära förbundna Nuckö- och Ormsömålen,
närmast dessa kommer Dagö- (med Gammalsvenskby-) och
ej, som man på grund af det geografiska läget skulle
vänta, Rågö-Wichterpalmålet; det numera, af finländsk
högsvenska nästan utträngda Nargömålet står, som
sagdt, närmast de finländsk-svenska målen (Nyland). Af
främmande språk har framför allt estniskan påverkat
de estsvenska dialekterna, men äfven tyska, såväl den
"baltiska" tyskan som förr också lågtyska. En del
ryska lånord ha inkommit, dock vanligen genom estnisk
eller tysk förmedling. Högsvenskans inflytande har
sedan långliga tider tillbaka varit afsevärdt och är
i denna generation större än någonsin.

Litt. (allmän): A. Sohlman, "Svenskar i Esthland,
Liffland och det inre af Ryssland" (i "Nord. tidskr.",
1852-53), Russwurm, "Eibofolke" (Reval, 1855),
H. Vendell, "Om saga, sång och språk hos svenskarne
i Estland" (i "Album utg. af Nyländingar" VII,
98-129, 1878) och i "Odalmannen, svensk folkkalender
för Finland" (1881, s. 156-177), O. Andersson,
"Bland Estlands svenskar" (i "Svenska lit. sällsk:s
i Finland Förhandl. o. upps.", 18: 155-177, 1904),
G. Danell, "Om svenskarna i Östersjöprovinserna" (i
"Nord. tidskr." 1907); (språklig): A. O. Freudenthal,
"Upplysningar om Rågö- och Wichterpal-målen" (1875),
H. Vendell, "Laut- und formlehre der schwedischen
mundarten in den kirchspielen Ormsö und Nukkö" (1881),
A. O. Freudenthal och H. Vendell, "Ordbok öfver
estländsk-svenska dialekterna" (1886), O. F. Hultman,
"De östsvenska dialekterna" (i "Finländska bidrag till
svensk språk- och folklifsforskning", s. 113-303,
1894), B. Hesselman, "Stafvelseförlängning
och vokalkvalitet", I (1902), A. Noreen, "Vårt
språk", I, 124 ff. (1903), H. Vendell, "Ordbok
öfver de östsvenska dialekterna’’ (1904 ff.), och
G. Danell, "Nuckömålet", I (i "Sv. landsm.", 1906).
G. D-ll.

Estuarium. Se Æstuarium.

Estuna, socken i Stockholms län, Lyhundra härad. 7,588
har. 1,275 inv. (1906). E. utgör ett konsistoriellt
pastorat i Uppsala stift, Lyhundra kontrakt. -
Kyrkan, af gråsten, består af långhus och ett smalare
kor jämte vapenhus i s. v. och sakristia i n. ö. Då
kyrkans gamla altare 1733 flyttades, anträffades en
pergamentsremsa med latinska inskrifter af innehåll,
att kyrkan och altare 14 dec. 1297 invigts till
martyrerna Lars’, Olofs och Eriks ära. Ofvan
vinden synas spår efter en takkonstruktion
med genomskärning i form af ett träpass samt en
målning, den äldsta kända väggmålningen i Uppland,
föreställande bl. a. Kristi nedtagande från korset.
O. J-e.

Esvan. Se Assuan.

Eszék [äsek]. Se Esseg.

Esztergom [ä’stär-], komitat och stad. Se Gran.

Eszterház [ä’stärhas], by i ungerska komitatet
Ödenburg, nära södra ändan af Neusiedlersjön, med
ett storartadt, men nu förfallet slott, tillhörigt
furstefamiljen Eszterházy och byggdt 1765-69.
K. B. W.

Et ab hoste doceri, lat., äfven af fienden kan man
lära sig något.

Etablera (fr. établir, af lat. stabilire, göra
stadig), inrätta, anlägga, öppna, stifta; etablera
sig
, bosätta sig, sätta hushåll; grundlägga en firma,
öppna en handel, näring e. d., bli sin egen.

Etablissemang, Etablissement (fr. établissement ;
jfr Etablera), inrättning, anstalt för handel, näring
e. d., industriell anstalt (fabrik, verk, bruk);
till härväsendet eller flottan hörande verkstäder,
skolor, magasin o. d.

Établissements de saint Louis [-ma ås sä loi], fr.,
"Ludvig den heliges förordningar", en omkr. 1270
föranstaltad samling af franska rättssedvänjor
(utg. af bl. a. P. Viollet, 1881-86).

Etacism, språkv., det af Erasmus införda uttalet
af den grekiska bokstafven ? (eta) såsom e (ä),
i motsats till den af Reuchlin försvarade åsikten,
enligt hvilken ? uttalades såsom i (liksom
förhållandet är i nygrekiskan). Jfr Itacism.

Etage [etäj], fr. étage (af mlat. stagium, af stare,
stå, vara fast). 1. Våning, hvarje horisontellt
afskild afdelning i en byggnad eller en grupp af
rum, som i ett hus ligga horisontellt bredvid
hvarandra. Den förnämsta våningen i ett större
boningshus kallas bel-étage.

2. Då kasematter, batterier eller skyttegrafvar
ligga bakom och öfver hvarandra, sägas de vara anlagda
en [ä] étage. Eld från dem kallas etageeld eller
eld i våningar. (L. W:son M.)

3. Geol., geologisk formation. Jfr Kritsystemet.

Etageeld. Se Etage 2.

Etagère [-jär], fr. étagère (af étage, våning), bord
eller hylla med flera afsatser, på hvilka uppställas
smärre prydnader (porslinsföremål, konstsaker o. d.);
atenienn.
illustration placeholder
Etagère.


Etah [i7ta]. 1. Distrikt i brittiska Indien,
Nordvästprovinserna, divisionen Agra, omfattar östra
delen af Duab. 4,509 kvkm. 863,719 inv. (1901). -
2. Hufvudstad i nämnda distrikt. 8,796 inv. (1901).

Etalage [-äj], fr. étalage (af étaler, lägga ut,
utställa till salu), utställande af handelsvaror i ett
bodfönster e. d. på ett smakfullt och inbjudande sätt.

Étalon [-lä’], fr., rikslikare, normalvikt,
mönstermått, -mål och -vikt, efter hvilka andra
skola justeras för att vara laggilla.

Etam. 1. Stad i Juda stam, 2 Krön. 11:6; dess namn
är ännu bevaradt i ’Ain Atan, s. om Salomos dammar
på vägen mellan Jerusalem och Hebron. -



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:45 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free