Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 999-1000 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eton - Etos - Étouffé - et q. s. - Et quæ sequuntur - Etrek - Étrennes - Étrépagny - Étretat - Etrioskop - Etropol - Etruria

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afkastning af 20,000 pd st. De gamla skolbyggnaderna
från 1440-talet tillökades under 1800-talet genom
flera präktiga nybyggnader. Berömdt är det i sengotik
hållna kapellet. Lärjungeantalet var 1900 1,027.

Skolgården i Eton college.

Skolan är sedan 1872, då den ny organiserades,
tillgänglig för gossar, som äro brittiska undersåtar
och vid inträdet befinna sig i åldern 12-15 år. Utom
friplatsernas innehafvare, de s. k. King’s boys,
märkas de hos lärare eller i privata hem inackorderade
s. k. oppidans, vanligen tillhörande landets förnämsta
familjer. Vid E. har en stor mängd af Englands mest
framstående män erhållit sin första
utbildning, så t. ex. Bolingbroke, Walpole, Pitt
d. ä., Shelley, Fox, Canning, Wellington, Gladstone,
Salisbury, Balfour och Rosebery. Jfr Lyte, "History
of E. college" (1875, 3:e uppl. 1899), Jesse, "Memoirs
of celebrated etonians" (1875), L. V. Harcourt, "Eton
bibliography" (1898), Cust, "History of E. college"
(1899), och Benson, "Fasti etonenses, biographical
history of E." (1900). Dessutom finnes i Disraelis
roman "Coningsby" en liflig skildring af skollifvet
i E.

Matsalen i Eton college.

V. S-s.

Etos (grek. ethos), seder, sedlighet; en människas
sedliga karaktär; harmoniskt själstillstånd.

Étouffé [etofe], fr., mus., "dämpadt", för puka,
bäcken och gonggong föreskrift om sordinering
omedelbart efter slaget (jfr Dämmare).

et q. s., förkortning för lat. et quæ sequuntur
(eg. "och det som följer"), och så vidare.

Et quæ sequuntur [kve sekvu’ntur], lat. Se et q. s.

Etrek. Se Atrek.

Étrennes [eträ’n], fr. (lat. strena), nyårsgåfvor, på
nyårsdagen skänkta presenter (dessa spela i Frankrike
samma roll som julklapparna i germanska länder).

Étrépagny [-panji], köping i franska dep. Eure, vid
floden Bonde. 2,120 inv. Fransmännen under Briand
besegrade där natten mellan 29 och 30 nov. 1870 en
afdelning af de tyska trupperna, tillhörig grefve
zur Lippes detachement.

Étretat [-ta7], stad och badort i franska
dep. Seine-inférieure, 27 km. från Le Havre, vid
Kanalen, hvars kust där har måleriska klippbildningar
(falaises; jfr fig.). 1,892 inv. (1901). Kyrka från
11:e och 13:e årh. Badorten, som har god strand och
kraftigt vågsvall, är mycket besökt under säsongen,
15 juni-15 sept. Ln.

Manneporte, klippbildning vid Étretat.

Etrioskop (af grek. aithria, klar luft, och
skopein, se), fys., ett instrument för att mäta
värmeutstrålningen från jorden mot rymden. Det
består af en liten parabolisk spegel, i hvars
brännpunkt kulan till en mycket känslig termometer
är fäst. Den speglande ytan är riktad uppåt och
kan tillslutas med ett lock. När locket täcker
spegeln, anger termometern luftens temperatur,
men när detsamma aflyftes, utstrålar termometerns
värme till den paraboliska ytan, som reflekterar
värmestrålarna mot himlarymden. Detta har till följd,
att termometern sjunker. Instrumentet uppfanns
af Wollaston och förbättrades af Murray. Nobili
fann termomultiplikatorn vara känsligare än
etrioskopet, då han samtidigt experimenterade med
båda instrumenten. Ännu känsligare är bolometern
(se d. o.). R. R.*

Etropol, stad i Bulgarien, n. ö. om Sofia, på norra
sidan af Balkan, vid en biflod till Isker. Omkr. 3,500
inv. Staden intogs 24 nov. 1877 af ryssarna under
Gurko och befästes, hvarefter Gurko därifrån,
under oerhörda svårigheter, öfvergick Balkan 25-30
dec. s. å.

Etruria, lat., Etrurien (se d. o.). – E.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>