- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1023-1024

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eucalyptus - Eucera - Eucharidium - Eucharis - Eucharisti - Eucharistik - Eucheter - Eucheuma spinosum - Euchinin - Euchiter - Euchlæna - Euchologion - Euchri - Euchroit - Eucken, Rudolf Christoph - Euclides - Eucnide - Eucomis - Eucordaites - Eucyklisk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Eg. vikten är 0,930. Eukalyptolen stelnar i stark
köld till en hvit kristallinisk massa, som smälter
vid – 1° och kokar vid 176–177° C. Den är nästan
olöslig i vatten, men löses lätt i sprit och eter. I
stället för eucalyptus- eller kajeputolja får numera
från apoteken utlämnas eukalyptol. Denna besitter
en ganska stark antiseptisk verkan. På människo-
och djurorganismen verkar den i det hela mycket
likt terpentinolja. Eucalyptusolja och eukalyptol
ha försökts som läkemedel i flera olika riktningar:
såsom febermedel och särskildt som ersättningsmedel
för kinin vid frossa; såsom antiseptiskt medel
vid difteri; som medel vid åkommor i andnings- och
urinorganen; som smärtstillande medel vid neuralgier
m. m. både invärtes och utvärtes samt i form af
inhalationer. Mest nyttjas det numera vid en del
åkommor i lungor och luftvägar; det intages bäst i
små limkapslar.

Ldt. (G. L–m. C. G. S.)

2. Paleobot. Arter af detta släkte äro beskrifna från
Europas och Grönlands kritaflagringar äfvensom från de
äldre tertiärlagren i Nord-Amerika och södra Europa.

A. G. N.

Eucera, zool. Se Podaliriinæ.

Eucharidium Fisch. et Mey., bot., växtsläkte
af fam. Onagraceæ. De båda arterna, inhemska i
Kalifornien, äro örter med röda blommor, liknande
Clarkia, och odlas i trädgårdarna som prydnadsväxter.

G. L–m.

Eucharis. 1. E. Planch., bot., växtsläkte
af fam. Amaryllidaceæ med ett fåtal arter
i Anderna (Colombia och Ecuador). Särskildt
E. grandiflora (E. amazonica) med härliga,
snöhvita, välluktande blommor odlas ofta i
varmare växthus. – 2. Zool. Se Kammaneter.

1. G. L–m.

Eucharisti (grek. eucharisti’a, tacksägelse i
bönen) betecknade i den gamla kyrkan: 1. (blott i
Österlandet) den tacksägelsebön, hvilken föregick
brödets och vinets konsekration i nattvarden;
2. nattvardselementen själfva (i västern ofta
blott hostian); 3. hela nattvardsfirandet,
altarets sakrament. Ordet eucharisti användes
numera som term för nattvardsfirandet
i gamla kyrkan. Se vidare Nattvarden.

Hj. H–t.

Eucharistik (se Eucharisti), läran om nattvarden.

Eucheter. Se Messalianer.

Eucheuma spinosum, bot., en till floridéerna hörande
hafsalg, som är moderväxten till javansk agar-agar
(se d. o.). Jfr Gelidium, Gloiopeltis och
Gracilaria.

G. L–m.

Euchinin. Se Eukinin.

Euchiter. Se Messalianer.

Euchlæna Schrad., bot., växtsläkte af fam. Gramineæ,
nära släkt med majs, med 1 art, E. mexicana
(teosin-te), inhemsk i Mexico. Det är ett mycket
bladrikt gräs, som blir ända till 7 m. högt och i
varma länder är en värderad foderväxt. Möjligen
härstammar majsen från en form af detta gräs.

G. L–m.

Euchologion, grek. (af euche, bön, och le’gein,
samla), bönbok; den grekisk-katolska kyrkans
hufvudritualbok, som innehåller de bägge
mässliturgierna af Chrysostomos och Basileios, den

s. k. missa præsanctificatorum, aftonböner,
formulär för handhafvandet af sakramenten
äfvensom ett antal böner vid olika tillfällen
(utg. på originalspråket 1526, 1545, 1646, 1730,
i ofullständig tysk öfv. 1861–62; af Maltzew i tre
delar på tyska och slaviska under åren 1890 [1894 2:a
uppl.], 1892 och 1895). Denna ritualbok utgör en af de
yppersta källorna för studiet af den grekiska kyrkans
fromhetslif och visar bl. a., huru djupt sammanvuxen
kyrkan är med hela folklifvet.

S. A. F.

Euchri, turk., tiondedelen (0,1), brukas i mått- och
viktbestämningar, t. ex. euchrizira, 1 decimeter,
euchridirhem, 1 decigram.

Euchroit, miner., ett rombiskt
kristalliserande, basiskt koppar- och
zinkarsenat från Libethen i Ungern.

A. Hng.

Eucken [ö’jken], Rudolf Christoph, tysk filosof,
f. 1846 i Aurich, blef professor i filosofi 1871
i Basel och 1874 i Jena. Jämte flera bidrag till
filosofiens historia
(Beiträge zur geschichte der neuern philosophie, vornehmlich der deutschen, 1886 m. fl.)
har E. utvecklat ett själfständigt filosofiskt
författarskap af stort omfång och verklig betydenhet.
Han visar sig däri påverkad af Fichte d. ä., men
har äfven beröringspunkter med platonismen. Han söker
ett "inbegrepp af det andliga lifvet", som går utöfver
individerna och utgör en inre enhet i verkligheten
och dess förändringar. Denna inre enhet nås icke genom
det sinnliga begreppet, utan genom förnuftet, på
noologisk, ej på psykologisk väg. Både naturalismen,
som fattar det andliga lifvet såsom en naturprocess,
och intellektualismen, som antager alla elementen
såsom enhetligt sammanslutna i medvetandet, äro enligt
E. ohållbara. Så drifves han till att antaga en
kosmisk princip, som består i personligheten, men
utan individuell existens och subjektivitet.
Personligt lif är möjligt endast i samlif med all
personlig verklighet i ett förnuftsrike. I idéen
om ett sådant är tanken absolut makt nödvändigt
förbunden med begreppet absolut subjekt. Därför mynnar
filosofien ut i ett bemödande att antingen, såsom
Cartesius, tillgodogöra sig gudsbegreppet eller ock,
på Fichtes sätt, utveckla personligheten till det
absoluta. E:s hufvudarbeten äro
Prolegomena zur forschung über die einheit des geisteslebens (1887),
Die einheit des geisteslebens in bewusstsein und that der menschheit (1888) och
Der wahrheitsgehalt der religion (1901).
1903 utkom
Gesammelte aufsätze zur philosophie und lebensanschauung.
Jfr Siebert, "R. E:s welt- und lebensanschauung" (1903).

S–e.

Euclides. Se Euklides.

Eucnide, bot. Se Mentzelia.

Eucomis L’Hérit., bot., växtsläkte af fam. Liliaceæ
med 5 arter i Syd-Afrika. E. punctata är en mera
intressant än vacker krukväxt med gröna, brunfläckiga
blommor i klase, som i toppen bär en samling af blad.

G. L–m.

Eucordaites, paleobot. Se Cordaitales.

Eucyklisk, bot., säges en blomma vara, hvars alla
blad äro kransställda; denna ställning af blommans
blad är den vanligast förekommande. Vissa växters
blommor, t. ex. ranunculacéers, äro hemicykliska, af
hvilkas blad några äro kransställda, andra (ståndar-
och fruktblad) spiralställda, eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0540.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free