- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1029-1030

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eudokia - Eudokia - Eudokia Fedorovna - Eudoros - Eudoxos - Eudyptes - Eudytes glacialis - Eudytidæ - Euemeros - Euergetes - Euf... - Eufaula - Eufemia den heliga - Eufemia - Eufemia - Eufemia Eriksdotter - Eufemiavisorna l. Drottning Eufemias visor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kejsar Alexios III (1195-1203) och förmäld
med serberfursten Stefan II. - 6) E., namn på
den kvinnliga hufvudpersonen i bysantinernas
epos om Diejenis Akritas (se d. o.).
V. Lm.

Eudokia Fedorovna, tsarinna af Ryssland, f. 30
juni 1670, d. 27 aug. 1731, Tar dotter af bojaren
Fedor Lopuchin, förmäldes 1689 med tsar Peter I och
födde honom sonen Aleksej. Peter lät 1698 skilja
sig från henne och inspärrade henne i ett kloster
vid Suzdal. Hon invecklades 1718 i processen mot
sonen Aleksej, förhördes i Moskva och inspärrades
i klostret Staraja Ladoga vid Schlüsselburg. Vid
sin sonsons, Peter II:s, tronbestigning
1727 fick hon tillåtelse att vistas i Moskva.
(V. S-g.)

Eudoros, alexandrinsk filosof, lefde på Kristi
tid. Han har sin egentliga betydelse såsom
kommentator till äldre filosofers arbeten.
L. H. Å.*

Eudoxos (grek. Evdo^og), framstående grekisk
matematiker och astronom, f. i Knidos 408 f. Kr.,
d. där 355 f. Kr., vistades någon tid i Egypten samt
verkade sedan såsom lärare i Cyzicus och Aten. Såsom
matematiker sysselsatte sig E. med stereometrien
och läran om proportionerna, med det deliska
problemet och det gyllene snittet. Han var den
förste, som uppställde den satsen, att pyramidens
volym är tredjedelen af en prismas med samma bas
och höjd. Såsom astronom var E. den förste, som
försökte förklara himlakropparnas skenbart ojämna
rörelse. Han antog fördenskull, att de voro fästa
vid sfärer, hvilka rörde sig och därvid medförde
himlakropparna. Så förklarade han t. ex. solens
rörelse genom ett system af tre koncentriska sfärer,
hvilka roterade i olika riktningar och med olika
hastigheter. För öfrigt skall E. ha varit en
skicklig observatör samt författat arbeten äfven
i geografi och musik. Emellertid har ingen af
hans skrifter bibehållit sig till våra dagar.
G. E.

Eudyptes, zool., språngdykarsläktet. Se
Pingvinerna.

Eudytes glacialis, zool. Se Lommarna.

Eudytidæ, zool. Se Lommarna.

Euemeros. Se Euhemeros.

Euergetes, grek. ("välgörare"), tillnamn på den
egyptiske konungen Ptolemaios III.

Euf ... Ord, som saknas under Euf..., sökas
under Euph ...

Eufaula [jöfå/to], stad i nordamerikanska
staten Alabama, vid den därifrån segelbara
Chattahoochee. 4,532 inv. (1900). Bomullshandel.

Eufemia den heliga, jungfru, som under kejsar Galerius
efter grym tortyr led martyrdöden i Chalcedon
genom att kastas för vilda djur (307). Hennes
reliker fördes i 7:e årh. undan perserna till
Konstantinopel. Åminnelsedag 16 sept.

Eufemia, dansk drottning, dotter till hertig
Bogislav IV af Pommern, var gift med Kristofer
II och moder till Valdemar Atterdag. Hon dog 1330
och ligger jämte sin gemål begrafven i Sorö kyrka.
C. R.*

Eufemia, norsk drottning 1299-1312, Håkan V Magnussons
gemål, bördig från Rügen och moder till prinsessan
Ingeborg, med hvilken den svenske hertigen Erik
blef förmäld 1312, är bekant egentligen genom de tre
öfversättningar ifrån främmande
språk till svenska, hvilka hon lät föranstalta till
sin mågs ära. Se Eufemiavisorna.

Eufemia Eriksdotter, den föregåendes dotterdotter,
hertiginna af Mecklenburg, var dotter af den svenske
hertigen Erik Magnusson och den norska prinsessan
Ingeborg Håkansdotter samt föddes 1317. Hon blef
1336 förmäld med hertig Albrekt I af Mecklenburg
och hade med honom sonen Albrekt (d. y.), hvilken
1363 af de upproriske svenske stormännen uppsattes
på Sveriges tron i stället för hennes broder, konung
Magnus Eriksson. E. dog 1370.

Eufemiavisorna l. Drottning Eufemias visor,
tre i början af 14:e årh. till svenska
(knittelvers) öfversatta riddardikter: Ivan
Lejonriddaren
(öfv. 1303), Hertig Fredrik af
Normandie
(öfv. 1308) samt Flores och Blanzeflor
(öfv. 1312). Öfversättningen skedde i Norge, på
föranstaltande af drottning Eufemia, hvars dotter,
Ingeborg, i sept. 1302 blef förlofvad och 1312 förmäld
med den svenske hertigen Erik. Rörande tiden för
dessa romantiska dikters införlifvande med den
svenska medeltidslitteraturen äfvensom rörande
deras utländska original lämna dikterna själfva
flera värdefulla upplysningar. Alla tre uppgifva
drottning Eufemia såsom den, genom hvars försorg
de blifvit öfversatta. I "Ivan" säges därjämte,
att öfversättningen gjordes "aff valske tungo a
vart maal", i "H. Fredrik" att "henne (= boken)
löt kesar Otte [troligen kejsar Otto IV, d. 1218]
göra ok vænda aff valsko i j thyzt maal". Sedan
blef hon "annan tiidh (= för andra gången) giordh
til rima aff thyzko ok ij swænska tungæ". "Ivan"
tyckes sålunda ha blifvit öfversatt från franska
och "H. Fredrik" närmast från tyska. Källan till
den svenska "Ivan" är Chrestien de Troyes’ dikt
"Li romans dou chevalier au lyon" (senast utg. af
W. Foerster i "Romanische bibliothek" 5, Halle,
1891), ehuru visserligen i en annan redaktion än
den nu bibehållna. Om "H. Fredriks" föregångare
inom litteraturen vet man intet annat än det, som
innehålles i den svenska öfversättningen. Denna saga
(hvilken liksom Ivan, dock endast lösligt, ansluter
sig till Artur-kretsen) finnes nämligen numera kvar
endast på svenska samt i en från detta språk i slutet
af 1400-talet gjord afskriftsöfversättning till danska
(hvilken äfven omfattar Ivan och Flores-sagan). Om
"Flores och Blanzeflors" främmande original nämnes
intet: det säges endast, att dikten blef "vænd til
rima" (= öfversatt på vers). Det är af språkliga
skäl sannolikt, att dess närmaste original varit den
norska Flores-sagan på prosa. Möjligen har bearbetaren
därjämte haft tillgång till en fransk redaktion af
dikten. (En med den svenska nära besläktad fransk
bearbetning af Flores-sagan, "Floire et Blanceflor",
utgafs 1856 af E. Du Méril.)

De tre dikterna (utgifna i Sv. fornskriftssällskapets
saml.: "Ivan" 1845, "H. Fredrik" 1853 och "Flores"
1844) äro utan tvifvel öfversatta af samma person (man
har utan tillräckliga skäl gissat på Erikskrönikans
författare, hvilken tillhörde hertig Eriks hird) och
ämnade att, möjligen tillsammans med flera andra
öfversatta riddarromaner (det bör ihågkommas,
att Eufemia afled 1312, strax efter Flores’
öfversättande), utgöra ett "corpus poeticum". De
följas åt i de flesta äldre handskrifterna och äro i
den äldsta af dessa (från 1430-talet) ordnade efter
öfversättningsåren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:03:13 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free