- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1103-1104

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eustatisk - Eustyl - Eutakta - Eutaw springs - Eutektisk - Euterpe - Euterpe - Euterpe - Euthallophyta - Euthanasi - Eutheria - Euthymios zigabenos (Zygadenos) - Eutin - Euting, Julius - Eutoca - Eutokios från Askalon - Eutrichia pini - Eutrof - Eutropa - Eutropius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som gör sig gällande öfver hela jorden, i motsats
till den, som har en inera lokal karaktär. A. G. N.

Eustyl, bygnk. Se Diastyl.

Eutacta, bot. Se Colymbea.

Eutaw springs [jo’tå], biflod till Santee river, i
nordamerikanska staten Syd-Carolina. Där utkämpade
nordamerikanske generalen Greene 8 sept. 1781 en
oafgjord och ytterst blodig drabbning mot britterna
under Stuart.

Eutektisk (grek. euftektos, lättsmält), geol., säges
en af två substanser bestående smält blandning vara,
som med en bestämd blandningsproportion stelnar
vid en lägre temperatur än den, vid hvilken de
båda substanserna hvar för sig kunna smältas.
E. J.

Euterpe (grek. Evréonr]), grek. myt.,
en af de nio muserna, musikens
gudinna, bar i bildlig framställning en
dubbelflöjt såsom utmärkande attribut.
A. M. A.

Euterpe Mart., bot., ett släkte inom fam. Palmæ,
hvars i Syd-Amerika inhemska arter, t. ex. E. edulis,
jissarapalmen, E. oleracea, kålpalmen, och E. montana,
berg-jissarapalmen, lämna s. k. palmkål, som
består af de späda outvecklade bladen, hvilka anrättas
såsom vanlig blomkål och ha god smak. På samma sätt
användas de unga skotten af en annan palm, Oreodoxa
oleracea (Areca oleracea)
. De bärliknande frukterna
äro söta och beredas till kompott eller jäsas till
ett slags vin. O. T. S. (G. L-m.)

Euterpe, finländsk veckotidning, under 1901 egnad
åt musik, 1902-05 äfven åt vitterhet, konst och
vetenskap; var väsentligen organ för yngre män och
moderna sträfvanden.

Euthallophyta, bot., detsamma som Thallophyta. Se
Bålväxter.

Euthanasi (grek. euthanasia, god, lätt död). De
gamle förstodo med detta ord dels konsten att med
lugn möta döden (inre euthanasi), dels läkarens
konst att för den sjuke göra döden så lätt och
angenäm som möjligt (yttre euthanasi). - Det är
klart, att läkarens bemödanden att underlätta döden
icke börja förr, än alla medel till lifvets räddande
blifvit uttömda, och således först sedan ett tydligt
dödsarbete (agoni) inträdt. Naturligtvis får icke
heller under detta stadium något göras, som i någon
mån kan påskynda döden. Åtgärderna böra inskränkas
till att genom döfvande medel lindra smärtor, att
bereda en hvilande ställning, att undanröja allt,
som kan inverka obehagligt eller störande, att skaffa
frisk luft och släcka törst med uppfriskande drycker
samt hålla läppar och tunga mjuka och fria från
beläggningar. Men jämte denna kroppsliga "eufori"
bör man söka skaffa den döende den psykiska vård,
som bäst motsvarar hans andliga ståndpunkt.
F. B.*

Eutheria, zool., den underklass bland däggdjuren
(se d. o.), hvilken förr betecknats som
Placentalia, d. v. s. med placenta (moderkaka)
försedda däggdjur. Som emellertid å ena sidan
placentabildningen hos somliga E. är synnerligen
ofullständig, och å andra sidan vissa pungdjur,
tidigare hänförda till Aplacentalia, d. v. s. däggdjur
utan placenta, ha visat sig vara i besittning af en
väl utbildad placenta, torde benämningen E., hvilken
grupp innesluter de fullkomligaste organismerna, vara
att föredraga framför den äldre, Placentalia.
L-e.

Euthymios zigabenos (Zygadenos), lärd grekisk munk
i början af 12:e årh., skref kommentarer öfver
psaltaren, de fyra evangelierna och Paulus’ bref
(utg. af Kalogeras i 2 bd, 1887) samt en tämligen
klumpig polemik mot kättarna under titeln Panoplia,
"rustkammare" (för den ortodoxa tron).

Eutin [oj-], hufvudstad i oldenburgska furstendömet
Lybeck, i östra Holstein, vid Eutinsjön. 5,204
inv. (1900). Storhertigligt slott, gymnasium,
byggnads- och landtbruksskola, bibliotek på 30,000
bd. Orten är gammal. Grefve Adolf II af Holstein
öfverlämnade E. 1155 till biskopen af Lybeck,
hvilken gjorde detsamma till stad och för en tid
förlade biskopssätet dit. 1803 kom biskopsstiftet
såsom furstendöme till Oldenburg. Omgifningen är
rik på sjöar och bokskogar ("Holsteinska Schweiz"),
och staden är bekant för sin stora rosenodling. I
E. föddes tonsättaren Weber.

Euting [ö’j-) Julius, tysk orientalist, f. 1839 i
Stuttgart, studerade i Tübingen och i Paris, London
och Oxford, erhöll 1866 anställning vid biblioteket
i Tübingen, utnämndes 1871 till bibliotekarie i
Strassburg och 1880 till hedersprofessor i filos.
fakulteten därstädes. Under sina resor i Europa,
Mindre Asien och Arabien har han sammanfört
en betydlig samling af tryck, teckningar
och andra reproduktioner af alla åtkomliga
fornsemitiska inskrifter, hvilken han skänkt till
Strassburgs universitet. Han har offentliggjort
feniciska, kartagiska, nabateiska och sinaitiska
inskrifter. Bland E:s öfriga arbeten märkas hans
edition af mandeernas heliga verk Qolasta (1867),
skrifttaflor öfver semitiska alfabet, utgifna
i form af bilagor till grammatiska arbeten af
andra författare, samt flera bidrag till Elsass’
topografi och historia, såsom Beschreibung der stadt
Strassburg und des münsters
(1881; 14 :e uppl. 1905).
(K. V. Z.)

Eutoca, bot. Se Phacelia.

Eutokios från Askalon, grekisk matematiker i
midten af 6:e årh. e. Kr., författade kommentarer
till åtskilliga af Archimedes’ och Apollonios’
arbeten. Dessa hans skrifter äro af stor vikt för
kännedomen om matematikens historia i Grekland.
G. E.*

Eutrichia pini, zool. Se Tallspinnaren.

Eutrof (grek. eutrofos, närande; som trifves väl),
bot., säges om en växt, som föredrar mineralrik
mark;. mots. oligotrof, hvilket säges om
växter, som föredraga en på mineralämnen fattig
mark. G. L-m.

Eutropa (af grek. eu, väl, och tropos, riktning),
bot., kallas sådana insektblommor, t. ex. fjärils- och
humleblommor, som äro tillpassade för besök af
ett visst slags insekter. - Med eutropa
insekter
förstås sådana insekter, som genom sin
byggnad, t. ex. sugrörets längd, och sina vanor
äro i hög grad tillpassade till i pollination
resulterande blombesök. Sådana insekter äro nästan
alla apiderna och sphingiderna. Jfr Dystropa
insekter
och Hemitropa insekter.
H. Hn. G. L-m.

Eutropius. 1. Romersk historieskrifvare,
handsekreterare hos Konstantin den store, åtföljde
Julianus på dennes fälttag till österlandet 363.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:45 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0596.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free