- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1169-1170

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Expert, Henri - Expiation - Expirera - Explement - Explicera - Explicit - Explicite - Explikation - Explikativ - Exploatera - Explodera - Explodiflor - Exploration - Explorativ - Explorera - Explosion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Expert [äkspär], Henri, fransk musikutgifvare, f. 1863
i Bordeaux, elev af Niedermeyers kyrkmusikskola i
Paris samt af César Franck och E. Gigout, är lärare
vid École nationale de musique classique i Paris
och föreläsare i musikhistoria vid École des hautes
études sociales där samt stiftade 1903 med E. Maury
ett sällskap för historiska konserter. E. har kritiskt
utgifvit en storartad samling verk af franska och
nederländska tonsättare på 1500-talet.

Expiation (lat. expiatio), försoning, rening från
skuld, tillfyllestgörelse, godtgörelse. -
Expiatorisk, försonings-, gällande som syndabot.

Expirera. Se Exspirera.

Explement (af lat. explere, uppfylla), mat., den
vinkel, som utfyller en annan vinkel till 360°. Jfr
Komplement och Supplement.

Explicera (lat. explicare, veckla ut, upprulla),
utveckla, utlägga, förklara, tolka; öfversatta
muntligt. - Explicite, lat., uttryckligen, tydligt,
klart (motsats: Implicite).

Explicit (lat., antagl. förkortning af explicitum
est volumen
l. explicitus est liber, skriftrullen är
helt uppvecklad, boken är slut), en beteckning vid
slutet af medeltida handskrifter och de äldsta tryckta
böckerna, betyder detsamma som finis, slut. Motsats:
Incipit.

Explicite. Se Explicera.

Explikation (lat. explicatio), utveckling, förklaring,
utläggning; muntlig öfversättning.

Explikativ (af explicera, se d. o.), förklarande,
utredande. - Explikativ bisats kallas stundom en
sådan bisats, som innehåller en närmare förklaring
eller utredning af hufvudsatsen, t. ex. man sade,
att föreningen skulle brista.

Exploatera (fr. exploiter, af lat. explicare,
utveckla, fullborda), draga fördel af, bruka, häfda,
utnyttja; draga oloflig vinst eller fördel af,
ockra på.

Explodera (af lat. explodere, utdrifva, utstöta),
springa sönder genom plötslig volymutvidgning och
under knall, hastigt förbrinna med knall; häftigt
bryta ut. Se Explosion.

Explodiflor, bot. Se Urtica.

Exploration (se Explorera), utforskning,
undersökning, pröfning; en läkares undersökning af den
sjuke för att så noggrant som möjligt utforska arten
af hans sjukdom och därpå grunda diagnosen.

Explorativ (fr. exploratif), som skall undersöka. -
Explorativ troakar se Troakar.

Explorera (lat. explorare), utforska, noga undersöka.

Explosion (se Explodera), tekn., en ögonblickligt
eller ytterst hastigt skeende öfvergång af en
kropp till gaser, hvilkas plötsliga utvidgning
till en volym, mångfaldigt större än den
ursprungliga kroppens, orsakar ett våldsamt tryck på
omgifningen. Vid en explosion sker vanligen en kemisk
omsättning, hvarvid värme frigöres. Därigenom kan
temperaturen hos explosionsgaserna höjas till flera
tusen grader och till följd däraf explosionstrycket
(det tryck, som i explosionsögonblicket utöfvas på
omgifningen) i betydlig grad ökas. Vissa explosioner
ske emellertid, utan att kemisk omsättning eger
rum. Så är t. ex. fallet med en ångpanneexplosion,
där till följd af ångpannans bristning öfverhettadt
vatten utrusar i atmosfären och där plötsligt
förgasas. En
explosion kan försiggå ljudlöst, om det exploderande
ämnet är inneslutet i ett kärl af tillräcklig styrka
att emotstå explosionstrycket. En knall uppstår
däremot, om kärlet spränges af trycket eller någon
del af detsamma ger efter, så att gaserna under
högt tryck plötsligt få utrusa i atmosfären. Så är
fallet t. ex. vid aflossandet af ett sprängskott
eller vid utskjutningen af en bösskula. Det arbete,
som utvecklas vid en explosion, är högst betydande;
så t. ex. utvecklas vid explosion af
1 kg. nitroglycerin........ omkr. 625,000 mkg.
1 » bomullskrut......... » 440,000 »
1 » pikrinsyra........... » 370,000 »
1 » svartkrut............. » 250,000»

Af denna oerhörda kraft hos de fasta och flytande
explosiva ämnena har man inom tekniken begagnat sig
hufvudsakligen på två olika sätt. Antingen låter
man dem spränga sönder sin omgifning, t. ex. vid
bergsprängning, då de inneslutas i ett borradt
hål och där få explodera, eller ock låter man dem
utslunga ett föremål (projektil), såsom fallet är
vid skjutning med ett eldvapen, då man innesluter
dem i ett rör med väggar tillräckligt starka att
emotstå gastrycket, hvarvid explosionsgaserna förmå
utslunga projektilen med en till inemot 1 km. per
sekund uppgående hastighet.

Explosiva gasblandningar ha under de senare
årtiondena funnit en betydande användning för drift
af s. k. explosionsmotorer (se Explosionsmaskin).

Explosionstrycket beror af förhållandet mellan den
volym, som de vid explosionen bildade produkterna
skulle intaga, om de hade tillfälle att fritt
utvidga sig, och den exploderande kroppens volym. Ju
större gasmängd utvecklas af densamma, ju hetare
dessa gaser äro och ju större kroppens egentliga
vikt är, desto större är explosionskraften. Med
explosiva gasblandningar, hvilkas egentliga
vikt är låg (knallgas har sålunda en eg. vikt i
förhållande till vatten af endast omkr. 0,0005,
under det t. ex. nitroglycerinets eg. v. är 1,6),
kan följaktligen endast en ringa bråkdel af den
kraft ernås, som vinnes med fasta eller flytande
kroppar. Då man därför inom tekniken önskar ernå
kraftiga verkningar, använder man ej gärna explosiva
gasblandningar; och då äfven flytande kroppar medföra
vissa olägenheter, begagnar man helst fasta eller
degartade ämnen. De för explosivt ändamål tillverkade
ämnena, sprängämnen (se d. o.), utgöra antingen en
enhetlig kemisk förening, hvars molekylarbyggnad
är sådan, att den af ringa anledning sönderfaller,
hvarvid de ingående atomerna under värmeutveckling
förena sig till nya mera beständiga molekyler,
eller ock bestå de af en mekanisk blandning af
två eller flera i och för sig alls icke eller
blott föga explosiva ämnen, hvilkas atomer vid
explosionen förena sig till nya ämnen. Som exempel
på explosiva kemiska föreningar må nämnas klorkväfve,
bromkväfve, jodkväfve, bomullskrut (nitrocellulosa),
nitroglycerin, nitromannit, nitromjölksocker,
knallkvicksilfver, knallsilfver, pikrinsyra samt
dennas salter. Till det andra slaget af explosiva
ämnen, mekaniska blandningar, höra blandningar
af oxiderande ämnen med lätt förbränneliga
kroppar. Allmännast förekommande oxiderande ämnen
äro salpetersyrade, klorsyrade och kromsyrade
salter. Oftast använda lättförbränneliga ämnen äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:44:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbg/0631.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free