Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 1195-1196 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Extremtermometer - Extrors - Exuberans - Exuberera - Exultation - Exultera - Exuma-öarna - exundation - Ex ungue leonem - Ex usu - Ex voto - Eybler, Joseph von - Eyck, van

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

temperatur på djupet, särskildt under
den engelska Challenger-expeditionen 1873-76.

Extremtermometer.

N. E-m.

Extrors (af lat. extra versus, utåt vänd), bot. Se
Ståndare.

Exuberans, Exuberant. Se Exuberera.

Exuberera (lat. exuberare, af uber, ymnig, fruktbar),
växa frodigt, finnas i öfverflöd. – Exuberans,
öfverflöd, alltför stor ymnighet; svulst. –
Exuberant, öfversvallande, ymnig; yppig, alltför
frodig; svulstig.

Exultation. Se Exultera.

Exultera (fr. exulter, af lat. exsultare, hoppa
och dansa af glädje), lifligt fröjdas, jubla. –
Exultation, jublande fröjd.

Exuma-öarna [egsō’mə], en till Bahama-öarna hörande,
mellan Andros, Eleuthera och Cat Island liggande, mer
än 200 km. lång rad af små korallöar och klippor. De
största öarna äro Great Exuma (250 kvkm.), med
hufvudorten Georgetown, och Little Exuma (13
kvkm.). 3,086 inv. (1901), hvilka lefva af fruktodling
och fiske.

Exundation (af lat. exundare, svalla, svämma öfver,
af unda, våg), öfversvämning.

Ex ungue leonem, lat., på klon
(igenkänner man) lejonet.

Ex usu, lat., enligt bruket, i öfverensstämmelse med
skick och bruk.

Ex voto, lat., till följd af ett (vid en bön knutet)
löfte.

Eybler [e’jbler], Joseph von, österrikisk tonsättare,
f. 1764 nära Wien, d. 1846 i Schönbrunn, blef 1804
vice och 1824 förste hofkapellmästare i Wien. Efter
sin afgång adlades han 1835. Han åtnjöt högt
anseende för sina kyrkokompositioner (oratorier,
mässor, gradualer, offertorier m. m.), som delvis
ännu utföras i Wien. A. L.*

Eyck [ejk l. ekk], van, bröderna Hubert och Jan,
berömda nederländska målare, båda troligen födda i den
lilla staden Maaseyck: H. omkr. 1366 och J. i början
af 1380-talet. Om Hubert vet man nästan ingenting
annat – en del förr trodda uppgifter om honom ha visat
sig vara grundade på förfalskade dokument – än att
han dog i Gent 1426, under det han var sysselsatt med
målningen af Gent-altaret (se nedan). I fråga om Jan,
som sannolikt var broderns lärjunge, äro de historiska
källorna något rikare. Han stod mycket i beröring
med furstliga personer, vistades 1422–24 i Haag vid
biskopens af Liége, hertig Johans af Bajern, hof och
trädde 1425 i tjänst hos hertig Filip den gode af
Burgund, som nyttjade honom i åtskilliga diplomatiska
beskickningar, t. ex. till Portugal 1428, då han
äfven hade i uppdrag att porträttera sin herres brud,
prinsessan Isabella. 1429 begaf han sig till Gent för
att fortsätta den af brodern började altarmålningen,
hvilket arbete han afslöt 1432. Därefter
flyttade han till Brügge och afled där 1441. –
Brödernas förnämsta verk och det enda nu befintliga,
å hvilket båda gemensamt arbetat, är det världsberömda
Gent-altaret, som på beställning af patriciern
Jodocus Vyt målades för ett sidokapell i dåv.

Bröderna Hubert och Jan van Eyck.

S. Johannes-, nu S. Bavo-kyrkan – 1400-talets
mest frejdade målningsserie n. om Alperna. Detta
altarskåp, af hvars anordning nedanstående
fig. lämnar en schematisk teckning, består af fyra
fasta hufvudtaflor (1–4) samt åtta på de inre och
yttre sidorna målade dörrar (5–12). Kompositionens
grundtanke är syndens utrotande och människosläktets
försoning med Gud genom offerlammets död.



Helgdagssidan (d. v. s. altaret med öppna dörrar, se fig.) visar
följande målningar: 1 Gud fader, 2 Maria, 3 Johannes
döparen, 4 Lammets tillbedjan (en benämning, som
vanligen nyttjas om hela verket; dessa fyra taflor
finnas ännu på sin ursprungliga plats), 5 Adam, 6
Eva (dessa båda dörrar finnas i Bruxelles’ museum),
7 och 8 änglakörer (se ytterbilderna på planschen),
9 rättvisa domare, 10 Kristi stridsmän, 11 eremiter
och 12 pilgrimer (taflorna 7–12 finnas i Berlins
museum). Hvardagssidan (altaret med slutna dörrar)
innehåller i den öfre radens fyra taflor (7, 5, 6,
8) Marias bebådelse (se innerbilderna på planschen),
af den nedre radens fyra målningar framställer 10 den
ofvannämnde J. Vyt, 11 dennes fru, 9 Johannes döparen
och 12 Johannes evangelisten. Huru stor andel i detta
mästerverk kan tillskrifvas hvardera af bröderna är
nu svårt att med full visshet afgöra. Lärda strider
härom äro ännu i full gång. Under det att James Weale
söker bevisa, att Hubert

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>