- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1235-1236

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fackförbund - Fackförening

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stiftelse- Medlems-
år, antal.
Svenska spårvägsförbundet........... 1899 1,519*
» stenhuggarförbundet........ 1897 3,568*
»sågverksindustriarbetarförbundet......1897 7,156*
Telegraf- och rikstelefonarbetarförbundet1901 932
Svenska textilarbetarförbundet..... 1898 4,389*
Skandinaviska tobaksarbetarförbundet
....................
1890 2,107*
Svenska transportarbetarförbundet.. 1897 9,188*
» träarbetarförbundet......... 1889 10,706*
» tunnbinderiarbetarförbundet..........................
» typografförbundet............ 1887 5,200

G. B-e.

Fackförening, en fortbestående sammanslutning af
lönearbetare, hvars hufvudsakliga syfte är att
motsätta sig försämring och arbeta för förbättring
af arbetsvillkoren. I mera inskränkt bemärkelse är
en fackförening en fortbestående sammanslutning i
ofvannämnda syfte af arbetare på samma ort och inom
samma yrke eller närgränsande yrken. Fackföreningarna
inom samma industri l. yrke äro i sin ordning
vanligen sammanslutna till fackförbund (se
d. o.). Dylika sammanslutningar mellan arbetare
för att bevaka gemensamma intressen ha funnits,
ehuru under andra namn, långt före den moderna
fackföreningsrörelsen. Så förekommo ända sedan början
af 1300-talet gesällföreningar, som visserligen allt
som oftast arbetade i samförstånd med mästarna,
men äfven tillvaratogo gesällernas särskilda
intressen. Fackföreningar, i den mening vi nu fatta
ordet, kunna emellertid ej spåras längre tillbaka
än till början af 1700-talet. Då började nämligen i
England uppstå ur tillfälliga möten, ur strejker,
ur understödskassor, ur arbetsförmedlingsställen
eller andra föreningspunkter för arbetarna inom
ett och samma yrke lokala sammanslutningar såväl
för att söka genomdrifva, att den från drottning
Elisabets tid (midten af 1500-talet) stammande
sociala lagstiftningen fortfarande skulle tillämpas
som ock för att drifva upp arbetslönerna. Det
förra syftemålet uppnåddes ej, och hela rörelsen
hindrades af den allt strängare lagstiftningen
mot sammanslutningar mellan arbetare och mellan
arbetsgifvare, hvilken slutligen sammanfattades och
fastslogs genom lagarna af 1799–1800. Upphäfvandet af
den gamla sociala lagstiftningen och industrialismens
inbrott bildade den jordmån, ur hvilken den första
fackföreningsrörelsen växte fram. När slutligen allt
större arbetarskaror sammanfördes i fabrikerna och
sammanslutningar mellan arbetare för att reglera den
egna lönen och arbetstiden genom lagarna af 1824–25 i
viss mån upphörde att vara rättsstridiga handlingar,
spred sig fackföreningsrörelsen hastigt. 1820- och
1830-talens fackföreningsrörelse, påverkad af Robert
Owen (se d. o.) och hans anhängare, kulminerade 1834 i
ett försök att i ett enda stort förbund sammansluta
arbetare af alla yrken. Förbundet The grand
national consolidated trades union
blef emellertid
mycket kortlifvadt. Denna period i den engelska
fackföreningsrörelsens historia karakteriseras af
oordnade strejker, opraktiskt organisationsarbete och
högtflygande planer utan resultat. Arbetarnas intresse
riktades alltmer mot rent politiska mål (se
Chartism), och de nedgående konjunkturerna medförde ett
brådt slut på denna periods fackföreningsrörelse. På
de efter denna tid kvarlefvande fackföreningarna och
på de från förra hälften af 1840-talet framväxande
nya byggdes emellertid upp en ny typ af fackliga
sammanslutningar, som blef grundläggande för vår
nuv. fackföreningsrörelse. Man släppte helt och hållet
tanken att i samma förening sammansluta arbetare ur
skilda yrken och grundade fackföreningen uteslutande
på arbetare inom ett yrke. Fackföreningarna inom ett
yrke eller närbesläktade yrken sammanslötos i sin
ordning till fackförbund. Deras verksamhet grundades
på höga afgifter, hvarigenom de blefvo i tillfälle
att ge sina medlemmar understöd vid strejker,
arbetslöshet, sjukdom m. m., på centralisering
af makten hos förbundsledningen och utbildandet af
skickliga fackföreningstjänstemän. De sträfvade att om
möjligt nå sitt mål genom fredlig öfverenskommelse
med arbetsgifvarna; den revolutionära andan
försvann. Mönstret för de nya fackförbunden
blef Amalgamated society of engineers, bildadt af
maskinarbetarna 1851. Genom fackföreningslagarna af
1871–76 vunno slutligen fackföreningarna i England
en fullt laglig ställning. Först efter 1889, då
den stora dockarbetarstrejken egde rum och äfven de
icke-yrkeslärde arbetarna började organiseras, har
den nu skildrade typen på grund af de förändringar,
som detta måste medföra i organisationsformer
och åskådningar, gifvit rum för en i viss mån
ny sådan. Lägre afgifter, mindre betonande af
understödsväsendets vikt och större benägenhet att
lita till statens hjälp blefvo kännetecknande för de
nya fackföreningarna. De båda typerna börja emellertid
alltmer sammansmälta; de gamla fackföreningarna, som
hufvudsakligen bestodo af yrkeslärda, ha mer och mer
öppnats äfven för andra arbetare, och de nya ha fått
ögonen öppnade för understödsväsendets fördelar. En
centralorganisation, General federation of trade
unions
, bildades 1889, till hvilken 60 fackförbund
ha anslutit sig.

Utom i England är det endast i Nord-Amerikas
förenta stater
, som en fackföreningsrörelse
utvecklat sig före midten af 1800-talet, och
Nord-Amerika är det enda land, där den ej kan
sägas mer eller mindre direkt härstamma från
England. Fackföreningar uppstodo i Amerika i slutet
af 1700-talet och början af 1800-talet. Rörelsen
genomgick en utveckling, som i mycket liknar den
engelska. Den hade sin "revolutionära" period
1825–50, drogs med i allahanda kommunistiska
experiment och upplöstes i en mängd små, halft
fackliga, halft politiska organisationer. 1850–66
börjades uppbyggandet af fackförbund efter
i stort sedt samma plan som i England under
samma period. Tiden efter 1866 kännetecknas af
fackförbundens tillväxt i styrka och antal samt af
försök att få till stånd centralorganisationer för
hela fackföreningsrörelsen. Dessa försök resulterade
1881 i grundandet af American federation of labor, som
kommit att omfatta de flesta fackförbunden. Arbetets
riddare
(se d. o.), som framgångsrikt konkurrerat med
fackförbunden, började 1887 att alltmer gå tillbaka
och ha nu förlorat så godt som all betydelse. Den
amerikanska fackföreningsrörelsen har haft större
svårigheter att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:44:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbg/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free