- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1255-1256

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fagerlin, Ferdinand Julius - Fagernäs - Fagerred (Fagered) - Fagersta bruks aktiebolag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han mest folktyper: Skogvaktaren och hans son,
Konvalescenten
(bondgumma), Savojardgosse,
Violförsäljerska
(1857, Göteborgs museum),
Politiserande bönder. Lockad af amerikanske
målaren Henry Ritters bilder af fiskarlif
i Holland begaf F. sig dit, och sedan blef
den holländska kustbefolkningen hans stående
modeller och fiskarstugorna hans konstnärliga
miljö. Bland hans arbeten märkas Rökande gossar
(1862, Nationalmuseum), Frieriet (1865, vann
guldmedalj på årets internationella utställning i
Dublin), Kärleksförklaring (1866), Ungkarlslifvets
besvärligheter
(s. å., Kristiania nationalgalleri),
Den tillfrisknande (1867) och Svartsjuka (1868,
båda i Nationalmuseum, en replik af den sistnämnda i
Düsseldorfs galleri), I kärlekstankar (1874), Utan
hopp
(1877), Andakt, Unga makar (1883, Köpenhamn,
Kunst-museet), Hemkomsten (1885, Nationalmuseum,
en replik från 1886 i Berlins nationalgalleri, som
äfven eger Ett lyckligt hem, s. å.). Bland figur-
målarna i den svenska Düsseldorfsskolan är
F. tvifvelsutan den, som nått längst. Han är
ej den mest koloristiskt anlagde, men väl den
mest gedigne målaren. I sina första genretaflor
skattar han ibland åt det för skolan utmärkande,
välvilligt skämtsamma sättet att framställa
människors små svagheter. Däremot blef han aldrig
sentimental. Ju mer han utvecklade sin konst, dess
mera allvarlig och distingerad blef den, enkel och
trohjärtad i karakteristiken, säker i teckningen,
ytterst noggrann och vårdad i färgbehandlingen. Den
måleriska uppfattningen var den inom skolan vanliga,
till upptäckarna och nyhetsmännen är F. ej att räkna,
men väl till de konstnärer, som energiskt sträfva
till att behärska sina uttrycksmedel och alltid
gifva sitt bästa. - F. vann medaljer i Tyskland,
Paris, Stockholm m. fl. st. och var sedan 1893
titulärprofessor i Düsseldorf. 1865 blef han
led. af Akad. för de fria konsterna.

G–g N.

Fagernäs (fi. Niuvanniemi), gods i Kuopio socken
och län, Finland, nära Kuopio stad. Där inrättades
1885 en kur- och vårdanstalt för sinnessjuka, hvilken
1892 utvidgades till centralanstalt med 330
platser för patienter. Vid anstalten äro anställda
en öfver- och två underläkare.

T. C.

Fagerred (Fagered), socken i Hallands län,
Faurås härad. 7,394 har. 822 inv. (1906). F.
bildar med Källsjö och Ullared ett regalt pastorat
i Göteborgs stift, Falkenbergs kontrakt.

illustration placeholder

Fagersta bruk, den nyare delen af verkstäderna.



Fagersta bruks aktiebolag, som bildades 1873
(aktiekapital 2,5 mill. kr.), eger omkr. 14,3 mtl
jordbruksfastigheter i Västanfors, Norbergs och
Väster-Våla socknar af Västmanlands län (taxerade
till 1,093,100 kr. 1906) samt annan fastighet i
Västanfors och Norberg (med ett taxeringsvärde af
3,340,100 kr.), nämligen Fagersta bruk, Uddnäs
såg och kvarn samt Västanfors 2 masugnar. Arealen
utgör 13,299 har, däraf 11,034 har skog och
2,265 har inegor. – Fagersta bruk, i
Västanfors socken, vid Strömsholms kanal samt
korsningen af statsbanan Krylbo–Örebro och
Vansbro–Ängelsbergs järnväg, bildar ett köpingsliknande
samhälle med 1,685 inv. (1900) och är ett
af de största och äldsta af mellersta Sveriges
järnverk. Redan i förra hälften af 1600-talet bedrefs
där järntillverkning för 1 hammare. Sedan i början
af 1800-talet dit förvärfvats Sembla och Västanfors
järnbruk, tillväxte verkets omfattning, men det
är hufvudsakligen sedan 1852, då anläggningarna
kommo i bruksegaren Th. Aspelins ego, som den
nuvarande storartade utvecklingen kan räknas.
1877–1907 var brukspatron Kr. Aspelin chef.
1882–1903 var J. A. Brinell överingenjör och
efterträddes af A. Wahlberg. 1907 såldes F.,
Sembla och Västanfors för omkr. 10 mill. kr. till
ett konsortium (grossh. O. A. Söderberg, länge
led. af bolagets styrelse, m. fl.), och Wahlberg
blef i sammanhang därmed disponent.

Från äldre tider drefs vid F. tysksmide, och i
början af 1800-talet anlades ett plåtvalsverk, det
andra i riket. Efter hand öfvergick man till
franche-comté- och lancashiresmide. Redan 1860,
d. v. s. omedelbart sedan Göransson vid Edske
masugn lyckats genomföra bessemermetoden,
uppfördes en bessemerugn, som 1866 utbyttes mot två
vridbara. 1884 uppfördes den första martinugnen,
och f. n. arbetas uti 5 dylika ugnar, hvaraf den
största är om 20 ton. Bessemertillverkningen
däremot nedlades 1897. Brukets tillverkningar, som
till mer än 75 proc. exporteras, utgöras af valsadt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0676.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free