- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1263-1264

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fahlbeck, Pontus Erland - Fahlberg, Samuel - Fahlcrantz - Fahlcrantz, Karl Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tidskr. för Sverige", 1884), Den ekonomiska
vetenskapen och näringsskyddet
(1887),
Betänkande rörande grunderna för den ekonomiska
mellanrikslagstiftningen mellan Sverige och Norge

(1888), Sveriges nationalförmögenhet, dess storlek och
tillväxt
(1890), Sveriges och Norges handelspolitik
under senare tid
(1891; i "Schriften des vereins
für socialpolitik", 1892), Stånd och klasser. En
socialpolitisk öfverblick
(1892), Det svenska
jordbrukets afkastning
(1893), Das finanzwesen
Schwedens
(i G. Schanz’ "Finanz-archiv", 1893), Die
ländliche arbeiterfrage in Schweden
(i "Schriften des
vereins für socialpolitik", 1893), Den statistiska
typen eller regelbundenheten uti de menskliga
företeelserna
(i "Lunds univ. årsskr.", 1897;
fransk öfv. 1900), det på nya uppslag rika arbetet
Sveriges adel. I, Ätternas demografi (1898), II, Den
lefvande adeln i Sverige och Finland
(1902; öfv. till
tyska 1903), Sveriges författning och den moderna
parlamentarismen
(1904; öfv. till franska 1905),
La décadence et la chute des peuples (i "Bulletin
de l’Institut international de statistique", 1906)
m. fl. Tillsammans med O. Alin, H. Blomberg och
C. A. Reuterskiöld började F. 1897 utgifvandet af
"Statsvetenskaplig tidskrift", och är sedan 1901 ensam
utgifvare af densamma, sedan han under 1899 öfvertagit
dess redaktion, samt har däri offentliggjort ett
stort antal uppsatser, ofta i aktuella politiska,
ekonomiska eller sociala spörsmål, såsom bl. a. Den
ekonomiska ställningen och öfverspekulationen

(1899), Den utländska betalningsbalansen och den
utrikes sjöfarten
(s. å.), Kielerfredens artikel IV
(s. å.), Den utländska betalningsbalansen och exporten
(s. å.), Bankreformen (s. å.), Härordningsförslaget
(1901), Grunddragen af Sveriges författning (s. å.),
Nymalthusianism (1902, 1903), Rösträttsreformen
(1903, 1906), Emigrationen (1903), En skandinavisk
tullförbindelse
(s. å.), Engelsk och svensk
parlamentarism
(1904), Arbetarfrågan särskildt
i Sverige
(1905), Finland och dess nya landtdag
(1906) m. fl. Genom detta mångsidiga författarskap
och genom sin lärarverksamhet har F. verkat i hög
grad upplifvande på statskunskapens och statistikens
studium vid vår sydsvenska högskola.

F., som en tid var sekreterare i 1888 års
tullkommitté, har efter det nya systemets införande
lifligt deltagit i det praktiska ekonomiska lifvet
samt i grundandet af flera olika företag i Skåne och
föranledde 1896 Skånska handelsbankens stiftande. 1902
invaldes han af Göteborgs och Bohusläns landsting
i Första kammaren, där han såsom protektionist
slöt sig till det s. k. majoritetspartiet, men i
öfriga frågor mera sympatiserande med mindrepartiet
har han efter hand helt öfvergått till detta. Han
har suttit i tillf. utskott samt varit suppleant
i lagutskottet. Sedan 1905 är han ledamot i kommittén
för reorganisering af rikets officiella statistik.

S. C.

Fahlberg, Samuel, svensk tjänsteman på S:t
Barthélemy, högmålsbrottsling, f. 9 sept. 1758 i
Hälsingland, upptogs som fader- och moderlöst barn
af badarmästaren, sedermera stadskirurgen Jakob
Tjäder i Stockholm, hvilken lät honom utbilda
sig i kirurgi. F. åtföljde 1783 som skeppskirurg
ett handelsfartyg till Nord-Amerika, tjänstgjorde
efter återkomsten några månader som underkirurg vid
Serafimerlasarettet i Stockholm och sändes 1784
som t. f. läkare till den nyförvärfvade svenska
besittningen S:t Barthélemy. Där fingo hans talanger
en mångsidig användning. Sålunda uppgjorde han genast
efter framkomsten 1785 stadsplan för staden Gustavia,
utnämndes 1786 till guvernementsmedikus, upprättade
en specialkarta och jordebok öfver ön och utsågs 1799
till landtmäteridirektör därstädes. Genast vid öns
öfverlämnande åt svenskarna 1785 ställdes han vid
guvernörens sida som guvernementssekreterare. Han
författade äfven och offentliggjorde (bl. a. i
Vet. akad:s handlingar) flera vetenskapliga
uppsatser om öns flora och hälsoförhållanden samt
hemsände där gjorda naturhistoriska samlingar till
akademien och enskilda forskare. 1791 kallades F. till
medlem af Vet. akad. och förklarades i aug. 1796 af
med. fakulteten i Uppsala för med. doktor. F. synes ha
varit en orolig och intriglysten natur och invecklades
1810 i de föga kända oroligheter, som då utbröto bland
öns hvita befolkning, och nödgades undan sina fienders
förbittring draga sig tillbaka till den närgränsande
nederländska besittningen S:t Eustache. Därifrån
torde han ha inlåtit sig i stämplingar med engelske
guvernören öfver Leewardsöarna, den från sin medling
mellan Sverige och Danmark 1788 bekante Hugh Elliot,
i syfte att S:t Barthélemy skulle förklara sig för
den afsatte konung Gustaf IV Adolfs sak och därigenom
under brittiskt skydd trygga sin neutralitet i det
äfven i Västindien pågående kriget mellan Frankrike
och England. Genom bref sökte F. för denna plan vinna
öns guvernör, Ankarheim, och garnisonens befälhafvare,
öfverstelöjtnant Bagge, men Ankarheim framlade inför
guvernementskonseljen (mars 1811) det bref han fått
och anklagade där F. för förräderi mot Sveriges
krona. Rättegången drog långt ut på tiden. Från
sin fristad (än på S:t Eustache, än på Antigua)
bestred F. domstolens behörighet samt förnekade i
hemsända besvär författarskapet till brefven och all
delaktighet i högförrädiska planer. Målet afdömdes
på S:t Barthélemy först i sept. 1813, då F. för att
"hafva umgåtts med det uppsåt att tillvägabringa
öns förrådande från dess rättmätiga öfverhet och
till f. d. konung Gustaf Adolf" dömdes förlustig
lif, ära och gods. Domen stadfästes 19 jan. 1814,
hvarvid i nådeväg bestämdes, att F:s egendom
finge tillfalla hans barn; själf förklarades han
fridlös öfver hela riket. Han lär ha tillbragt sina
återstående dagar på S:t Eustache och där aflidit
28 nov. 1834 utan vetskap om att han var inbegripen
i det bekanta amnestiplakatet af 20 okt. s. å. Jfr
H. N. (Hugo Nisbeth), "En högmålsfråga på Barthélemy"
(i "Ny ill. tidn.", 1877, s. 62, 71, 78), och
E. O. E. Högström, "S. Barthélemy under svenskt
välde" (1888), där emellertid redogörelsen för den
Fahlbergska processen är ofullständig och missvisande.

V. S–g.

Fahlcrantz, en i Sveriges vitterhets- och
konsthistoria bekant släkt, härstammar från Falun,
efter hvilken stad namnet tagits.

1. Karl Johan F., landskapsmålare, f. 29 nov. 1774
i Stora Tuna i Dalarna, d. 9 jan. 1861 i Stockholm,
var son af dåv. vicepastorn i Stora Tuna, slutligen
kyrkoherden i Kungsåra och Kärrbo Johan F. och
Gustava de Brenner, sondotter till miniatyrmålaren
och myntkännaren Elias Brenner. Han visade alltifrån
barnaåren anlag för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:44:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbg/0680.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free