Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fahlcrantz, Axel Erik Valerius - Fahlcrantz, Gustaf Edvard - Fahlerz - Fahlgren, Karl August - Fahlman, Louise Johanna - Fahlstedt, Karl Adolf - Fahlstedt, Karl Adolf Leopold - Fahlstedt, Amalia Vilhelmina - Fahlström, Ludvig - Fahlström, Johan Peter Broust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föregåendes broder, landskapsmålare, f. 5 sept. 1851
i Stockholm, blef student 1872 och studerade
1874-76 vid konstakademien i afsikt att blifva
skulptör. Sedermera var han elev af P. D. Holm
och Perséus. F. gjorde sig fördelaktigt bemärkt
genom en färgvacker Aftonstämning från Räfsnäs
(1881). Bland hans senare målningar, som i främsta
rummet sträfva att ge ett lyrisk-koloristiskt intryck,
märkas Motala ström (1895, Göteborgs museum), Regnby
(1897), Köpmansholmen i månsken (s. å.), Stillhet
(månskensstämning, 1898) och Annalkande oväder (1901,
båda i Nationalmuseum). F. blef 1907 led. af Akad. för
de fria konsterna. G-g N.
7. Gustaf Edvard F., den föregåendes sysslings son,
juridisk skriftställare, f. 8 april 1850, i Norrbärkes
socken, Kopparbergs län, student i Uppsala 1868,
juris kandidat 1876, vice häradshöfding 1878, var
en tid egare af en juridisk byrå i Stockholm. Han
har utgifvit bl. a. Vår nämnd och vårt rättsväsende
förr och nu. En historisk öfversigt (1898), Våra
hofrätter och de rättsökande förr och nu (s. å.),
Rättfärdighet i rättsskipning. En historisk och
jämförande framställning af några hufvudpunkter i
vårt rättegångsväsende (1903), i hvilka arbeten han
yrkar på en reform af vårt rättegångsväsen.
Fahlerz. Se Falerts.
Fahlgren, Karl August, landskapsmålare, f. 8 mars
1819 i Norrtälje, d. 2 maj 1905 i Stockholm, var
kryddkramhandlande i Stockholm och målade på lediga
stunder små landskap. G-g N.
Fahlman, Louise Johanna, skådespelerska, född
Jensen, f. 30 juni 1856 af danska föräldrar på
Svartvik, Njurunda socken i Medelpad, blef 1875 gift
med banktjänstemannen Eug. Fahlman och 1876 änka efter
honom. Hon debuterade 1878 på Nya teatern i Stockholm,
innehade 1878-79 engagemang där och 1879-81 vid Stora
teatern i Göteborg, hvarest hennes förnämsta roller
voro Regina von Emmeritz, Beatrice i "Mycket väsen
för ingenting" samt titelrollerna i "Främlingen" af
A. Dumas och i operetten "Boccaccio". 1881-87 var
fru F. ånyo fäst vid Nya teatern i Stockholm, där
bl. a. hennes varmblodiga spel såsom Prinsessan Eboli
i "Don Carlos" och Messalina i "Arria och Messalina"
väckte uppmärksamhet. Efter lyckade gästuppträdanden
1887 på Södra teatern (som Cyprienne i "Låtom
oss skiljas") och på Djurgårdsteatern erhöll
hon s. å. engagemang vid Dramatiska teatern och
blef premiäraktris 1888. Hennes första roll på
denna scen var Thalea i "Häxan"; därefter fick
hon nästan uteslutande komediuppgifter, bland
hvilka må framhållas hennes M:lle d’Ange i "Falska
juveler", Suzanne i "Fjärilsfebern", Fru Noirel i
"Lilla svärmor", Sanda i "Bröllopet på Valéni",
Grefvinnan Elena i Giacosas "På nåd och onåd" samt
Odette, en förträfflig prestation. Hon tillhör sedan
1901 Ranfts teatrar och har där spelat bl. a. Frun i
"Fordringsegare", titelrollen i Madame Flirt, Modern
i "Lucifer" och Adelaide i "Johan Ulfstjerna". Fru
F. har en mjuk och klar stämma och ett spirituellt
väsen.
Fahlstedt. 1. Karl Adolf F., krigare, f. 19
apr. 1788 å Tiurala, Tavastehus län, d. 24 juli 1841 i
Stockholm, vardt 1804 fänrik vid Björneborgs regemente
och 1808 löjtnant vid Vasa regemente, tjänstgjorde
under 1808-09 års krig som adjutant
åt såväl H. H. Gripenberg som J. A. Sandels och
omnämnes som "Sandels’ adjutant" i "Fänrik Ståls
sägner". Svårt sårad vid Virta bro, vägrade han
underkasta sig kapitulationen i Seivis och lyckades
undkomma till Sverige, där han ingick i tjänst i
Västgöta-Dals regemente. F. deltog i norska fälttåget
1813-14 och blef major 1828.
"2. Karl Adolf Leopold F., den förres sonson, lexikograf,
f. 19 nov. 1863 i Stockholm, student där 1882,
filos. kandidat i Uppsala 1886, aflade lärarexamen
vid universitetet i Genua 1893, var 1891-96 lärare
vid gymnasierna i Voltri och Nicastro samt har sedan
1899 varit lärare i moderna språk vid Beskowska
skolan i Stockholm och sedan 1905 föreståndare för
Svenska bokhandelsskolan därstädes. F. har företagit
synnerligen omfattande utrikesresor för språkliga
studier samt utom öfversättningar och artiklar i
svenska, italienska, spanska och franska publikationer
utgifvit Svenskt-italienskt parlörlexikon (1898)
och Italiensk-svensk ordbok (1904).
Fahlstedt, Amalia Vilhelmina, författarinna,
f. 8 jan. 1853 i Stockholm, innehade 1878-95 en
förberedande samskola därstädes. Fröken F. har utom
många bidrag till tidningar och tidskrifter författat
berättelsesamlingarna I flygten (1883), Ax och halm
(1887) och Hvita boken (1904; liksom ett par andra
arbeten under märket Rafae1) samt de större
novellerna Ismaël (1895), En passionshistoria (1897),
hennes bästa arbete, känsligt och stämningsfullt,
och I dödvattnet (1899). Dessutom har hon skrifvit
ungdomsboken I sommartid (1901) och sagorna Mor Sagas
skymningsprat (1902) samt öfversatt van Eedens "Ut
bland människorna" och Fogazzaros "Ett helgon". Fröken
F:s författarskap tillhör realismen, med utprägladt
intresse för etiska och humanitära spörsmål.
R-n B.
Fahlström, Ludvig, friherre, ämbetsman, f. 1655
i Falun, d. 19 mars 1721, började sin bana som
kanslist vid skånska fältkansliet 1678, blef 1682
generalauditör, 1697 krigsråd och 1710 landshöfding
i Västmanlands län samt var 1714-19 ombudsråd vid
finansexpeditionen (finansminister) och utnämndes
1721 till president i Wismarska tribunalet. Han hade
1685 adlats och 1714 upphöjts i friherrligt stånd.
Fahlström, Johan Peter Broust, norsk skådespelare,
f. 1867 i Trondhjem, debuterade 1887 på Kristiania
teater, misshandlades länge af kritiken som ett af
konstens styfbarn, tills han med ens slog igenom i
spelmannens obetydliga roll i Rolfsens "Svein Ursedd",
hvarefter succés följde på succés. I förening med sin
fru upprättade F. 1897 "Centraltheatret", var efter
Nationaltheatrets grundläggning 1899 anställd där
under fyra spelår, men upprättade 1903 en teater,
som bär hans namn, och med denna är sedan 1906
"Folketheatret" förbundet; båda ledas af F. och hans
fru. F. rör sig med sin omfattande talang inom en
större repertoar än någon annan norsk scenkonstnär:
som glödande, medryckande älskare, som markant,
storslagen karaktärsskådespelare ; äfven hans
Falstaff gör ett starkt intryck i sin breda humor. Som
målare och bildhuggare har F. varit representerad på
utställningar i Kristiania, Stockholm och Paris. F. är
sedan 1892 gift med skådespelerskan Alma Bosse,
f. 1863, en jämbördig administrativ begåfning och
utmärkt instruktris. Hennes område är först och främst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
