- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1275-1276

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fahrende leute - Fahrenheit, Gabriel Daniel - Faiaker, Faieker l. Feaker - Faiax - Faiblage - Faiblesse - Faidherbe, Lucas - Faidherbe, Louis Léon César

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slott, marknadsplatser eller värdshus. De ha såsom
utbredare af sånger och sagor - hvilka de stundom
själfva diktade - utfört en icke ringa kulturbragd och
voro omtyckta, hvarhelst de kommo, men deras stånd var
i allmänhet föraktadt, och de voro utstötta af lag och
kyrka, egde icke fria mäns rättigheter och fingo ej
åtnjuta sakramenten. De bildade sinsemellan föreningar
till inbördes skydd och nöje. Deras ställning
bättrades något mot medeltidens slut. En särskild
grupp utgjorde de vandrande skolarerna, lustiga
bröder, som tillhört det andliga ståndet, men råkat
på förfall, och från hvilka den s. k. "vagantpoesien"
härrör. Efter reformationstiden och under trettioåriga
kriget rekryterades de af alkemister,
andebesvärjare och andra likartade charlataner.

Fahrenheit [-hajt], Gabriel Daniel, fysiker,
f. 1686 i Danzig, d. 1736 i Holland, företog
åtskilliga resor i England, Frankrike och Tyskland
samt bosatte sig slutligen i Holland. F:s största
vetenskapliga förtjänst är att vara den förste, som
förfärdigade termometrar, hvilkas angifvelser voro
jämförbara. För detta ändamål begagnade han tre fasta
punkter å sin termometerskala, nämligen temperaturen
hos en blandning af is och koksalt, temperaturen hos
frysande vatten samt människokroppens temperatur,
sådan den angifves, då termometerns kula sättes i
armhålan. F. bekräftade med sina undersökningar,
att vattnets kokningstemperatur är beroende på
lufttrycket, och konstruerade på grund däraf en
termobarometer eller hypsometrisk termometer. Han
iakttog ock, att vattnet kan hållas flytande vid
temperaturer under den vanliga frysningstemperaturen
(0° C., jfr Smältning). Viktsareometern
l. sänkvågen fick af F. den form, i hvilken
den ännu begagnas under namn af Nicholsons
areometer. Jfr Areometer och Termometer.
K. L.*

Faiaker, Faieker l. Feaker (grek. <i>3>aiaxs<</i>;
l. <i><&air}xsg</i>, lat. Phæaces), ett forntida sagofolk,
hvilket, enligt Homeros, urspr. bodde i Hypereia
(upplandet), men af fruktan för de närboende
cykloperna under sin konung Nausithoos utvandrade
till Scheria. Nausithoos efterträddes i regeringen
af sin son Alkinoos, hos hvilken Odysseus rönte det
välvilligaste mottagande och understöd, sedan han,
såsom skeppsbruten och i fullkomligt utblottadt
tillstånd, anträffats på stranden af Alkinoos’
dotter Nausikaa. Äfven de hemvändande argonauterna
blefvo, enligt en yngre saga, gästvänligt mottagna af
Alkinoos. Regeringssättet hos faiakerna var, likasom
i öfriga homeriska stater, patriarkaliskt. Styrelsen
fördes af konungen i samråd med landets stormän,
hvilka tillika utgjorde konungens dagliga umgänge
och såsom hans gäster delade festglädjen i det af
underbar prakt skimrande konungapalatset. Äfven
religionen öfverensstämde med den helleniska, och
såsom hufvudgudomligheter nämnas Zeus, Poseidon,
Hermes och Athena. Faiakernas konstflit intog
en hög ståndpunkt; men sjöfart var det egentliga
näringsfånget, och deras skepp hade den underbara
egenskapen att utan åror eller roder samt äfven i
mörker och töcken hastigt och ofelbart tillryggalägga
sin väg. I hvarje afseende betecknas de såsom gudarnas
synnerliga älsklingar, hvilka, afskilda från andra
folk, åtnjöto en lycklig och med lifvets goda rikligen
välsignad tillvaro. Scherias
geografiska läge kan icke med ledning af några
hos Homeros förekommande uppgifter närmare
bestämmas. Visserligen ha grekerna själfva
ansett det vara samma ö, som sedermera hette
Kerkyra (nu Korfu); men sannolikt var faiakernas
land och folk intet annat än en fri skapelse af
skaldens fantasi, ett fornhelleniskt Utopien.
A. M. A.

Fairax (grek. (Pa/a£), grekisk talare och statsman i
Aten under peloponnesiska kriget (431-404 f. Kr.). Med
afseende på sin politiska ståndpunkt slöt han sig
närmast till den något äldre Nikias och var till följd
däraf Alkibiades’ motståndare. 422 f. Kr. deltog han
i en beskickning till Sicilien, hvars ändamål var
att i Atens intresse åstadkomma en sammanslutning
af Siciliens öfriga städer mot Syrakusai.
A. M. A.

Faiblage [fäbläj], fr. (af faible, svag), myntv.,
remedium, lagligen tillstådd lindrig afvikelse hos
de enskilda mynten från föreskrifna skrot och korn.

Faiblesse [fäblä7ss], fr., svaghet;
älskogsförvillelse.

Faidherbe [fädä’rb], Lucas. Se Faydherbe, Lucas.
illustration placeholder

Faidherbe [fädä’rb], Louis Leon César, fransk
general, f. 1818 i Lille, d. 1889 i Paris, började
1844 sin militära bana som ingenjörlöjtnant vid armén
i Algeriet, där han med utmärkelse deltog
i kriget mot kabylerna och stannade med
ett afbrott till 1852. S. å. sändes han såsom
öfverste till Senegal, hvars guvernör han blef
1854. Till följd af sjuklighet frånträdde han sin
befattning 1861, men befanns oumbärlig för koloniens
bestånd och skötte dess ledning till 1865, då han,
som 1863 blifvit brigadgeneral, erhöll befäl
i Algeriet. Under fransk-tyska kriget utnämndes
han i nov. 1870 af diktatorn Gambetta till
divisionsgeneral och befälhafvare öfver nordarmén,
efter Bourbaki. Med förstånd och skicklighet
ordnade han denna armé och förde den till anfall
mot första tyska armén vid floden Hallue 23 dec.
Nödgad till återtåg, framryckte han ånyo
2 jan. 1871 och utkämpade vid Bapaume en strid,
som blef oafgjord. Vid nästa framryckning,
19 jan., blef han, vid S:t Quentin, fullständigt
slagen af von Göben. 8 febr. blef han medlem
af nationalförsamlingen, men nedlade sitt mandat
efter en kort tid. S. å. blef han åter vald, men
utträdde äfven denna gång snart ur församlingen.
1879 blef han senator. 1874 deltog han, som var en
entusiastisk geograf och arkeolog, i arkeologiska
kongressen i Stockholm. 1884 blef han ledamot af
Institutet. Bland hans skrifter må nämnas Notice sur
la colonie du Sénégal
(1859), Chapître de géologie
sur le nord-ouest de l’Afrique
(1865), Bases d’un
projet de réorganisation d’une armée nationale

(1871), La campagne de l’armée du Nord (1872,
ny uppl. s. å.), Collection complète des inscriptions
numidiques(libyques)
(1870), Épigraphie phénicienne
(1873), Le Zénaga des tribus sénégalaises (1877). -
Statyer af honom ha rests i


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:28:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0686.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free