- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1325-1326

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fallera - Fallersleben - Fallförsök - Fallgirig - Fallhammare - Fallhorn - Fallhöjd - Fallières, Clément Armand - Fallissemang - Fallit - Fall-lagar - Fall-linje - Fallmaskin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fallera (hvardagsspr.; ty. falliren, fr. faillir,
af lat. fallere, svika, bedraga, slå fel), fela,
fattas, brista, slå fel; inställa sina betalningar,
göra konkurs. Jfr Fallissemang.

Fallersleben, köping i preussiska prov. Hannover,
reg.-omr. Lüneburg. 2,000 inv. (1900). Där föddes
skalden A. H. Hoffmann, som därför kallade sig
Hoffmann von F.

Fallförsök, fys., ha anställts såväl för att utröna
lagarna för kroppars fall som för att bevisa jordens
rotation. I det förra syftet ha försöken skett på
flera sätt, t. ex. med fallmaskinen eller med lutande
planet eller ock genom fritt fall från betydande
höjder. För att bevisa jordens rotation ha äfven
försök anställts genom att låta kroppar af stor täthet
falla från betydande höjder. Jfr Rotation, Jordens.
L. A. F.*

Fallgirig, sjöv. Ett fartyg säges vara
fallgirigt, när det har böjelse att falla
från vinden och man därför måste gifva det "lä
ror", för att det skall ligga bidevind. Denna
egenskap försvårar vändning genom vind, men kan
motverkas därigenom, att man antingen sätter
mera aktersegel eller flyttar tyngder föröfver.
O. E. G. N.*

Fallhammare, maskinb. Se Fallverk och Hammare.

Fallhorn, sjöv., öfre hörnet af ett stagsegel, hvarest
"fallet" fastsättes. O. E. G. N.*

Fallhöjd. 1. Vid vattenkraftanläggningar höjden
af det i anspråk tagna fallet. Man skiljer därvid
mellan den "naturliga" fallhöjden, utgörande den
verkliga höjdskillnaden mellan öfre och nedre
vattenytan, samt den "effektiva" eller "nyttiga"
fallhöjden, som efter afdrag af alla vid vattnets
framledning genom kanaler och rörledningar uppstående
fallförluster kommer vattenkraftmaskinen till godo. -
2. Fys., en fallande kropps bana projicierad på
lodlinjen, eller banan räknad i vertikalt led.
1. S. L-k.

illustration placeholder

Fallières [falliär], Clément Armand, president
i franska republiken, f. 6 nov. 1841 i Mézin
(dep. Lot-et-Garonne), blef advokat i Nérac och
mär i samma stad samt valdes 1876 till deputerad
för arrondissemanget Nérac. Han slöt sig till
republikanska vänstern, omvaldes 1877 och bidrog
kraftigt till kabinettet de Broglies fall. Utmärkt
talare och framstående jurist, gjorde han sig
uppskattad mera för sitt sakkunniga och energiska
arbete i utskotten än för högtrafvande vältalighet
och vann genom sitt stillsamma, flärdfria och
godlynta väsen många vänner, utan att skaffa sig
personliga fiender. 17 maj 1880-10 nov. 1881 var
han understatssekreterare i inrikesministeriet, 7
aug. 1882-29 jan. 1883 inrikesminister under Duclerc
och därefter ministerpresident samt utrikesminister
till 17 febr. 1883, då hans kabinett föll på grund af
senatens förkastande af lagen mot pretendenterna. 20
nov. 1883 efterträdde han Ferry som
undervisningsminister i dennes andra kabinett och kvarstod på
denna post, tills hela kabinettet föll 31 mars
1885. Därunder främjade han i hög grad undervisningen
genom lagen om skolhusens byggande och statens bidrag
därtill. Som inrikesminister i Rouviers första
kabinett (31 maj-11 dec. 1887) ådagalade han stor
fasthet och energi gentemot Paris’ municipalråd och
dess planer på en fransk kommunal "federation". F. var
därefter justitieminister under Tirard (12 dec. 1887-3
apr. 1888), sedan han förgäfves själf sökt bilda
ett kabinett, undervisningsminister i dennes andra
kabinett (22 febr. 1889-16 mars 1890) samt justitie-
och kultusminister i Freycinets därpå följande fjärde
ministär till 18 febr. 1892. På sistnämnda post fick
han ingripa mot en af kyrkans högre dignitärer, och
denna fråga, hvari F. ansetts visa mer moderation än
energi, framkallade kabinettets fall. 1890 valdes
han till senator för dep. Lot-et-Garonne samt
blef 1899 senatens president efter Loubet. Denna
post innehade han oafbrutet till 1906, då han
17 jan. såsom den utpräglade vänsterns kandidat
valdes af nationalförsamlingen i Versailles med 449
röster mot 371, som tillföllo Doumer (se d. o.), att
efterträda Loubet som franska republikens president.
E. A-t.

Fallissemang (-ment), Fallit
(fr. faillite, af faillir; se Fallera),
betalningsinställelse, bankrutt, cession,
försättande i konkurs.

Fallit. Se Fallissemang.

Fall-lagar, fys. Se Fallrörelse.

Fall-linje, fys., den linje, längs hvilken en
fallande kropp rör sig.

Fallmaskin, fys., Atwoods, består af en pelare,
hvilande på fot med ställskrufvar, så att pelaren
kan erhålla vertikal ställning. På pelarens öfre
ända är anbragt ett större hjul, hvars axel, för
uppnående af största möjliga lättrörlighet, hvilar
på friktionsrullar (A, C, D). I en ränna på hjulets
omkrets löper ett fint och lättböjligt snöre, i
hvars ändar äro fästa tyngder, M och M’. Äro dessa
fullkomligt lika, motväga de hvarandra i hvilken
ställning som helst. Men om på den ena, M, lägges en
liten öfvervikt, måste denna tyngd falla, och därvid
sättas naturligtvis både M och M’ i rörelse; den ena
sjunker lika mycket som den andra stiger. Här sätter
således den lilla öfvervikten i rörelse den massa, som
utgöres af honom själf samt tyngderna M och M’, hvilka
senare ömsesidigt på hvarandra upphäfva tyngdkraftens
verkan. Den acceleration, som uppstår hos hela den
nämnda massan, är därför mycket mindre, än om tyngden
verkade på hela massan. Om accelerationen i senare
fallet blefve g, blir den nu endast lika stor del
af g, som den lilla öfvervikten är af hela den i
rörelse satta massan. Vore således t. ex. M och M’
hvardera 495 gr. och öfvervikten 10 gr., så vore hela
massan 1,000, men den verkande kraften endast 10,
således ock accelerationen endast 0,01 af g. Genom
denna minskning af accelerationen blir det möjligt
att observera hastigheterna. För att kunna observera
dessa, d. v. s. de vägstycken, som den fallande
kroppen på viss tid tillryggalägger, är pelaren
försedd med en vertikal längdskala samt med två
flyttbara mässingsskifvor, H och K, den förra försedd
med ett hål för att genomsläppa vikten, som däremot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0711.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free