Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 1353-1354 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Famagusta - Famars - Famatina, Sierra - Famenne - Famennien - Fames - Familia caritatis - Familiariter - Familiérement - Familister - Familistär - Familj

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mochostos, hopad sand, turk. Mausa), stad på östra
kusten af ön Cypern, 4 km. s. om Salamis’ ruiner,
ligger nu till största delen i ruiner och hade 1901
endast 1,053 inv., nästan uteslutande muhammedaner
(de kristne bo i förstaden Varosia). -

Katedralen i Famagusta, numera moské.

F. fanns redan
på den assyriska tiden, men vann först under
de bysantinske kejsarna större betydelse genom sin
goda hamn. Rikard Lejonhjärta intog staden 1191;
därefter blef den under Lusignanska dynastien en
blomstrande och starkt befäst handelsstad. 1372
eröfrades den af genueserna, kom 1489 under Venezia
och intogs 1571 af turkarna efter att ha i 11 månader
hjältemodigt försvarats af venezianaren Marcantonio
Bragadino. 1878 kom F. med ön under engelsmännen,
som förbättrat hamnen. Fästningsverken, borgen,
den stora katedralen (se fig.; staden hade förr en
ortodox ärkebiskop) samt ruiner af palats och kyrkor
förläna staden ett stort intresse.

Famars [-mar], gammal ort i franska dep. Nord,
s. om Valenciennes. 914 inv. (1901). Lämningar af
fästningsverk från romarnas tid, då orten hette Fanum
Martis ("Mars’ tempel").

Famatina, Sierra, bergskedja i argentinska prov. Rioja
mellan 28° 10’ och 30° 20’ s. br., har en medelhöjd
af 3,000 m., men når i Nevado de F. (under 29°
s. br.) 6,394 m. Med den östligare, parallellt
gående Sierra Velasco innesluter kedjan dep. F. med
hufvudorten F. på 1,150 m. höjd. I sin mellersta del
är den rik på silfver, guld, koppar och vismut.

Famenne [-mån], bördig landsträcka i Belgien,
omfattande nordvästra Luxemburg och angränsande trakt
af Namur och genomfluten af Ourthe. Hufvudort är
Marche.

Famennien [-nia7], geol., efter Famenne (se
d. o.) uppkalladt namn på öfversta afdelningen
af Belgiens devoniska formationsserie.
E. E.

Fames, lat., hunger. Som personifikation af hungern
ett kvinnligt väsende - med ihåliga ögon, stripigt
hår och likblekt anlete -, som, enligt Vergilius,
bodde vid ingången till Tartarus, men, enligt Ovidius,
på Skytiens isfält.

Familia caritatis. Se Familister.

Familiriter, lat. Se Familièrement.

Familièrement [-Ijärmä’], fr. (lat. familiariter,
af familia, familj), förtroligt, på förtrolig fot,
ogeneradt; påfluget.

Familister (lat. Familia caritatis, kärlekens
brödraskap, eng. family of love, holl. huis der
liefde), mystisk sekt i England och Holland,
stiftad i senare hälften af 16:e årh. af köpmannen
Heinrich Niklaes från Munster (f. 1502, d. efter
1570). Till familisternas uppbyggelse tjänade Niklaes’
skrifter, hvilka voro författade på holländska och
snart öfversattes på engelska. Deras innehåll var
panteistiskt. Drottning Elisabet lät bränna dessa
skrifter 1580. Först efter Stuartarnas restauration
1660 försvinna familisterna. Jfr A. Nippold, "Heinrich
Niclaes und das haus der liebe" (i "Zeitschrift für
hist. theologie", 32, 1862). Bästa framställningen af
sekten lämnas i "Dictionary of national biography"
(art. Nicholas), 40:e d. (1894), af miss Fell Smith.

Familistär (fr. familistère), en efter socialisten
Fouriers (se denne) teori och mönstret af hans
"Falangstär" af järnvarufabrikanten Godin-Lemaire 1859
vid staden Guise (dep. Aisne) i Frankrike inrättad
anstalt, omfattande arbetslokaler och gemensamma
bostadshus för urspr. 400 familjer. Numera äro de
vid anstalten anställde faste arbetarna, omkr. 500,
ensamma egare till fastigheter och fabriker (1902
värda omkr. 5 mill. francs) samt ha alltefter de tre
klasser, i hvilka de äro indelade, olika inflytande på
affärens ledning. De omkr. 700 tillfällige arbetarna
åtnjuta ingen annan fördel än timpenningen. Jfr
A. Strindberg, "Utopier i verkligheten" (1885).

Familj (lat. familia). 1. I social mening, den
form af personligt samlif människor emellan,
hvars naturliga underlag och förutsättning äro
könsmotsatsen emellan mannen och kvinnan samt
de närmaste fysiska släktskapsförhållandena
emellan människor. Ehuru mindre egentligt, räknas
stundom dit jämväl förhållandet emellan husbonde
och tjänare, hvilket förhållande dock inom det
moderna samhället alltmera förlorar karaktären
af familjeförhållande. Familjelifvet refererar
sig sålunda visserligen till en natursida hos
människan, men dess väsen ligger dock i det
personliga samlifvet. De väsentligaste förhållandena
inom familjen äro förhållandet emellan mannen och
kvinnan (makarna) samt mellan dessa (föräldrarna)
och barnen. Dessa båda former af familjelifvet böra
dock, liksom alla de öfriga, återföras till samma
enhet och fattas såsom yttringar af samma sedliga
princip. Man gör sig skyldig till mycken ensidighet,
om man förbiser, att föräldrarnas plikter emot den
förhandenvarande eller väntade afkomman oupplösligt
sammanhänga med deras inbördes plikter och att
de förra måste fattas som en väsentlig sida i
själfva deras samlif sinsemellan. - Familjelifvet,
såvidt det direkt har afseende på könsmotsatsen
och bestämmer förhållandet emellan man och kvinna
- familjens konstitutiva moment -, benämnes
äktenskap. Äktenskapets natursida är icke blott
den fysiska, utan jämväl den psykiska motsatsen
emellan könen. Denna motsats är likväl ej endast
motsättning, utan involverar i sig tendenser till
ömsesidigt kompletterande samverkan i såväl fysiskt
som psykiskt afseende. Från sin etiskt personliga
sida kännetecknas äktenskapet däraf, att det, för att
motsvara sin bestämmelse, a) måste vara frivilligt
ingånget och grundadt på personlig böjelse, b) är
till sitt väsen en fullständig lifsgemenskap makarna
emellan och i följd däraf monogamiskt, förpliktar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>