Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Familj - Familjaritet - Familjebibel - Familjebröder - Familjefideikommiss - Familjefördrag - Familjenamn - Familjen H*** - Familjeråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trifolieæ af underfamiljen Papilionatæ af familjen
Leguminosæ, hvilken åter hänföres till serien
Rosales af underklassen Archichlamydeæ inom klassen
Dicotyledoneæ bland angiospermerna. Linné, som var
den förste, som uppställde naturliga familjer (1738),
kallade dem ordningar (ordo), en benämning, som länge
bibehölls och ännu användes af engelska författare.
(G. L-m.)
Familjaritet (lat. familiaritas, af familia, familj),
förtrolighet, nära bekantskap. - Familjär, förtrolig,
intimt bekant, hemmastadd; alltför fri, påflugen.
Familjebibel, ett sådant bibelverk, som innefattar
ett urval af bibelstycken, verkställdt med
särskild hänsyn till det kristna hemmets och den
kristna skolans behof af religiös uppbyggelse
och undervisning, så att af de hel. skrifterna
uteslutits åtskilliga skildringar af rent yttre
tilldragelser och förhållanden hos Israels folk,
den levitiska lagstiftningen, släktregister och
krönikeartade framställningar samt sådant, som
lätt kan leda tanken på afvägar genom ett dunkelt
och svårfattligt innehåll, eller verka störande
under bibelläsningen på grund af ett blottande af
vissa ömtåliga naturlifvets företeelser (allt detta
hufvudsakligen i gamla test.). Efter mönstret af den
af fem evangeliskreformerta präster i kantonen Glarus
1886 utgifna "Familienbibel" (3:e uppl. 1892),
den första i sitt slag, utarbetade F. Fehr en svensk
"Familjebibel" (nya test. 1887, gamla test. 1889)
med textförklaringar af saklig natur (historiska,
geografiska, arkeologiska o. dyl.). Denna
användning af titeln "familjebibel" - en titel,
som mera egentligt nyttjats äfven om illustrerade
upplagor af den fullständiga bibeln - har dock
väckt mycken opposition, emedan den ovillkorligt
för tanken på "en styckad bibel". "Valda stycken ur
bibeln för familjeläsning" eller något dylikt
hade tvifvelsutan varit en lämpligare titel.
(J. P.)
Familjebröder. Se Franciskan-orden.
Familjefideikommiss. Se Fideikommiss.
Familjefördrag, fördrag, som en familjs samtliga
medlemmar ingå med hvarandra rörande gemensamma
angelägenheter, t. ex. den fasta familjeförmögenhetens
nyttjande, föryttring och arf, förmynderskap,
giftermål o. s. v. Rätt att afsluta sådana
från den allmänna lagens bestämmelser undantagna
överenskommelser är i Tyskland, under vissa villkor,
medgifven högadeln och det fordom riksomedelbara
ridderskapet. Inom de flesta regerande familjer finnas
dylika fördrag, men de ha under tidens lopp mist sin
betydelse. Synnerligen bekant är det s. k. bourbonska
familjefördraget (se d. o.), 1761. - Familjefördraget
i Åbo. Den mellan Sverige och Ryssland 30 aug. 1812
i Åbo afslutade allianstraktaten fick genom en
separat och hemlig artikel, som framkallades af den
personliga vänskapen mellan kejsar Alexander I och
kronprinsen Karl Johan, på visst sätt karaktären af
ett familjefördrag mellan den i Ryssland regerande
dynastien Holstein-Gottorp och huset Ponte-Corvo
i Sverige. I den hemliga artikeln förklarade sig
de bägge kontrahenterna å ömse sidor förbundna, "i
händelse någon makt skulle söka störa Sveriges eller
Rysslands säkerhet och lugn, att lämna hvarandra
det understöd, som kan finnas nödvändigt till att
förekomma eller undertrycka
förslag af så fientlig beskaffenhet". Dessa
bestämmelser afsågo egentligen att tillförsäkra Karl
Johans ätt en tryggad besittning af svenska tronen
mot alla, inom eller utom Sverige framträdande,
restaurationsförsök till förmån för den 1809
afsatte Gustaf IV Adolf eller hans familj. Den genom
Åbotraktaten grundade förtroliga förbindelsen mellan
Sverige och Ryssland ("1812 års politik") bröts först
under Krimkriget, då Sverige, genom november-traktaten
1855, slöt sig till Rysslands fiender, Frankrike och
England, samt mottog försäkran om dessa makters hjälp
mot hvarje angrepp af Ryssland.
Familjenamn. Se Namn.
Familjen H***, roman af Fredrika Bremer.
Familjeråd (lat. consilium propinquorum
l. necessariorum), jur., en i vissa länder af
lagstiftningen påbjuden församling af familjemedlemmar
eller andra anförvanter till rådslag angående
vissa familjeangelägenheter. Detta institut
hade i romerska rätten, hvarifrån det hämtats,
en dubbel verksamhetskrets, dels såsom husfaderns
råd i husrätten, familjedomstolen, till hvilket
råd kallades icke blott släktingar, utan äfven
vänner, dels - ehuru i mycket underordnad måtto -
såsom biträde vid utöfvande af förmynderskap. I denna
sistnämnda betydelse, hvilken ensam är af vikt för den
nyare lagstiftningen, har familjerådsinstitutionen
vunnit utveckling synnerligast i Frankrike (Code
Napoléon, art. 405-416; Code de procédure civile,
art. 882- 889) och har därifrån upptagits i öfriga
romanska länders lagstiftning äfvensom i 1875 års
preussiska förmynderskapsförordning och vidare i
tyska rikets "Bürgerl. gesetzbuch" (§§ 1858 ff.). -
Äfven i Sveriges civilrätt förekomma ansatser till
familjeråd i fråga om utöfvandet af giftomannarätt
och förmynderskap. Familjerådets sammansättning
och formerna för dess verksamhet äro här dock högst
obestämda. Så bör, vid utöfvande af giftomannarätt,
fader taga råd af moder; moder, efter faders död,
af nästa fränder; och bör moder, om hon vill utse
giftoman efter sig, jämväl inhämta råd af dessa
sistnämnde. (1734 års lag, G. B 1: 2.) Huru aflägsnare
frände bör vid utöfvande af giftomannarätt taga annan
frändes råd, inhämtas i G. B. 1: 3. - I afseende på
förmynderskap stadgas, att fader, om han gått i annat
gifte, bör taga barnets mödernefränders råd i de mål,
som angå deras välfärd (Ä. B. 20: 1). Moder får efter
faders död - dock endast intill dess hon träder i nytt
gifte - utöfva förmynderskap för barnen med nästa
fädernefränders eller nämnd medförmyndares råd. -
Enligt 1734 års lag (Ä. B. 23: 1) ålåg öfvervakandet
af förmyndarens förvaltning af den omyndiges medel
dennes nästa fränder; familjerådet, som däruti hade
sin mest praktiska betydenhet, kunde hvarje år fordra
räkenskap af förmyndaren, hvilken i hvarje fall skulle
minst hvart tredje år tillställa fränderna räkenskap
i och för granskning. Numera (sedan 1845) har detta
öfvervakande blifvit ett kommunens åliggande; dock
stadgar ännu den i dessa frågor gällande lagen 18
april 1884, att den omyndiges fränder ega att taga
del af förmyndarräkningen och, om de finna, att
förmyndaren ej rätteligen förvaltat den omyndiges
egendom eller att han bör ställa säkerhet för de
medel, som hos honom innestå, därom göra anmälan hos
rätten, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
