- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1371-1372

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fant, Erik Mikael - Fant, Johan Erik - Fant, Karl Johan Mikael - Fant, Karl Fredrik Mikael - Fantaisie - Fantasi - Fantasia - Fantaskop l. Fenakistoskop

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-97, Lärobok för begynnare i allm. hist. (1802; flera
ggr ånyo upplagd), Utkast til föreläsningar öfver
svenska historien
(1803-04), Samlingar i svenska
historien
(1814), Chronologiskt register öfver
tryckta handlingar i svenska historien
(1816-18,
omfattande tiden till 1400); Scriptores rerum
svecicarum medii ævi
(1818; l:a delen); uppsatser i
Vet.-soc:s i Uppsala samt Vitt. hist. o. ant. akad:s
handl. m. fl. Jfr Diplomatarium.
(L. S.)

4. Johan Erik F., sonson af en äldre broder
till F. 2, predikant, författare, f. 1815,
d. 1869, blef student i Uppsala 1832, filos.
doktor 1839, konsistorienotarie i Uppsala 1844 samt
kyrkoherde och prost i Sala 1853. Han var medlem
af prästeståndet vid den sista ståndsriksdagen
(1865-66). F. utgaf bl. a. Upsala ärkestifts
herdaminne
(1842-45; jämte A. T. Låstbom),
Matrikel öfver prest- och klockarelägenheterna inom
Upsala ärkestift
(1850), Upsala ärkestifts matrikel
(s. å.) och Vägledning för prester i äktenskapsmål
(1853; 4:e uppl. 1881).

5. Karl Johan Mikael F., den föregåendes son,
skolman, filologisk författare, f. 1851 i Uppsala,
blef student där 1871, filos. doktor där 1887 samt
lektor i franska och engelska i Östersund 1886 och
i Västerås 1895. F. har studerat vid École des
hautes études i Paris och i Bonn. Han ställde
sig i spetsen för bildandet af en filial för
Jämtlands län af Svenska nationalföreningen och
var denna filials ordf. 1894-96. F. har utgifvit
"L’image du monde" (gradualafh. i Uppsala univ:s
"Årsskrift", 1886), "Légende de S:t Grégoire,
rédaction du XIV:e siècle" (1868), "Tales and
sketches from The sketchbook and the Alhambra
by Washington Irving" (1906) och "Fransk läsebok
för de allmänna läroverken" (1903; 2:a uppl. 1905)
samt författat The combination of a distinct vowel
sound and a comparatively indistinct vocal murmur
in english
(1886) och Engelskt uttal (1905). F.
har medverkat vid utgifvandet af Schulthess’
"Svensk-fransk ordbok".

6. Karl Fredrik Mikael F., den föregåendes kusin,
son till kyrkoherden i Järlåsa, Fredrik F. (f. 1809,
d. 1865), föreståndare för åkerbrukskolonien Hall,
f. 6 mars 1852 i Fasterna socken, student i Uppsala
1870, tjänstgjorde sedan 1874 i fångvården
såsom lärare och fängelseföreståndare
samt anställdes 1882 såsom direktör för landets
förnämsta uppfostringsanstalt för brottsliga och
svårt vanartiga gossar, åkerbrukskolonien
å Hall, för hvilken befattning han på grund af
personliga egenskaper visat sig alldeles särskildt
lämpad. Till stor del genom hans framgångsrika
arbete har anstalten lämnat anmärkningsvärdt goda
resultat. Hans erfarenhet i barnavårdsfrågor,
vidgad genom utländska studieresor, har äfven
utom Hall tillgodogjorts, bl. a. genom hans
deltagande i 1896 års tvångsuppfostringskommitté,
hvars arbete ligger till grund för 1902
års lag om tvångsuppfostran m. m.
6. V. A-t.

Fantaisie [fatäsi], fr., mus., fantasistycke (se
Fantasi 3).

Fantasi (grek. fantasia, af fantazein, göra
synbar). 1. Psyk., inbillningskraft eller den enskilda
yttringen af denna, fantasiföreställningen. Fantasien
i förstnämnda bemärkelse är själens förmåga att bilda
konkreta föreställningar utan nödvändig motsvarighet
i erfarenheten. Dessa fantasiföreställningar äro
åskådliga bilder, men hvarken omedelbara
sinnesåskådningar eller trogna minnen af sådana. Egentligt
skapande är dock aldrig fantasien; den hämtar alltid
sitt innehåll ytterst från erfarenheten, närmast från
minnet. Den blott danar detta innehåll i nya former
genom att till ett nytt helt sammansätta element,
hämtade från olika håll ur minnets förråd, eller genom
att söndra, hvad i erfarenheten var förenadt, genom
att förstora eller förminska i rum och tid eller i
grad af kvalitet. Materialet till dessa nydaningar
framskaffas enligt associationslagarna, men vid
urvalet och sammansmältningen eger fantasien en större
eller mindre frihet. En sund fantasi ställer sig
dock i viss mån under erfarenhetens och förståndets
kontroll, så att innehållet i dess föreställningar
hvarken inom sig lider af motsägelser eller strider
mot verklighetens allmänna villkor. På så sätt får
fantasibilden en "poetisk sanning". I motsatt fall
blir den fantastisk. Fantasilifvets styrka kan mätas
ej blott efter rikedomen af det innehåll, hvaröfver
det förfogar, och nyheten i sammanställningarna,
utan framför allt efter förmågan att sammangjuta
elementen till ett helt, så att resultatet
ej blir ett oorganiskt mosaikarbete. Framför
allt är det i den sistnämnda förmågan af att
dana ett lefvande helt, som konstnärens fantasi
öfverträffar hvardags-människans. - Fantasiens
verksamhet kan vara mera omedveten såsom Goethes, då
han skref "Leiden des jungen Werthers", som han själf
säger sig ha diktat "tämligen omedvetet, såsom en
nattvandrare", eller mera afsiktlig och medveten såsom
vetenskapsmannens, när han kombinerar ett innehåll
på olika sätt för att lösa ett problem. Fantasien kan
från annan synpunkt vara öfvervägande reprodukliv, då
dess bilder stå minnets nära, eller mera produktiv, då
den friare handskas med innehållet och ger detta nya
former. Den kan vara bunden i olika intressens tjänst,
såsom vetenskapsmannens i sanningssökandets, då han
uppställer sina hypoteser, och såsom uppfinnarens i
de praktiska intressenas, eller fritt lekande såsom
konstnärens, när han endast följer sin ingifvelse. -
Fantasien såsom den egentliga nydaningsförmågan
inom själslifvet har för dettas utveckling stor
betydelse. De nya sanningarna måste först af fantasien
uppställas såsom hypoteser, innan de af förståndet
kunna verifieras. Det är också fantasien, som genom
att dana föreställningar om något eftersträfvansvärdt
ger viljan mål att kämpa för. Och särskildt är det
genom att fantasien kläder tankarna i en åskådlig
form, som bryggan slås öfver till känslolifvet och
förståndet på så sätt kommer i förhållande till
viljelifvets motiv. Jfr Ribot, "L’imagination
créatrice" (1900). - 2. Inbillning, drömsyn,
hjärnspöke, feberdröm; infall, nyck, hugskott. -
3. Mus., fantasistycke, improvisation eller fritt
gestaltadt tonstycke utan anslutning till fastställda
former; utsmyckad omskrifning af några folkvisor eller
melodier ur en opera. 1. S-e.

Fantasia (it.), mus., fantasistycke (se Fantasi 3);
i Orienten benämning på flera slags fester; i norra
Afrika namn på en sorts tornerspel.

Fantaskop (af grek. fantasma, skenbild, och
skopein, se) 1. Fenakistoskop (af
grek. fenakizein} bedraga, och skopein, se), fys.,
ett slags leksak, bestående af en rund skifva af 25
till 30 cm. diameter. Längs dess omkrets är anbragt
en serie små hål på lika stora afstånd från hvarandra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0734.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free