Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fanvakt - Fanö - Fao (Fau) - Faon - Faou, Le - Fa presto - Fara - Farabana - Farabeuf, Louis Hubert - Farabi (el-Farabi), Abu Nasr Muhammed bin Muhammed bin Tarchan - Farad - Faraday, Michael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fanvakt, krigsv., kallas i Sverige genom 1904
års exercisreglemente den afdelning vid ett
infanteriregemente, som, när endast regementsfana
finnes, har dennas skydd sig anförtrodt. Fanvakten
utgöres af en subalternofficer eller underofficer
såsom 1:e fanförare, ett underbefäl såsom 2:e
fanförare och 12 soldater såsom fansoldater. Fanvakten
ordnas på två led med fanförarna i midten och
har sin plats framför midten af regementet,
när detta är samladt. Föra bataljonerna hvar
sin fana, delas fanvakten så, att hvarje
bataljon får en fanpluton (se d. o.).
C. O. N.
Fanö, dansk ö i Nordsjön, s. om Hjertingbukten
och skild från halfön Skallingen genom sundet
Graadyb. 3,012 inv. (1906). Ön har en längd af 16,5
km., en bredd af 2–5 km. och en areal af 54 kvkm.,
hvaraf omkr. två tredjedelar äro klitter, flygsand
och hedar. Endast i närheten af byarna finnes något
odlingsbar mark, hvarför jordbruk är binäring och
skötes af kvinnorna. Största delen af den manliga
befolkningen egnar sig åt sjöfart. Hemmahörande
på F. voro 1904 69 segelfartyg om 23,000 ton och
4 ångfartyg om 276 ton. Ön utgör ett särskildt
birk i Ribe amt och består af socknarna Nordby
och Sönderho. Vid byn Odden, i Nordby, finnes en
navigationsskola samt en hamn, och där drifves äfven
något skeppsbyggeri. Vid Nordby anlades 1891 ett
hafsbad efter kontinentalt mönster, F. nordsjöbad,
som vunnit stor popularitet (frekvens omkr. 3,000
kurgäster). Stranden är af utmärkt beskaffenhet,
salthalten stor och vågslaget kraftigt. Klimatet
är mildt (medeltemp. juni–aug. 15,5°). Utom de
kalla baden, platsens hufvudsakliga kurmedel,
finnes en varmbadanstalt. Säsong juni–okt.
E. Ebg. Ln.
Fao (Fau), hamnplats i Irak Arabi, till höger om
Sjatt el-arabs hufvudmynning i Persiska viken, säte
för turkiska myndigheter för flodfarten på Eufrat
samt flera sjöfarts- och telegrafbolag. Den stora
landtelegraflinjen till Indien förenas där med kabeln
till Buschir–Karachi.
Faon, lat. Phaon, skaldinnan Sapfos (se denna)
älskade.
Faou, Le [lə faō], hafsbad i franska
depart. Finistère, s. ö. om Brest,
vid innersta delen af Rade de Brest.
Ln.
Fa presto [pre’stå], it., "låt gå raskt", binamn på
den italienske målaren Luca Giordano.
Fara, urgammal ruinplats, 5 dagsresor s. ö. om
Babylon, där Andræ, Koldewey m. fl. genom gräfningar
bragt i dagen cisternliknande tegelrundbyggnader
och torrläggningskanaler.
Farabana. Se Bambuk.
Farabeuf [-bö’f], Louis Hubert, fransk anatom,
f. 1841, blef 1871 med. doktor i Paris, 1876 agrégé
samt 1886 professor i anatomi. Han är berömd såsom
en utmärkt lärare och har utgifvit en mängd större
och mindre skrifter, bland dem Précis du manuel
opératoire (1872, 4:e uppl. 1893-95). F. vardt
1897 medlem af medicinska akademien.
R. T-dt.
Farabi (el-Farabi), Abu Nasr Muhammed bin
Muhammed bin Tarchan, filosof, läkare och matematiker
af turkisk härkomst. F. var född i Transoxanien,
studerade i Bagdad och begaf sig därefter till Aleppo,
där han lefde vid Seif ed-daulas hof. Han dog 950 i Damaskus under
en resa, som han företog i sällskap med Seif
ed-daula. Bland hans många skrifter, af hvilka endast
en del, på arabiska eller i hebreisk öfversättning,
bevarats till våra dagar, intaga hans studier öfver
Aristoteles främsta rummet. F. valde logiken till
sitt hufvudstudium och sökte utbreda kännedomen därom
bland sina samtida. Mindre talrika äro hans arbeten
i matematik, astronomi, medicin och musik. Några af
hans skrifter äro utgifna af Dieterici (Al Fârâbî’s
philosophische abhandlungen, 1890, och Alfârâbî’s
abhandlung über den musterstaat, 1895). En kort,
men klar framställning af F:s författarskap har Munk
lämnat i "Mélanges de philosophie juive et arabe"
(1859). Se Brockelmann, "Geschichte der arabischen
litteratur" (1898–1902).
K. V. Z.
Farad, fys., den efter M. Faraday af
L. Clark uppkallade enheten för en elektrisk
kondensators kapacitet. Se Elektriska enheter och
Laddningskapacitet.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
