Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fastebref - Fast egendom - Fastenrath, Johannes - Faster - Fasterna - Fast fyr med blänk - Fasthet - Fasti - Fastidiös - Fastighet - Fastighetsbevillning - Fastighetsbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samma betydelse som det äldre
fastebrefvet. Jfr Lagfart.
A. Th. S. (C. G. Bj.)
Fast egendom, jur. Se Egendom, sp. 1428-29.
Fastenrath, Johannes, tysk skriftställare, f. 1839
i Remscheid, har utvecklat en rik verksamhet som
originalförfattare i spansk anda och öfversättare
från spanska skalder samt i spanska essayer skildrat
tyska förhållanden.
Faster [fäste], eng., fortare (på urs ruckverk; se F,
sp. 1210).
Fasterna, socken i Stockholms län, Sjuhundra
härad. 11,232 har. 1,411 inv. (1906). F. utgör ett
till egaren af Rånäs patronelit pastorat, Uppsala
stift, Sjuhundra kontrakt.
Fast fyr med blänk. Se Fyr.
Fasthet. Se Elasticitet 1 och Hållfasthet.
Fasti (näml. dies, dagar), lat., kallades i det
gamla Rom de dagar, på hvilka rättskipning fick ega
rum. På somliga af dessa var det folket tillåtet att
hålla förhandlingar, d. v. s. komitier (jfr Comitia).
De dagar, på hvilka rätt ej fick skipas,
kallades nefasti. Med tiden erhöll fasti betydelsen
af kalender, d. v. s. förteckning på dagar, som
voro fasti eller icke, samt på religiösa högtider,
offer, fester o. d. jämte dithörande upplysningar
och uppgifter. Kalendern utarbetades i början
officiellt af pontifices (öfversteprästerna),
men edilen Cn. Flavius utgaf omkr. 304 f. Kr., på
Appius Claudius’ föranstaltande, på enskild väg
fasti, hvarefter enskilda sådana allt framgent
offentliggjordes. Ovidius sysselsatte sig med
författandet af en dikt med titeln fasti, af
hvilken dock blott hälften, som omfattade årets
sex första månader, blef utarbetad. Fragment
af fasti, ristade i sten eller tecknade i färg,
finnas ännu i behåll och äro aftryckta i "Corpus
inscriptionum latinarum". Slutligen betecknar fasti
dels ämbetsmannalängder, d. v. s. förteckningar
öfver konsuler, pretorer m. fl., dels triumflängder,
angifvande fältherrar, som triumferat, m. m. Mest
bekanta äro fasti capitolini, så kallade, emedan
de nu förvaras på Capitolium i Rom. De upptäcktes
1546 och 1547, delvis äfven 1817 och 1818, samt
utgöras af marmortaflor med inristningar, hvilka
äro offentliggjorda i det nyss nämnda verket.
R. Tdh.
Fastidiös (fr. fastidieux, af lat. fastidium, afsmak,
leda), motbjudande, tråkig, ledsam; kräsen, alltför
granntyckt, ringaktande.
Fastighet. Se Egendom. I Sverige talas om
jordbruksfastighet och annan fastighet. I kameralt
afseende skilja de sig från hvarandra däruti, att de
beskattas olika. Bevillningen utgår nämligen med 6
öre pr 100 kr. taxeringsvärde å jordbruksfastighet,
men med 5 öre å annan fastighet. Vissa fastigheter
(statens, kommuners, allmänna stiftelsers m. fl.) äro
bevillningsfria (jfr Allmän bevillning). 1906
voro Sveriges fastigheter taxerade till 6,436
mill. kr. (jordbruksfastighet 2,605 mill., annan
fastighet 3,130 mill. och bevillningsfria 701 mill.).
Fastighetsbevillning, förv., den bevillning, som
erlägges för all inom Sverige belägen fast egendom
med undantag af allmän egendom, som är fri. Jfr
Allmän bevillning. Kbg.
Fastighetsbok, jur., af offentlig myndighet förd bok
för inskrifning af rätt till fast egendom.
De rättsförvärf, som afse fast egendom, skulle vara
i hög grad osäkra, om icke de kunde byggas på något
yttre underlag, utan skulle för sin giltighet och
rättsverkan vara uteslutande beroende däraf, att den,
från hvilken rätten, omedelbart eller medelbart,
härleddes, också verkligen varit behörig innehafvare
däraf. Att undersöka alla de förhållanden, hvilka
därvid vore af betydelse, skulle för den, som
ville ingå något rättsärende angående egendomen,
vara förenadt med en till omöjlighet gränsande
svårighet. Omsättningen skulle på detta område sakna
den trygghet, som särskildt med hänsyn till vikten
af de vid den fasta egendomen knutna intressena
är i så hög grad påkallad. Man måste därför
söka finna en anordning, som gör rättsförvärfvet
åtminstone i viss mån oberoende af så invecklade
och dunkla förhållanden. I sådant syfte har man från
uråldrig tid fordrat offentliggörande af hithörande
rättsförvärf och vid offentliggörandet fäst en viss
rättsverkan. Den fullkomligaste af de anordningar,
som i sådant hänseende vunnit användning, är det
s. k. grundboks- l. fastighetsbokssystemet. Med
förebilder af äldre rättsbruk i de germanska och
nordiska stadssamhällena har detta system utbildats
af den tyska lagstiftningen. Af offentlig myndighet
föras för landets särskilda områden böcker, däri
hvarje fastighet har sitt särskilda upplägg; å detta
inskrifves hvarje fastigheten rörande rättsförändring.
Fastighetsbokens uppgift är att vara en lätt
öfverskådlig och fullt tillförlitlig källa till
upplysning angående de rättsförhållanden, hvilka
anknyta sig till en viss fastighet; enhvar, som
vill inlåta sig i något rättsärende angående denna,
skall därvid kunna handla i tillit till bokens
innehåll. Skall detta ändamål uppnås, måste det vara
regel, att å ena sidan allt, som finnes upptaget i
boken, gäller så som det där finnes upptaget, och å
andra sidan intet, som icke finnes angifvet i boken,
har rättslig giltighet - allt under förutsättning,
att den, som vill åberopa boken, är i god tro. En
åtskillnad mellan den rätt, som är, och den rätt,
boken utvisar, är visserligen icke utesluten, men den
är utan betydelse för den, som icke vet därom. Boken
skall ega publica fides.
Att en dylik anordning är i hög grad egnad att bereda
omsättningen trygghet, att stärka den så viktiga
fastighetskrediten, är uppenbart. Men denna fördel
köpes för dyrt, om därigenom den verkliga rätten
sättes i fara att offras för den formella. Systemet
kan icke användas, utan att det tillika sörjes för,
att denna fara är, om icke utesluten, dock bragt ned
till ett mått, som gifver lagstiftaren fog att lämna
den utom räkningen. Där icke dessa förutsättningar
äro för handen, måste inskrifningens verkan begränsas
till att endast gifva den i boken inskrifna rätten
ett visst företräde - större eller mindre - framför
den icke inskrifna. Äfven med sådan begränsning är
inskrifningen af stor betydelse för omsättningens
trygghet.
I Sverige - likasom i Danmark och Norge - är icke
ett fastighetsbokssystem i ofvan angifna mening
tillämpadt. Rättsförändringar i fråga om fast egendom
offentliggöras genom deras anmälande vid rätten och
upptagas i rättens protokoll; det är i protokollet
upplysning skall sökas angående hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
