- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1433-1434

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fastlagen - Fastlagsris - Fastlagsspel - Fastlagssöndag - Fastland - Fastmakare - Fast marknad - Fastnachtsspiele - Fastoso - Fastrada - Fast räkning - Fastställelsetalan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tyskland och Skandinavien fastlagsfirandet, särskildt
genom s. k. fastlagsspel, och ännu 1608 firades
vid Karl IX:s hof, oaktadt prästernas motsägelser,
fastlagssöndagen "med ett stort panket", och dansade
då "drånningen och alt hennes fruntimmer fastelagen".
A. F.*

Fastlagsris, späda grenar, vanligen af björk, med
hvilka man numera på lek under fastlagen (särskildt
fettisdagen) piskar hvarandra. Denna sed, som under
skämtets omklädnad t. o. m. i vår hufvudstad räddat
sig till våra dagar, är i själfva verket en urgammal
rituell handling, hvilken står i förbindelse med
trädkulten. Af det träd, i hvilket man trodde
en "makt", en gudomlighet, innebo, bröt man med
iakttagande af vissa rituella försiktighetsmått och
åtgärder en gren, hvilken under sådana omständigheter
i sig bibehöll samma makt, som bodde i trädet. Af
en dylik gren gjordes hos germanerna - äfven hos
nordborna (jfr Blotspån) - likasom hos åtskilliga
andra folk orakellotter eller spåstickor. En sådan
gren förmådde emellertid också på ett omedelbarare
sätt gifva råd och upplysningar (jfr Slagruta). Men
den innehöll ock en välsignande eller lifvande och
stärkande ("kvickande") kraft. Att fästa grenar
öfver dörren för att bibringa huset välsignelse
och afvärja olycka och ondt är en fornåldrig och
vida spridd sed, som förekommer äfven hos vårt
folk. Sannolikt hör bruket att, när en byggnad
nyss är fullbordad, uppsätta s. k. takruskor på
takåsen också hit. I Dalsland likasom i flera orter
i Tyskland och Bajern, i Indien och på andra håll har
man med ett löfvadt spö ceremoniellt slagit boskapen
vid den tid den först utfördes på bete. Särskildt
hos lettiska och slaviska folk har det åter varit
sed att med ett dylikt kraftspö piska brudparet för
att äktenskapet skulle blifva fruktsamt, ett bruk,
som ej alldeles saknar sin motsvarighet äfven i
svensk folksed. Där detta bruk ingått bland de med
inträdet i manbarhetsåldern förbundna ceremonierna,
t. ex. hos forngrekerna (Sparta) samt hos kaffrer
och åtskilliga andra sydafrikanska stammar, har det
samtidigt för ynglingarna antagit karaktären af ett
mandomsprof. - Seden att piska hvarandra med ris
fortlefver i vårt land utom under fastlagen också vid
påsken samt på ett och annat håll, likasom i Norge,
äfven vid jul. Den i katolska länder på palmsöndagen
förekommande kyrkliga invigningen af nyutslagna
sälgkvistar ("palmer"), hvilka sedan af folket anses
bringa skydd och välsignelse för hem och åker, står
otvifvelaktigt trots sin kristna motivering i mycket
nära förbindelse med det gamla hedniska vårspöet. Jfr
Majstång och Trollspö. Litt.: E. Hammarstedt, "Om
fastlagsriset och andra lifsstänglar och gudaspön"
(i "Nordisk tidskr.", 1902), och A. Thomsen,
"Orthia, en religionshistorisk undersögelse"
(1902), samt de i art. Trädkult angifna arbetena.
N. E. H.

Fastlagsspel, ty. fastnachtsspiele, de första, svaga
begynnelserna till ett nationellt lustspel i Tyskland
och Skandinavien. I Tyskland uppkommo de vid midten
af 1400-talet och upphörde på 1600-talet. De äldsta
fastlagsspelen uppfördes på själfva fastlagsnatten
(natten till askonsdagen) i enskilda hus eller i
värdshus och utan någon scenisk apparat, mestadels
af ungt handtverksfolk, någon gång likväl under
anförande af öfvade histrioner, som utförde
hufvudrollerna. I somliga städer, t. ex. i Lybeck,
spelade man på gator och torg å för tillfället
uppresta ställningar. Spelen framställde med en
kraftig kvickhet, hvilken ej sällan urartade till
de största grofheter, karaktärer och scener ur
hvardagslifvet, särskildt allmogens lif, stundom
endast i monologer af efter hvarandra uppträdande
personer, men ofta i form af en rättsförhandling med
käromål, försvar och slutlig dom. Under sin vidare
utbildning upptog fastlagsspelet till behandling
medeltidens rika episka ämnen, Boccaccio-noveller,
hjältesagor och historier, lika väl som det lefvande
lifvet med dess svagheter och dårskaper. Många
fastlagsspel, särskildt de, som härröra från
1500-talet, äro af en politisk-satirisk eller
moralisk-didaktisk karaktär och äro mer allvarsamma
än komiska. Bland författarna till fastlagsspel,
hvilka författare hade sin förnämsta stamort i
det välmående Nürnberg, nämnas från 1400-talet
särskildt mästersångarna gjutaren Hans Rosenplüt
och barberaren Hans Folz samt från 1500-talet
den berömde skomakaren Hans Sachs (se d. o.) och
prokuratorn Jakob Ayrer (se d. o.). Fastlagsspel
med religiöst polemisk tendens författades
t. ex. af protestanten N. Manuel i Bern. En
rikhaltig samling af fastlagsspel från 1400-talet
är utgifven af A. v. Keller ("Fastnachtsspiele aus
dem 15. jahrh.", 1853-58). - Också till Sverige
fortplantade sig fastlagsspelen. Från 1400-talets
midt omtalas en liten dialog "Huru jwl och fasta
the trättä". "Komedier", uppförda under fastlagen,
nämnas sedan både vid 1500-talets slut och 1600-talets
början. Såväl studenter som handtverkare uppträdde
i sådana improviserade farser. Enligt ett påbud
i Stockholm 1609 förbjödos "gesäller, lärdrängar
och andra uti hvarjehanda ämbeten här i staden vid
denna nu tillstundande fastlagstid att föröfva så
i krogar som uppå gator alla hända insolentier,
styggelse och, som de kalla, fastlagsspel". Jfr
C. Silfverstolpe, "Ett ord om medeltidens
fastlagsspel" (i "Samlaren", 1888). - I Danmark
har man från 1500-talets början ett drama kvar,
"Den utro hustru", som står fastlagsspelen nära. -
Vissa arter af "skoldrama" (se d. o.) ha sitt ursprung
ur eller ega beröringspunkter med fastlagsspelen.
A. F.*

Fastlagssöndag. Se Kyrkoår och Quinquagesima.

Fastland. Se Kontinent.

Fastmakare, sjöv., grof kabel, som nyttjas
till att förtöja (fastgöra) fartyg,
särskildt när de ligga i vinterlag.
O. E. G. N.*

Fast marknad. Se Marknad.

Fastnachtsspiele [-spile], ty. Se Fastlagsspel.

Fastoso [-tåså], it. (af lat. fastus, stolthet),
mus., praktfullt, pompöst.

Fastrada, Karl den stores tredje gemål, sedan 783,
var en härsklysten kvinna, som genom sina ränker
retade sin styfson Pippin att 792 göra uppror mot
sin fader. Död 794.

Fast räkning, hand. En minuthandlare säges taga
varor (från grosshandlaren) på fast räkning, när
han ikläder sig ovillkorlig betalningsskyldighet
för hela partiet, utan afseende på huru stor del af
detsamma han lyckas att försälja. Motsats: kommission.
(Å. W:son M.)

Fastställelsetalan, jur. För att förstå hvad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:34:14 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0767.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free